Med historiskt perspektiv på matematiken- Den kunskapsteoretiska grunden till ett historiskt perspektiv i matematikundervisningen
I skolans styrdokument, Lpo/Lpf 94 liksom i kursplanerna i matematik för grundskolans senare år och gymnasieskolan, anges bl.a. att matematiken skall ge eleverna ?insikt i ämnets historiska utveckling, betydelse och roll i vårt samhälle?. En studie av de teoretiska ståndpunkter och argument som ligger till grund för formuleringar som denna visar att ett historiskt perspektiv på matematikundervisningen framförallt kan motiveras utifrån två olika kunskapsaspekter, å ena sidan matematiken som bidragande till elevernas bildning och medborgerliga kunskaper, å andra sidan matematiken som bidragande till elevernas förståelse inte endast för ?skolmatematik? utan också för de matematiska strukturer som finns integrerade överallt i vår kultur via teknik och infrastruktur.En studie av matematikhistoriens roll i undervisningen dels utifrån ett bildnings-, dels ett förståelseperspektiv, visar att det finns ett flertal motiv för att ta in historiska exempel och problemi matematikundervisningen. Ur ett bildningsperspektiv motiveras matematikhistoriens plats i undervisningen framförallt med argumentet att historien bidrar till kunskaper om hur matematiken varit en viktig beståndsdel i alla kulturer, liksom att många av de matematiska problem vi behöver kunna lösa idag har stora likheter med de problem historiens kulturer stått inför. Matematikhistoriens kulturella betydelse återkommer också som ett viktigt motiv då undervisningen studeras ur ett förståelseperspektiv.Vilka aspekter som kan antas ha störst betydelse för elevernas framtida matematikutövande går knappast att uttala sig om utifrån en litteraturstudie som denna, men det faktum att det existerar så många olika argument som talar för att anta ett historiskt perspektiv antyder att matematikhistorien fyller en viktig funktion i undervisningen som idag inte utnyttjas fullt ut.