Varje Är drabbas ett tusental mÀnniskor i Sverige av allvarlig brÀnnskada, en skada som kommer att förÀndra deras liv för alltid. Sjuksköterskan kan dagligen möta mÀnniskor som kÀnner sig stigmatiserade, kanske utan att hon vet om det. Den brÀnnskadade kan inte dölja sitt yttre och sjuksköterskan kan inte lÄta bli att lÀgga mÀrke till det. Syftet med denna studie Àr att belysa hur mÀnniskor som drabbats av allvarlig brÀnnskada upplever sin livssituation efter skadan. Resultatet Àr sammanstÀllt genom analys av sex kvalitativa artiklar.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

Vid kemisk massatillverkning finns behov av mÀttekniker som möjliggör ytterligare optimering av processen. Möjligheten att analysera svartlut med hjÀlp av aktiv akustisk spektrometri utreddes genom att ett online instrument konstruerdes och installerdes pÄ ett pappersbruk. Analyser med multivariata metoder utfördes pÄ resultaten. PÄ grund av yttre omstÀndigheter försenades arbetet, och ett tillrÀckligt dataunderlag för en definitiv slutsats erhölls ej. En rad vidare arbeten föreslÄs..

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendestÀllning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA vÀcktes dÀrför frÄgan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrÄrotation. PÄ grund av bristande erfarenhet inom omrÄdet ansÄg den amerikanska kongressen att beslut om byrÄrotation inte kunde fattas och sÄledes infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkÀtundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrÄrotation skulle fÄ pÄ de amerikanska publika företagen.  Med utgÄngspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att pÄ liknande sÀtt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrÄrotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger pÄ att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, pÄ samtliga företag noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm ser pÄ förslaget om ett införande av obligatorisk byrÄrotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

FrÄgan om hur kommunikationen ska bedrivas aktualiseras om i början av varje projekt och projektledaren stÄr till följd av detta, inför flera olika kommunikationsval. DÄ det finns bristfÀllig forskning om vad som driver projektledarens val av kommunikationsform, Àr det oklart hur ledare, med sina stora handlingsfriheter, vÀljer mellan olika kommunikationsmedel och vad som styr detta. Denna studie Àmnar sÄledes undersöka vad som driver projektledarens val av kommunikationsform med sin projektgrupp. Syftet Àr att öka förstÄelsen och utvidga kunskapen kring detta samt bidra med mer vetskap om vad framtida ledare kan ta med i sina övervÀganden gÀllande deras kommunikationsval. Genom komparativa mikrofallstudier har fem projektledare inom samma svenska organisation studerats.

DÄ globaliseringen av vÀrldens lÀnder Àr mer utbredd Àn nÄgonsin och fri rörlighet av kapital, varor och arbetskraft existerar mellan mÄnga europeiska lÀnder finns det stora möjligheter för internationella företag. Allt fler företag vÀljer att etablera sig utanför sin inhemska marknad, och för dessa finns inte bara möjligheter utan Àven ytterligare risker som mÄste hanteras. Valutarisk Àr en av de risker som företagen mÄste beakta dÄ de etablerar verksamheter utanför hemlandet.Syftet med denna studie var att undersöka vilka risker som stora svenska företagen med verksamhet pÄ flera marknader Àr utsatta för, och hur företagen vÀljer att arbeta för att hantera dessa. Vi vill sedan jÀmföra hur det ser ut i verkligheten med vad teorin sÀger om omrÄdet. En del av vÄrt syfte har varit att utreda om den pÄgÄende ekonomiska krisen har pÄverkat graden av riskexponering, och om företagen tar till ytterligare ÄtgÀrder eller alternativa metoder för att hantera detta.Vi har i vÄr studie valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod och genomfört den i form av djupgÄende telefonintervjuer med de studerade företagen Lindab och Sandvik.

