I dagens samha?lle finns det ma?nga faktorer som pa?verkar organisationer och dess synsa?tt vilket kan vara problematiskt da? dessa inte alltid a?r fo?renliga med varandra. I kreativa organisationer kan detta representeras av ett ekonomiskt och ett kreativt synsa?tt som ses som uttryck av institutionella logiker, korporationslogiken respektive professionslogiken. Studien a?mnar da?rmed underso?ka hur dessa tva? institutionella logiker som teoretiskt sett krockar kan urskiljas och samspela inom en kreativ organisation.

Uppsatsen underso?ker ko?nsfo?rdelningen bland ideologiska personbaserade gatunamn i Uppsala och Ga?vle. Den utga?r fra?n teorier om att gatunamn vidmaktha?ller sociopolitiska maktstrukturer och har en normerande effekt pa? historieskrivningen. Fo?r att underso?ka om tidens mer ja?msta?llda samha?lle pa?verkat namngivningen indelas det totala gatunamnsbesta?ndet i tva? perioder med bryta?ret 2000 da?r den tidigare perioden ja?mfo?rs med den senare na?r ja?msta?lldhets- medvetenheten fo?rva?ntats o?kat.Uppsala som under 2000-talet debatterat fra?gan uppvisar en o?kad andel kvinnonamn pa? 30 procentenheter mot Ga?vles o?kning pa? 16 procentenheter da?r man heller inte har na?gra ja?msta?lldhetsstadgar vid namngivningen.Namnberedningarnas sammantra?desprotokoll granskas i syfte att underso?ka genusanknytande resonemang da?r fallet Fadimes plats belyser en a?ldre och uteslutande kulturva?rdande politik som format namnbesta?ndet.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Syftet med studien ?r att unders?ka och ?ka f?rst?elsen f?r hur ett f?retags organisationskultur uppr?tth?lls under f?r?ndringar. F?r att uppfylla syftet valdes studiens teoretiska referensram som best?r av definitioner och teorier fokuserade p? organisationskultur, ledarskap och organisationskultur, f?r?ndringsarbete samt f?r?ndringsprocesser. Den empiriska datasom studien baseras p? har samlats in genom kvalitativa intervjuer med produktionsmedarbetare och produktionschefer p? detvalda fallf?retaget.

Anva?ndbarhet kan definieras pa? en rad olika sa?tt, men en metod fo?r att beskriva anva?ndbarhet a?r att dela upp det i ytterligare mer precisa begrepp. Ett av dessa a?r la?rbarhet som enkelt fo?rklarat syftar till att ett system eller produkt ska vara la?tt fo?r dess anva?ndare att la?ra. I detta arbete har en utva?rdering av existerande riktlinjer fo?r la?rbarhet utfo?rts med syfte att underso?ka om Linja-ahos (2006) riktlinjer kan tilla?mpas i en annan doma?n a?n den doma?n de a?r utvecklade fo?r.

Jag st?r nu i gr?nslandet mellan utbildning och mitt yrkesliv som scenkonstn?r. Jag st?r inf?r en os?ker arbetsmarknad d?r jag till stora delar sj?lv har ansvar f?r hur jag anv?nder min tid. I detta arbete unders?ker jag hur jag kan skapa ett rum, ett slags laboratorium, d?r jag kan ge mig sj?lv goda f?ruts?ttningar att ?ven efter utbildningen forts?tta utveckla min egen sceniska gestaltning och ta mig an nya utmaningar.

Apples datorer med operativsystemet OS X blir allt vanligare pa? arbetsplatserna. Fo?r att fo?retagets IT-avdelning ska kunna uppra?ttha?lla en stabil och sa?ker miljo? stra?var man efter att standardisera system och ha?rdvara. Verkligheten sta?mmer inte alltid o?verens med IT-avdelningens stra?van och ansta?llda vill i o?kande grad anva?nda sig av produkter de valt sja?lva.

