Tidigare forskning har Àgnat sig Ät att försöka förklara det sjunkande barnafödandet i Europa. En av dessa forskare, Richard Easterlin, har format en hypotes dÀr han menar att förklaringen ligger i ett samband mellan kohortstorlek och fruktsamhet. En annan forskare, Jean-Claude Chesnais, har pÄ senare tid testat denna hypotes pÄ sambandet mellan relativ kohortstorlek och nettoreproduktionstal pÄ 18 lÀnder i vÀrlden under Ären 1930 till 1980 och kommit fram till att detta samband inte existerar under denna tidsperiod i dessa lÀnder. Vi har, i vÄr undersökning, gjort en fortsÀttning pÄ Chesnais studie genom att testa sambandet mellan relativ kohortstorlek och summerad fruktsamhet i Ätta Europeiska lÀnder mellan 1980 och 2005. Resultatet blev det samma som Chesnais, det vill sÀga att det inte finns nÄgot synligt samband mellan dessa tvÄ faktorer.

Hur upplever vi former och fa?rger na?r de flyttas fra?n ett papper till ljusprojektioner? Det ha?r a?r en av fra?gorna jag ville fa? svar pa? na?r jag bo?rjade med detta projekt. Allting utmynnade sig i en studie jag valt att kalla fo?r, Ljusprojektioner och ra?nder. Det a?r ett experimenterande arbete da?r former, mo?nster och den upplevda erfarenheten av dem har underso?kts ur ett fenomenologiskt perspektiv.

Denna studie underso?ker hur inta?ktsdiversifiering i europeiska bankverksamheter pa?verkar aktiemarknadens va?rdering och variationen i aktiepriserna. Europeiska bankverksamheter har sedan mitten pa? 1980-talet expanderat mot tja?nster som genererar provisionsinta?kter eftersom den historiska uppfattningen har varit att inta?ktsdiversifiering kan minska variationen i vinsterna och potentiellt o?ka marknadsva?rderingen.Effekten av inta?ktsdiversifiering studeras utifra?n OLS-regressioner pa? paneldata som besta?r av 103 bankverksamheter fra?n 24 la?nder i Europa fo?r perioden 2005 till 2012. Aktiemarknadens va?rdering och variationen i aktiepriserna bera?knas utifra?n data o?ver aktiepriser och fra?n bankverksamheternas finansiella rapporter.

Hur upplever vi former och fa?rger na?r de flyttas fra?n ett papper till ljusprojektioner? Det ha?r a?r en av fra?gorna jag ville fa? svar pa? na?r jag bo?rjade med detta projekt. Allting utmynnade sig i en studie jag valt att kalla fo?r, Ljusprojektioner och ra?nder. Det a?r ett experimenterande arbete da?r former, mo?nster och den upplevda erfarenheten av dem har underso?kts ur ett fenomenologiskt perspektiv.

Studiens syfte a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt sa?ngpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg anva?nder sa?ngpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmo?nster. Studien begra?nsas till att analysera den del av sa?nglektionen som specifikt handlar om o?vningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger pa? att kartla?gga kommunikationen i tidigare na?mnda del av lektionen.

Vilka kriterier a?r anva?ndbara na?r en leveranto?r av tja?nster skall utva?rderas? Beror det pa? om leveranto?ren levererar professionella tja?nster eller varor? Hur utva?rderas en professionell tja?nst? Dessa fra?gor a?r na?gra av problemen som inko?pare sta?lls mot, litteraturen besta?r av ma?ngder med kriterier och modeller fo?r inko?p av produkter men a?r bristfa?llig na?r det handlar om tja?nster. Litteratur sa?ger att besparingar pa? inko?p av tja?nster varierar mellan 10 och 29 %, medan pa? varor kan det endast variera mellan 5 till 17 %. Vid inko?p av tja?nster finns potentialen till att spara pengar, men kvaliteten pa? tja?nsten fa?r ej pa?verkas.

Uppsatsen kartlÀgger det amerikanska agerandet i frÄga om EU: s skapande av en militÀr krishanteringsförmÄga. Dessutom görs ett försök att med hjÀlp av en teori vars födelse Àgde rum före det kalla kriget, förklara USA:s sÀkerhetspolitiska beteende gentemot Europa. Huvudsyftet med uppsatsen Àr att ur ett geopolitiskt-realistiskt perspektiv belysa hur USA betraktar den Europeiska Unionens sÀkerhetspolitiska utveckling.I uppsatsen kan det konstateras att USA:s officiella syn pÄ den europeiska utvecklingen i huvudsak har varit positiv och att man vÀlkomnar att de europeiska allierade staterna satsar mer pÄ sin respektive försvarsförmÄga vilket ger en mer jÀmbördig fördelning av kostnaderna. USA vÀlkomnar europeiska utvecklade förmÄgor för att förbÀttra NATO:s kapacitet. Det föreligger en amerikansk oro för att den europeiska uppbyggnaden skall leda till att NATO:s betydelse minskar.

