I Sverige under vintersÀsongen har jÀrnvÀgarna ett stort problem, till störst del Àr dessa fel relaterade till att snö och is hindrar jÀrnvÀgsvÀxlarna frÄn att fungera som vanligt. Det krÀvs dÄ att man manuellt fÄr fara dit och hacka och borsta lös isen och snön sÄ att vÀxeln kan ÄtergÄ i drift igen. Förseningarna Àr ett problem för passagerarna, entreprenörerna och företaget och hela samhÀllet. Det kostar en stor summa pengar för samhÀllet varje Är, bÄde direkta och indirekta kostnader till pÄföljd av bristande förtroende för jÀrnvÀgarna.Syftet med projektet Àr att genom en noggrann bakgrundsstudie och lÀmpliga metoder fÄ nog med förstÄelse och kÀnnedom för att kunna lösa detta problem. Idag finns en hel del lösningar som Àven undersöks genom en nulÀgesanalys för att bÄde se hur andra tÀnkt för att försöka lösa problemet, men ocksÄ för att se till sÄ att min idé inte inkrÀktar pÄ nÄgot patent.Efter den teoretiska biten Àr genomförd sÄ togs vÀldigt mÄnga konceptförslag fram genom kreativa metoder.

Dagens globala marknad, samt antalet konkurrerande företag, gör att kunder krÀver nÄgonting mer Àn ñ€barañ€ en produkt. För att attrahera kunder krÀvs att ett vÀrde, utöver det funktionella, tillförs produkten eller tjÀnsten. Vid val av hotell spelar en mÀngd faktorer in, exempelvis pris och kvalité. För att tillföra ytterligare ett vÀrde till tjÀnsten, vÀljer en del hotellföretag att arbeta med miljöfrÄgor. Vi har i detta arbete undersökt om, och i sÄ fall hur, ett företags miljöarbete pÄverkar den kvalité företagskunder och affÀrsresenÀrer upplever. .

Uppsatsens syfte Àr att klargöra vad principen novus actus interveniens innebÀr. Principen kan möjliggöra att det skadestÄndsrÀttsliga ansvaret begrÀnsas och upphÀvs för den initiala skadevÄllaren, om en utomstÄende tredje man medverkar eller orsakar en skadas intrÀffande. Med hjÀlp av principen novus actus interveniens bryts orsakssambandet och den tredje mannen övertar ansvaret för skadan som intrÀffat. En skada som orsakas av extraordinÀra naturhÀndelser eller av den skadelidande sjÀlv kan ocksÄ medföra att principen novus actus interveniens kan appliceras. Det rÄder oklarheter om principen utgör gÀllande rÀtt i Sverige och dÀrmed jÀmförs rÀttslÀget avseende principen novus actus interveniens med den engelska skadestÄndsrÀtten.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

I detta arbete undersöks vilka motiv ScrumMasters har att certifiera sig. Ytterligare Àr mÄlet att fÄ en inblick i hur nyfunna kunskaperna omsÀtts i arbetslivet, samt om certifieringen handlar om kompetensutveckling eller mode. Studien har en kvalitativ forskningsmetod. Den empiriska insamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med personer som har genomfört ScrumMaster certifieringen. För att komma fram till ett svar pÄ frÄgestÀllningen gjordes intervjuer med sju ScrumMaster och en enkÀt dÀr tvÄ av tre svarade. Resultatet frÄn dessa intervjuer visar att respondenterna har en blandad syn pÄ ScrumMaster certifieringen..

Dagens litteratur innehÄller mycket Äsikter och diskussion kring konstruktionsprinciper för partialproteser. Trots att det verkar vara en ökning av flexibla partialproteser finns inte mycket material om dem. Följande frÄgestÀllningar skulle i denna studie besvaras med hjÀlp av en litteraturöversikt och en enkÀtmodell: 1. Hur ser forskningen ut kring flexibla partialproteser? 2.

Denna uppsats handlar om en grupp avvikande mÀnniskor i samhÀllet kallat psykopater. Psykopati Àr en personlighetsstörning som drabbar 1-2% av befolkningen. Sett till antalet mÀnniskor som drabbas sÄ lÄter det inte sÄ allvarligt men slÄr man ut det pÄ hela befolkningen sÄ ser man helheten pÄ problemet. Psykopati ska man undvika att diagnostisera förrÀn en person kommit upp i tjugoÄrsÄldern dock visar sig tecken pÄ en personlighetsstörning lÄngt tidigare. Under denna uppsats sÄ kommer vi att ta upp en mÀngd faktorer kring psykopati.

