Dagens modeindustri har kommit att bli alltmer globaliserad och kraven pÄ företagen ökar dÄ konsumenterna efterfrÄgar varor till lÀgre priser. Flertalet företag som tidigare haft sin textila produktion i Europa vÀljer istÀllet att förflytta den till Asien, dÀr de framförallt erbjuds produktion till ett billigare pris. Konkurrensen mellan de europeiska textilproducenterna och de asiatiska har dÀrmed kommit att öka.Syftet med denna uppsats var att belysa och diskutera hur textilindustrin i Europa stÄr sig gentemot Asien och dÄ frÀmst Kina. Det finns dÀrmed en rad faktorer som kan ha en pÄverkan pÄ Àmnet. För att kunna uppfylla syftet har vi kartlagt den europeiska sÄvÀl som den asiatiska textilmarknaden.

Kan de olika förestÀllningar om vad det innebÀr att tillhöra Europa, och dÀrmed ocksÄ underförstÄtt Europeiska unionen, synliggöras av Turkiets medlemsförhandlingar? Turkiet antas inte sjÀlvklart vara Europeisk vare sig geografiskt eller vÀrderingsmÀssigt. Jag vill visa att Turkiet kan vara den ?rumsprovocerarande? aktören som synliggör oförenliga uppfattningar om EU:s sjÀlvbild. Jag utgÄr frÄn tvÄ aspekter; dels en geografisk och dels en vÀrderingsaspekt pÄ unionens medlemskrav.

Antalet mobiltelefonabonnenter har under de senaste a?ren o?kat kraftigt i va?rlden och till fo?ljd av detta har nya mobila tja?nster utvecklats fo?r att kunna uppfylla konsumenters fo?ra?ndrade krav. Mobila betalningar a?r en av de nya tja?nster som har utvecklats och implementerats inom en rad branscher. En av de branscher da?r mobila betalningar har implementerats a?r inom den svenska dagligvaruhandeln da?r efterfra?gan pa? tja?nsten dock upplevs som la?g.

År 2008 hamnade vĂ€rlden i kris till följd av omfattande utlĂ„ning i USA. Krisen spred sig vidare till Europa och den europeiska krisen har kommit att kallas statsskuldskrisen. Flertalet europeiska lĂ€nder har högre skulder Ă€n de kan hantera och riskerar konkurs. Dessa lĂ€nder kĂ€mpar med sin ekonomi vilket har en negativ effekt pĂ„ euron och har spridit en oro till övriga lĂ€nder i Europa. Vid oroligheter, speciellt lĂ„gkonjunktur, minskar importen och följaktligen exporten inom Europa. Sverige Ă€r ett exportberoende land, exporten stĂ„r för hĂ€lften av BNP varav 40 % gĂ„r till Europa. Genom Sveriges beroendestĂ€llning vill vi beskriva hur företag med betydande export till Europa har agerat pĂ„ den osĂ€kra marknaden.

Som rektor i kommunal verksamhet fo?rva?ntas man vara ledare, chef, utvecklare och arbetsgivare samtidigt som man a?r ansta?lld. Rektorers roll a?r ofta fo?rknippad med begrepp som komplexitet och otydlighet vilket go?r att det inte a?r enkelt att kunna axla denna typ av roll. Dessutom har tidigare forskning visat att det a?r vanligt att arbetet skiljer sig mellan organisationens formella dokument, sa? som arbetsbeskrivningar och organisationsschema, och det faktiskt utfo?rda arbetet.

EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia dÄ tio nya medlemslÀnder inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundlÀggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlÀgger en viktig principiell frÄga som Àr av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av frÄga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU.

Dagens modeindustri har kommit att bli alltmer globaliserad och kraven pÄ företagen ökar dÄ konsumenterna efterfrÄgar varor till lÀgre priser. Flertalet företag som tidigare haft sin textila produktion i Europa vÀljer istÀllet att förflytta den till Asien, dÀr de framförallt erbjuds produktion till ett billigare pris. Konkurrensen mellan de europeiska textilproducenterna och de asiatiska har dÀrmed kommit att öka.Syftet med denna uppsats var att belysa och diskutera hur textilindustrin i Europa stÄr sig gentemot Asien och dÄ frÀmst Kina. Det finns dÀrmed en rad faktorer som kan ha en pÄverkan pÄ Àmnet. För att kunna uppfylla syftet har vi kartlagt den europeiska sÄvÀl som den asiatiska textilmarknaden.