Ofta rapporterar massmedia om brott som t.ex. mord, vÄldtÀkt och misshandel. Den ena gÀrningen Àr brutalare Àn den andra. Denna uppsats behandlar ideellt skadestÄnd för sveda och vÀrk som under vissa omstÀndigheter kan tilldömas den som Äsamkas psykiska besvÀr, till följd av underrÀttelsen om att en nÀra anhörig uppsÄtligen har berövats livet. Effekterna av det psykiska lidande som nÀrstÄende till ett brottsoffer tvingas utstÄ vid grova brott Àr ofta pÄtagliga för den som drabbas, varför skadestÄnd ev.

Meningen med vÄr uppsats Àr att undersöka möjligheten för ett socialt arbetskooperativ att kunna driva ett hunddagis i egen regi, helt utan bidragsstöd frÄn samhÀllet. I uppsatsen börjar vi med att kortfattat beskriva bakgrunden till socialekonomiska arbetskooperativ. Vi har haft möjlighet att fÄ nÀrvara vid den utbildning som kursdeltagarna fÄtt genom Karlstads kommun inför uppstarten av hunddagiskooperativet. Hunddagiskooperativet kommer att drivas som en ekonomisk förening för att ha möjlighet att i framtiden kunna vara vinstdrivande.En enkÀtundersökning genomfördes för att se vad potentiella kunder efterfrÄgar av ett hunddagis och vad som skulle kunna göra att kunderna vÀljer detta dagis framför andra. Vidare har vi gjort en investeringskalkyl samt break even-analys för att se hur mÄnga dagishundar som skulle behövas för att tÀcka upp för kostnaderna. Vi ser att efterfrÄgan pÄ kompletterande varor och tjÀnster frÄn den potentiella kundgruppen Àr stor och att detta kan generera ytterligare intÀkter.Efter genomförd break even-analys kan vi konstatera att det Àr fullt möjligt att driva verksamheten utan ekonomiskt stöd frÄn samhÀllet. GÄr det dessutom att komplettera med ytterligare varor och tjÀnster kan verksamheten dessutom gÄ med vinst.

ÖvergĂ„ngsregeln införs för att lindra beskattningen för de fĂ„mansföretag som drabbades av stora skattehöjningar vid 2006 Ă„rs reformering av 3:12- reglerna. Den nuvarande regeringen har dĂ€rför infört en övergĂ„ngsregel som Ă€r en tillbakagĂ„ng till 50/50- regeln. Det innebĂ€r att Ă€gare till mindre fĂ„mansföretag kommer att erhĂ„lla en mildare beskattning vid externa försĂ€ljningar av företag eller andelar. ytterligare en reformering av 3:12- reglerna förvĂ€ntas enligt den empiriska undersökningen.

I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohĂ€lsa. Tidigare forskning har visat att denna ohĂ€lsa beror pĂ„ att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad anvĂ€ndning av sociala media. Orsakssambanden Ă€r emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkĂ€tstudie pĂ„ gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar.I undersökningen anvĂ€ndes tvĂ„ frĂ„geformulĂ€r bestĂ„ende av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulĂ€r, samt frĂ„gor angĂ„ende sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 Ă„r, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hĂ€lften av eleverna (49 %) ansĂ„g sig sova signifikant kortare tid Ă€n vad de önskade (p<0.0001).

Denna rapport behandlar vissa problem associerade med utnyttjandet av vindkraft för batteriladdning. Grunden till de problem som beskrivs ligger i svÄrigheten att anpassa laddeffekten till vindens effektvariationer vid varierande vindhastigheter. Aerodynamiska effekter hos turbinen ger problembilden en ytterligare dimension. De bakomliggande orsakerna beskrivs teoretiskt. Olika designmÀssiga val för att anpassa vindkraftverket till de dynamiska problemen tas Àven upp..

