En betydelsefull faktor för att kunna förebygga eller minska elevers svÄrigheter i matematik Àr att de upptÀcks tidigt. Det Àr viktigt att ha kunskap om vilka signaler som ska betraktas som avvikande och krÀver en sÀrskild utredning (Butterworth, 2011; Malmer, 2006).Syftet med denna rapport Àr att undersöka och analysera lÀrares,speciallÀrares och specialpedagogers strategier att identifiera SUM-elever, Ärskurs 1-3 via deras beskrivningar. Studien har en kvalitativ ansats med vissa kvantitativa delar. Metoderna har varit dels semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och speciallÀrare och dels enkÀter med mÄnga öppna frÄgor till lÀrarna.Undersökningen visar bland annat att pedagogerna ofta anvÀnder sig av olika kartlÀggningsmaterial för att upptÀcka SUM-elever. De upptÀcker Àven SUM-eleverna i det dagliga arbetet och i olika former av dialoger med andra pedagoger, elever och vÄrdnadshavare.

Studien undersöker huruvida elever anvÀnder sig av olika strategier vid problemlösning i matematik, dÄ de arbetar enskilt eller i grupp och vad de tycker om problemlösning i mate-matik? 32 elever i Är 4 i en skola i södra Sverige fick arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik, enskilt och i grupp. Som grund för analys av elevers olika strategier vid problemlösning har vi anvÀnt ett urval av Mölleheds (2001) faktorer för problemlösning, nÀmligen följande fem: textförstÄelse, talförstÄelse, rÀkneförmÄga, logik och matematiska begrepp. Undersökningen visar att eleverna hade sÀmre resultat nÀr de arbetade med uppgifterna i grupp i jÀmförelse med de som arbetade enskilt..

Skolans styrdokument stÀller krav pÄ att lÀrare och elever ska anvÀnda digitala medier i undervisningen och digital kompetens ses som en nyckelkomponent för ett livslÄngt lÀrande. Syftet Àr att analysera interaktionen mellan lÀrare och elever under problemlösningssituationer i matematikundervisningen med smart-board som medierande artefakt. Studien har ett sociokulturellt perspektiv.Empirin Àr insamlad genom video-observationer och studien Àr öppen och kvalitativ. Empirin bestÄr av fyra filmade och transkriberade sekvenser som innefattar fyra olika elever och hur de arbetar med problemlösning med smart-boarden som medierande artefakt. Empirin Àr analyserad utifrÄn EMA-modellen, som bygger pÄ idéer frÄn John Deweys pragmatiska filosofi.Resultatet visar att interaktionen styrs av lÀraren eftersom att det Àr lÀraren som styr över talutrymmet, men Àven vilka elever som ska vara delaktiga i interaktionen.

Barn och ungdomar kan lÀra sig matematik pÄ mÄnga olika sÀtt. Att lÀra in matematik utomhus Àr för mÄnga frÀmmande, men kan fungera utmÀrkt som ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen i grundskolans tidigare Är. Syftet med detta arbete Àr att undersöka utomhusmatematikens för- och nackdelar. Mina slutsatser i detta arbete Àr i huvudsak byggda pÄ resultat frÄn sex strukturerade intervjuer med pedagoger vid en skola i vÀstra Sverige, samt forskningslitteratur. Samtliga intervjuade pedagoger har erfarenhet av att arbeta utomhus med matematik.

Bakgrund: Skolverket genomförde 2010 en nationell matematiksatsning för att höja kvaliteten i matematikundervisningen i grundskolan. Kommuner och enskilda skolor fick dÄ möjlighet att ansöka om ekonomiskt bidrag för att förbÀttra undervisningen i matematik. Forskning visar pÄ att skolor har olika förutsÀttningar och tillvÀgagÄngssÀtt att genomföra skolutvecklingsprojekt.Syfte: Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i och förstÄelse för hur olika skolor genomför skolutvecklingsprojekt i matematik.Metod: Fallstudien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer och uppsatsen skrivs ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultat: Resultatet visar pÄ de förutsÀttningar skolorna haft för att verkstÀlla Skolverkets matematiksatsning 2010. I studien framkommer flera framgÄngsfaktorer som behövs för att genomföra ett matematikprojekt. Enligt studien bör ett skolutvecklingsprojekt i matematik utgÄ frÄn det lokala utvecklingsbehovet och Àgas av lÀrarna sjÀlva.