Fo?ra?ndrade konsumtionsmo?nster som ga?r fo?retagen fo?rbi kan i la?ngden visa sig o?desdigert och det a?r da?rfo?r viktigt att identifiera dessa fo?ra?ndringar och analysera vad de inneba?r fo?r de inblandade. I dataspelsbranschen har ett nytt konsumtionsmo?nster va?xt fram da?r ma?nniskor i allt sto?rre utstra?ckning intar en a?ska?darroll ista?llet fo?r att sja?lva delta i spelandet. Elektronisk sport eller e-sport som det har kommit att kallas lockar miljontals tittare va?rlden o?ver och har bo?rjat fa? en betydande roll inom dataspelsbranschen.

I denna studie underso?ks metaforbruket och metonymibruket i sju broschyrer fra?n Fo?rsa?kringskassan. Det som underso?ks a?r om broschyrerna inneha?ller oetablerade metaforer och metonymier, och om det i sa? fall finns na?gra mo?nster i anva?ndningen.Resultaten visar att det fo?rekommer ytterst fa? metaforer och metonymier i materialet: endast tre bela?gg hittades. Tva? av dessa finns dock i broschyrernas avslutningar, vilket kan bero pa? att dessa avsnitt handlar om hur en la?sare kan agera, medan o?vriga avsnitt har en informerande funktion.

En ha?llbar samha?llsplanering av sta?der har blivit allt viktigare i takt med urbaniseringen. De kommande a?ren kommer befolkningen i Stockholms la?n att o?ka och behovet av bosta?der likasa?. I samband med exploateringen i Stockholms kommuner sa? finns risken med att ekosystemtja?nsterna pa?verkas negativt.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r 97 % av Sveriges fo?retag; ma?let med regleringen var att minska fo?retagens kostnader. Tidigare forskning indikerar att avsaknaden av revisor kan leda till ho?gre kreditkostnader. Anledningen a?r att banker inte anser att de finansiella rapporterna a?r av lika ho?g kvalitet utan granskning av revisor och da?rfo?r upplever ho?gre risk.

USA har nu hört och sett Rysslands tendenser till maktansprÄk i Europa och vilka medel man Àr villig och kapabel att anvÀnda sig av. Detta föranleder NATO att rusta upp sina resurser och vidare fördjupa sÀkerhetsdilemmat i Europa. Att bibehÄlla och expandera ett starkt NATO i Europa Àven efter kalla krigets slut har visat pÄ USA:s förmÄga att navigera vÀrldspolitiken pÄ ett proaktivt sÀtt utan att löpa nÄgra risker för den egna nationella sÀkerheten. USA:s engagemang pÄ den Europeiska arenan ska primÀrt tolkas som en strategi för att balansera upp Ryssland och bara sekundÀrt som en idealistisk ambition att vÀrna om regional fred och sÀkerhet. Vi kan sÄledes utlÀsa att ingen av aktörerna Àr intresserade av status quooch den process av maktmaximering som pÄgÄtt i Europa sedan lÄngt tillbaka fortsatt lika aktiv..

De fo?rsta a?ren pa? civilingenjo?rsutbildningen besta?r till stor del av matematik och utgo?r en viktig grund fo?r kommande kurser i utbildningen. I en studie fra?n Sveriges Ingenjo?rer uppma?rksammas det dessva?rre att genomstro?mningen pa? de inledande matematikkurserna a?r relativt la?g. Samtidigt observeras det att anva?ndandet av internetbaserad undervisning, sa? som videofo?rela?sningar, o?kat markant bland ingenjo?rsstudenter de senaste a?ren.I denna studie underso?ker vi hur studenter pa? medieteknikprogrammet pa? Kungliga Tekniska Ho?gskolan anva?nder sig av videofo?rela?sningar i sina matematikstudier.

Bakgrund: Ra?dgivningstja?nster utgo?r idag en betydande del fo?r ma?nga revisionsbyra?ers verksamhet. Revisionsbyra?er har pa? grund av sin revision en kunskapsbas som konkurrenterna ofta inte har, och ett fo?rtroende som revisorer som ger en fo?rdel i ra?dgivningsbranschen. Dock a?r det detta fo?rtroende, eller oberoende, som ma?nga a?r ra?dda fo?r ska a?sidosa?ttas na?r revisorn utfo?r ra?dgivningstja?nster.

Bakgrund och problem: År 2005 beslutade EU att alla noterade företag inom unionen mĂ„ste följa IASBs regelverk gĂ€llande koncernredovisning. Detta var ytterligare ett steg för att öka den internationella jĂ€mförbarheten mellan företags redovisning. Företag inom EU har i och med det nya regelverket snarlika regler jĂ€mfört med de amerikanska US GAAP, Ă€ven om vissa mindre skillnader kvarstĂ„r. Tidigare forskning har visat att europeiska företag gör lĂ€gre nedskrivningar av goodwill, samt att trenden Ă€r att andelen goodwill ökar i Europa medan den ligger pĂ„ en mer stabil nivĂ„ i USA (Markovic & Senay Oguz, 2011). Sverige Ă€r tydligt exempel pĂ„ ett europeiskt land dĂ€r andelen goodwill har ökat kraftigt sedan 2005 samtidigt som nedskrivningarna varit blygsamma (Marton, Runesson & Catasus, 2011).