Syftet med denna uppsats var att beskriva vad som lÄg i fokus i ungdomars diskussioner, pÄ ett webbaserat community, kring sjÀlvskadebeteende. Urvalet blev 114 ungdomar mellan 13 och 25 Är pÄ communityt Helgon.net. FrÄgestÀllningarna var: ?Vilka huvudteman ligger i fokus i ungdomarnas diskussioner??, ?Fungerar diskussionerna pÄ forumen som ett socialt stöd?? och ?Vilka erfarenheter har ungdomarna av professionell hjÀlp?? Den metod som anvÀndes var en kvalitativ analys av de fyra huvudtemana ?SjÀlvskadetrend?, ?Varför skada sig sjÀlv?, ?SÄrskador, Àrr och skamkÀnslor? och ?Behandling och stöd?, som skapades utifrÄn vad som lÄg i fokus i ungdomarnas diskussioner. Enligt Alderman, Ahmed och Stacey Àr sjÀlvskadebeteende ett sÀtt att hantera kÀnslomÀssigt svÄra situationer och att dÀrigenom ÄterstÀlla den inre balansen, alltsÄ en slags överlevnadsstrategi.

I denna uppsats genomförs en översÀttning av ett antal avsnitt ur Samuel Pepys dag-­bok frÄn den engelska restaurationsepoken, varefter översÀttningen analyseras medsÀrskilt fokus pÄ de specifika svÄrigheter som kan uppstÄ med anledning av att textenÀr hÀmtad frÄn en Àldre tidsepok. Som mÄlgrupp för översÀttningen antas en publikmed intresse för historia pÄ populÀrvetenskaplig nivÄ.Analysen av översÀttningen har ett tvÄdelat syfte: för det första att undersökaolika möjligheter att anpassa mÄltexten till att i nÄgon mÄn Äterspegla att kÀlltextenÀr ett historiskt dokument, och för det andra att analysera de olika svÄrigheter somhar att göra med att sprÄkbruket reflekterar ett samhÀlle dÀr institutioner, yrken, ter-­mer, seder och bruk osv. Àr helt andra Àn samtidens.Som ett stöd för analysen genomförs en ytterligare analys av översÀttningen enligtVinay och Darbelnets lingvistiskt grundade modell för översÀttningsstrategier.Genom analysen identifieras ett antal grammatiska, stilistiska och lexikala möjlig-­heter för att lÄta texten Äterspegla en Àldre stil. Dessutom identifieras och klargörs ettantal svÄrigheter vid översÀttning av begrepp inom olika omrÄden, med förslag tillhur dessa kan lösas. Ett resonemang förs kring hur expliciteringar och fotnoter tillstöd för lÀsaren lÀmpligen görs för denna typ av text.Analysen enligt Vinay och Darbelnets schema visade pÄ en relativt hög anvÀnd-­ning av översÀttningsprocedurer som inte enbart innebÀr förÀndringar pÄ strukturellnivÄ, utan som Àven inbegriper pragmatiska modifikationer.

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med sÀrskilt fokus pÄ vÀrdefulla Àmnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markansprÄk. Syftet med studien Àr att utifrÄn samhÀllsstyrningen, undersöka om tillÀmpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus pÄ mineralnÀringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom pÄ 60- och 70-talen pÄ grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange lÄngsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushÄllningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevÀrda kvaliteter hanteras.

Scanning Àr ett verktyg som har utvecklats mycket och anvÀnds mer och mer inom geodetisk mÀtning. Instrumenten har blivit mer pÄlitliga med högre kvalité pÄ resultaten, dÀrför Àr det viktigt att eliminera de problem som kan skada scanningens pÄlitlighet. Det problemet som ska undersökas och testas i det hÀr examensarbetet uppstÄr nÀr man till exempel scannar en bergvÀgg. Man vill fÄ en sÄ lik avbildning av bergvÀggen som möjligt för att sedan kunna göra volymberÀkningar emot bergvÀggen. Avbildningen av bergvÀggen bestÄr av ett moln av punkter som tillsammans skapar en 3D-modell av bergvÀggen. Om det ska fyllas med betong emot bergvÀggen sÄ mÄste man veta vilken volym betong det kommer gÄ Ät, dÀrför Àr det viktigt att modellen av bergvÀggen stÀmmer.