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur det sÀrskilda stödet i matematik ser ut i tvÄ olika kommuner. Vi vill Àven ta reda pÄ hur matematikundervisningen ser ut i förhÄllande till de förmÄgor som undervisningen i matematik ska fokuseras pÄ att utveckla, enligt kursplanen i matematik. Studien baseras pÄ totalt sex fallbeskrivningar dÀr observation och intervju Àr metoderna vi anvÀnder för att fÄ fram ett resultat. Arbetet ger en översikt över vad tidigare forskning kommit fram till nÀr det gÀller matematikundervisning. De teorier vi lyfter fram i arbetet Àr Griffins (2007) teorier om de tre vÀrldarna ? vÀrlden av verkliga kvantiteter, vÀrlden att rÀkna och vÀrlden av formella symboler, samt Vygotskys (1986) teorier om den proximala zonen, sprÄket som ett meriderande verktyg och att intellektuell utveckling sker i social samvaro med andra.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att med hjÀlp av bakgrundsmusik med omkring 60 taktslag per minut, skapa en ur elevernas synvinkel förbÀttrad miljö för koncentration och studier i matematik. Studien genomfördes i en klass med 17 elever i skolÄr fyra. Samtliga elever deltog i undersökningen. Under sex veckor fick eleverna lyssna till bakgrundsmusik nÀr de rÀknade sjÀlvstÀndigt under matematiklektionerna. I slutet av den sjÀtte veckan intervjuades eleverna angÄende hur de upplevt bakgrundsmusiken.

Examensarbetet behandlar hur tvÄ lÀrare vardagsanknyter matematikundervisningen. Vi undersöker hur de fÄr eleverna att koppla samman matematik och vardag. Dessutom jÀmförs hur lÀrarens uppfattning om hur de vardagsankyter matematikundervisningen med deras verkliga arbetssÀtt..

ABSTRAKT Elisabeth, Olsson (2009). Self- concept and mathematics. Syftet med studien har varit att fÄ en bild av elevers uppfattning kring matematikÀmnet, matematikprestationer och hur bemötande i undervisningsmiljön pÄverkar deras prestationer i matematik. En kvalitativ metod i form av djupintervjuer med Ätta elever som gÄr det individuella programmet pÄ gymnasiet. Sammanfattningsvis visade resultatet av min studie att alla de intervjuade eleverna uppfattar matematikÀmnet som viktigt. Framförallt den matematik som Àr relevant för eleverna, det vill sÀga matematik som har syftet att anvÀndas i vardagslivet och för kommande yrkesval.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken instÀllning elever i mellanstadiet har till lÀxor i Àmnena svenska och matematik och hur lÀrare i Är 3, 4 och 5 anvÀnder sig av lÀxor i Àmnena svenska och matematik. Syftet har Àven varit att undersöka hur mycket tid elever lÀgger pÄ sina lÀxor. Arbetet baseras pÄ enkÀtundersökningar och intervjuer med lÀrare och elever. Resultatet visar att merparten av eleverna arbetar med lÀxor mellan 15 och 30 minuter i respektive Àmne och att flertalet av dem behöver stöd frÄn nÄgon vuxen med lÀxorna. BÄde elever och lÀrare Àr överens om att det finns ett syfte med lÀxor, dock överensstÀmmer inte det syfte som eleverna tror att lÀxorna har helt med det syfte lÀrarna anger att de har..