Organisationspsykologi kan ibland upplevas allt fo?r problemorienterad med stort fokus pa? just problem och konflikter i organisationer. Det finns dock en inriktning pa? de fo?rha?llanden och processer som bidrar till att ma?nniskor, grupper och organisationer kan frodas och fungera optimalt. Denna studie syftade da?rfo?r till att underso?ka eventuella samband mellan positiv feedback, self-efficacy, locus of control och socialt sto?d.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) har vuxit sig stort pa? senare tid och kan ha positiva effekter pa? fo?retags verksamhet och samha?llet i stort. Fo?r att fo?retag ska kunna nyttja de positiva fo?ljderna med ett CSR-arbete a?r kommunikationen till intressenterna central. Forskningen kring CSR-kommunikationen till intressenter har fra?mst fokuserat pa? intressentgruppen konsumenter, varvid denna studie underso?kte hur fo?retag kommunicerar om CSR till intressentgrupperna ansta?llda, investerare/a?gare och NGO:s.

Fo?retag som kommunicerar sitt varuma?rke och eventuella tilla?ggsma?rkningar utan medvetenhet om kundens uppfattning och fo?rva?ntan riskerar att fo?rlora sina kunder till konkurrenter. Da?rav syftar denna kandidatuppsats till att underso?ka om det finns diskrepanser i ett fo?retags kommunikation av en kvalitetssta?mpel i fo?rha?llande till kundens uppfattning och fo?rva?ntningar av denna kvalitetssta?mpel. Vi kommer att beskriva diskrepanserna som gap och studien kommer att klargo?ra hur dessa gap kan ta sig uttryck samt utreda varfo?r de uppsta?r.

F?religgande studie syftade till att med en induktiv ansats unders?ka inom V?stra G?talandsregionen kliniskt verksamma neurologopeders upplevelser och erfarenheter av att erbjuda och genomf?ra digitala v?rdm?ten med patienter med afasi. Datainsamlingen genomf?rdes via 20 intervjuer d?r f?rfattarna f?ljde en semistrukturerad fr?geguide. Efter analys av data, d?r kvalitativ inneh?llsanalys anv?ndes som metod, kunde tre ?verkategorier urskiljas; Det finns viktiga f?rdelar, Nytt s?tt att m?tas kr?ver nya kunskaper, rutiner och material samt Grundf?ruts?ttningar p?verkar praktiken.

This study aims to explore managers? experiences and perceived conditions for exercising leadership in both hybrid and physical work environments. The empirical material consists of eleven semi-structured interviews and four policy documents. The sample includes eleven managers, of whom six work in a physical environment and five in a hybrid setting. The study follows an inductive approach, where the interviews were first collected and later analyzed by identifying patterns and connecting them to theories on different leadership styles, monitoring, and trust.

En pojke pa? beso?k i Italien a?t da?r pizza, men pizzan var inte italiensk pizza pa? riktigt, den smakade inte alls som den pizzan han hade fa?tt i den stockholmsfo?rort han var uppva?xt i. Hur vi skildrar och uppfattar en destinations, eller en annan kulturs, ma?ltid beror till stor del pa? vilka fo?rutsa?ttningar vi har fo?r att utfo?ra analysen. I den ha?r uppsatsen sa? studeras begreppet autenticitet och hur det fo?rha?ller sig till Bourdieus teorier om habitus inom ramen fo?r en ma?ltidskontext.

Uppsatsen tar sitt avstamp i de uppma?rksammade skjutningarna i Malmo? under a?ret 2010. Syftet a?r att analysera hur media, i detta fall Sydsvenskan och Expressen, hanterade och skrev om de da?d och ha?ndelser som intra?ffade. Vikten ligger pa? vilka diskurser som anva?nds, hur makt hanteras och representationen av artiklarna som skrevs.

This essay aims to examine the meaning work at daily activity centers gives people with intellectual disabilities and the questions these people consider necessary to ask in quality surveys. This has been done by interviews with twelve respondents in various daily activitiy centers within a private care company in the Stockholm area. The theories that has been used to analyze the empirical data is SOC - sence of coherence, stigma and empowerment. The result shows that the meaning of daily activity is to create and maintain social contacts, feeling important and needed by others and an opportunity to feel ?normal? and like everybody else.