?Capital Asset Pricing Model? (CAPM) beaktar den centrala marknadsrisken för att förklarasambandet mellan risk och avkastning hos tillgÄngar. Avkastningskravet betingas enligtmodellen en marknadsriskpremie vid investering i aktier eller andra tillgÄngar som erhÄller risk. Senare studier (Banz 1981, Davis, Fama & French 2000) visar Ä andra sidan att aktiertill hörandes företag av olika storlek och vÀrde utsÀtts för en annan typ av risk. Dessa forskare föreslÄr sÄledes att en vÀrde- och storlekspremie bör inkluderas i en ny modell.

Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintressena enligt 4:e kap. 1- 4 § § miljöbalken fungerar idag i förhÄllande till systemets ursprungliga intentioner genom att undersöka om det finns brister i hur riksintressesystemet fungerar i dag och vad det i sÄ fall kan fÄ för konsekvenser för markanvÀndningen. Syftet har Àven varit att studera hur det ökade exploateringstrycket i kust- och skÀrgÄrdsomrÄden pÄverkar avvÀgningen mellan exploatering och bevarande i tillÀmpningen av bestÀmmelserna i 4:e kap. 1-4 § § miljöbalken. Syftet har besvarats genom följande frÄgestÀllningar: ? Hur förhÄller sig planlÀggningen av detaljplaner inom omrÄde för riksintresse enligt 4:e kap.

I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohĂ€lsa. Tidigare forskning har visat att denna ohĂ€lsa beror pĂ„ att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad anvĂ€ndning av sociala media. Orsakssambanden Ă€r emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkĂ€tstudie pĂ„ gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar.I undersökningen anvĂ€ndes tvĂ„ frĂ„geformulĂ€r bestĂ„ende av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulĂ€r, samt frĂ„gor angĂ„ende sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 Ă„r, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hĂ€lften av eleverna (49 %) ansĂ„g sig sova signifikant kortare tid Ă€n vad de önskade (p<0.0001).

Varje Är drabbas ett tusental mÀnniskor i Sverige av allvarlig brÀnnskada, en skada som kommer att förÀndra deras liv för alltid. Sjuksköterskan kan dagligen möta mÀnniskor som kÀnner sig stigmatiserade, kanske utan att hon vet om det. Den brÀnnskadade kan inte dölja sitt yttre och sjuksköterskan kan inte lÄta bli att lÀgga mÀrke till det. Syftet med denna studie Àr att belysa hur mÀnniskor som drabbats av allvarlig brÀnnskada upplever sin livssituation efter skadan. Resultatet Àr sammanstÀllt genom analys av sex kvalitativa artiklar.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

Vid kemisk massatillverkning finns behov av mÀttekniker som möjliggör ytterligare optimering av processen. Möjligheten att analysera svartlut med hjÀlp av aktiv akustisk spektrometri utreddes genom att ett online instrument konstruerdes och installerdes pÄ ett pappersbruk. Analyser med multivariata metoder utfördes pÄ resultaten. PÄ grund av yttre omstÀndigheter försenades arbetet, och ett tillrÀckligt dataunderlag för en definitiv slutsats erhölls ej. En rad vidare arbeten föreslÄs..

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendestÀllning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA vÀcktes dÀrför frÄgan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrÄrotation. PÄ grund av bristande erfarenhet inom omrÄdet ansÄg den amerikanska kongressen att beslut om byrÄrotation inte kunde fattas och sÄledes infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkÀtundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrÄrotation skulle fÄ pÄ de amerikanska publika företagen.  Med utgÄngspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att pÄ liknande sÀtt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrÄrotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger pÄ att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, pÄ samtliga företag noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm ser pÄ förslaget om ett införande av obligatorisk byrÄrotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

Ofta rapporterar massmedia om brott som t.ex. mord, vÄldtÀkt och misshandel. Den ena gÀrningen Àr brutalare Àn den andra. Denna uppsats behandlar ideellt skadestÄnd för sveda och vÀrk som under vissa omstÀndigheter kan tilldömas den som Äsamkas psykiska besvÀr, till följd av underrÀttelsen om att en nÀra anhörig uppsÄtligen har berövats livet. Effekterna av det psykiska lidande som nÀrstÄende till ett brottsoffer tvingas utstÄ vid grova brott Àr ofta pÄtagliga för den som drabbas, varför skadestÄnd ev.