BakgrundStudien behandlar Àmnet barns matematiserande i utomhusmiljö. I arbetet ligger fokus pÄ miljöns roll för barns lÀrande. Vi har Àven beskrivit barns erfarenheter och erfarande utifrÄn teorin utvecklingspedagogiken. Fler centrala begrepp som teorin behandlar Àr Àven variation, metakognition och lÀrandets objekt.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att studera om barn stimuleras matematiskt av enmatematikinspirerad utomhusmiljö.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med observation, fÀltsamtal och intervju som redskap. I studien deltog elva barn i Äldrarna 4-6 Är samt tvÄ pedagoger.ResultatResultatet visar tecken pÄ att det finns olika faktorer som pÄverkar barns matematiserande som miljön, pedagoger och material.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka hur pedagoger skapar inkluderande undervisning i klassrummet och resonerar kring den samt undersöka hur pedagogernas inkluderande strategier Àr relaterade till det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Data har samlats in genom observationer av lektioner samt semistrukturerade intervjuer av de pedagoger vars lektioner vi observerade. Bearbetningen av insamlad data genomfördes separat för varje fall och resulterade i fyra olika fallstudier. Fallen bestÄr av beskrivningar av olika hÀndelser, bÄde mer generella skeenden men Àven sÄdant som Àr karaktÀriserande för de olika fallen. Det fanns fem inkluderande undervisningsstrategier som tydligt visade sig och som pedagogerna la sin tyngdpunkt vid.

Syftet med denna studie Àr att analysera hur yrkesverksamma pedagoger beskriver sitt arbete med matematiken i förskolan. Den kvalitativa metod vi har valt att anvÀnda i studien bestÄr av intervju med utbildade och erfarna pedagoger. Inom denna metod sÄ har vi valt att se utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv, som innefattar att man beskriver hur mÀnniskor ser pÄ fenomen i sin omvÀrld och mÀnniskors olika uppfattningar att se pÄ ett och samma fenomen (Dahlgren & Johansson i Fejes & Thornberg 2009). Resultaten inom studien visar pÄ att tidig inlÀrning av matematik och pedagogernas olika arbetssÀtt att kunna utveckla barnens fortsatta utforskande gÄr hand i hand. Slutsatsen av studien blev att informanterna tycker att matematiken Àr ett svÄrt och krÄngligt Àmne men om de lÀgger sina egna personliga erfarenheter och Äsikter Ät sidan och ser till vad barnen verkligen Àr intresserad av och vad de utforskar kring sÄ utvecklas barnens fortsatta utforskande pÄ en högre nivÄ..

En jÀmstÀlld undervisning ses som nÄgot sjÀlvklart av alla i skolan. Trots detta visar flera studier att det rÄder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan könen och att flickor ofta har ett sÀmre sjÀlvförtroende i Àmnet matematik. MÀnniskor har ofta en tendens att kategorisera sin omgivning och de tvÄ könen Àr inget undantag. Detta har lett till en könsskillnad i skolan som blir tydlig i Àmnet matematik vilket genom historien har betraktas som en manlig domÀn. I vÄrt examensarbete vill vi ta reda pÄ lÀrarstudenternas attityder och förhÄllningssÀtt till matematik, samt deras sjÀlvuppfattning gÀllande Àmnet, ur ett genusperspektiv inom respektive enhet pÄ lÀrarutbildningen vid Malmö högskola.

Syftet med denna studie var att undersöka hur man arbetar i ett rektorsomrÄde dÄ man beslutat sig för att arbeta medvetet med matematik i ett 1-16 Ärs perspektiv för att alla elever ska bli godkÀnda i matematik i Är 9. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med rektor specialpedagoger lÀrare och förskollÀrare har vi fÄtt en inblick i hur utvecklingsarbetet, matematikprojektet, inleddes, hur det genomfördes och hur pedagogerna pÄverkats. DÄ vi analyserat intervjuerna finner vi att det genom projektet skapats en samsyn pÄ hur den totala inlÀrningsprocessen ska se ut, vilket Àr grunden för att det ska bli en kontinuitet och en röd trÄd över grÀnserna i de olika verksamheterna. Pedagogerna har utvecklat ett mer medvetet matematiskt tÀnkande och arbetssÀtt. Barnens matematikutveckling har synliggjorts och pedagogerna ger tillsammans idag grunden för ett livslÄngt lÀrande.