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

Big data och datautnyttjande blir allt mer popula?rt bland videotja?nster pa? internet. SVT Play a?r en av de Play-tja?nster som har mo?jlighet att utnyttja mer data a?n de go?r fo?r tillfa?llet. I detta arbete var ma?let att underso?ka hur SVT kan fo?rba?ttra sitt datautnyttjande och genom det utveckla SVT Play.

Sedan en europeisk identitet först nÀmndes i 1973 Ärs ?Declaration on European identity? har mÄnga symboler och begrepp myntats för att försöka definiera och tillkÀnnage nÄgot unikt europeiskt, EU-medborgarskapet som det mest konkreta exemplet pÄ europeisk enhetlighet. Den hÀr uppsatsen analyserar sÀrskilt hur denna utveckling har sett ut i tre dokument publicerade inom EU och med liknande syften: att driva pÄ integration och sammanhÄllning. Genom att analysera dem utifrÄn en pluralistisk mÄngfalds- respektive partikularistisk enhetsdiskurs tydliggörs EU:s identitetsdiskurs. Vilka vÀrden har kopplats till det europeiska över tid? Samtliga dokument hÀnvisar, med olika mycket betoning, pÄ pluralistiska sÄvÀl som partikularistiska vÀrden som grund för en europeisk identitet.

Idag anva?nds den smarta telefonen i allt sto?rre utstra?ckning fo?r att surfa pa? Internet. Problemet med att surfa i den smarta telefonen a?r att den mindre ska?rmytan ger begra?nsade mo?jligheter att rymma alla funktioner hos funktionsrika tja?nster. Fo?r att lo?sa detta utvecklas det flera lo?sningar fo?r en och samma tja?nst.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Den finanskris som under 2008 drog in över Europa skadade omvÀrldens förtroende för banker och deras hantering och redovisning av kreditrisker. Transparensen i redovisningen ifrÄgasattes och krav pÄ ökade upplysningar stÀlldes. I denna uppsats utreds om bankerna har tagit till sig av kritiken genom en undersökning av huruvida omfattningen av kreditriskupplys­ningar enligt IFRS 7 i 26 europeiska storbankers Ärsredovisningar har förÀndrats under 2008 jÀm­fört med 2007. Det undersöks ocksÄ om det finns nÄgra skillnader i omfattning av lÀmnade kreditriskupplysningar mellan studiens 10 undersökta banknationaliteter Är 2007 och 2008. Studien har en kvantitativ ansats dÀr 2007 och 2008 Ärs Ärsredovisningar för de största europeiska bankerna studeras. UtifrÄn studien dras slutsatsen att kreditriskupplysningarna i europeiska storbankers Ärsredovisningar har ökat i omfattning mellan Är 2007 och 2008.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur implementeringen av en modell i allma?nhet och mindset i synnerhet upplevs av medarbetarna i en specifik organisation samt se till huruvida modellen anses vara levande. Syftet bo?r uppna?s genom att besvara fra?gesta?llningen; Hur va?l har implementeringen lyckats i organisationen, vilka fo?rtja?nster och hinder kan man se? Den valda metoden a?r kvalitativ och empirin a?r insamlad genom semistrukturerade intervjuer. Studien a?r dessutom uppbyggd utifra?n en induktiv infallsvinkel.

Idenna uppsats granskades de fem popula?raste sociala na?tverksspelen pa? den sociala na?tverkstja?nsten Facebook. Syftet var att genom att studera speldesignsmo?nster urskiljaeventuella skillnader mellan sociala na?tverksspel och andra digitala spel. Dessa skillnader analyserades fo?r att kontrollera om de kunde vara bidragande faktorer till sociala na?tverksspels popularitet.