Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

Det har blivit allt viktigare fo?r fo?retag att arbeta med CSR, Corporate Social Responsibility, och da?rmed ta ansvar fo?r sin pa?verkan pa? samha?llet. Ma?nga fo?retag har dock inte kunskapen eller erfarenheten att arbeta strategiskt med dessa fra?gor utan a?gnar sig mer a?t va?lgo?renhets- arbete. Denna uppsats a?mnar ge nya perspektiv pa? hur fo?retag kan a?gna sig a?t CSR, genom att studera arbetet i Swedbank.

Alltfler fo?retag drabbas av kriser som kan ha?rledas till ett oetiskt fo?rfarande. Da?rmed blir det intressant att underso?ka kopplingen mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och kriskommunikation. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur ett fallfo?retag har kommunicerat vid en kris relaterad till CSR.

I professionen förskollärare ingår ett jämställdhetsuppdrag som innefattar att flickor och pojkar inte ska begränsas av stereotypa könsroller. Hur vuxna bemöter och förväntar sig olika saker av barn beroende på om dem är pojkar eller flickor är det som skapar ojämställdhet, vilket fick oss att rikta blicken mot de vuxna i förskolans värld, det vill säga förskollärarna. Ett steg för förskollärarna att arbeta mot ojämställdhet är att främja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv och i detta arbete kan barnlitteraturen få en betydande roll. Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare använder barnlitteraturen i verksamheten vid högläsningssituationer för att främja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv. För att kunna synliggöra detta valde vi att intervjua fyra yrkesverksamma förskollärare och den insamlade empirin analyserades utifrån ett genusperspektiv.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats a?r att belysa pa?ga?ende fo?rhandlingar om feminism och sexualitet i det samtida medielandskapet, med avstamp i Beyonce?s senaste produktioner samt den omga?rdande debatt som dessa genererat. Fo?r att genomfo?ra detta har jag, genom en diskursanalys, la?st sex stycken utvalda la?ttexter samt videor fra?n Beyonce?s sja?lvbetitlade skiva (2013) utifra?n ett antal feministiska teorier. Fokus ligger pa? de olika feministiska diskursernas tolkning utav kropp, sexualitet, struktur, agens och etnicitet i dessa verk.Resultatet av uppsatsen visar att de olika feministiska diskurserna har, ba?de historiskt och samtida, olika uppfattning om hur en kvinna fa?r vara sexuell i dagens medielandskap.

Vår studies syfte var att lyfta fram ett anhörigperspektiv på tillvaron efter att någon i dennesnärhet gjort sig skyldig till ett våldsbrott. Centralt för studien är de anhörigas upplevelser isamband med händelsen.Resultat och analys byggde på en konventionell innehållsanalys av två bloggar författade av tvåmödrar vars söner begått mord. I vår studie har vi utgått ifrån ett socialkonstruktivistiskt synsättoch till stor del analyserat vårt material med hjälp av socialpsykologiska teorier.Vårt resultat visade att de anhörigas livsvillkor försämras markant i samband med det begångnabrottet, främst är det den psykiska hälsan som försämras men också relationerna som denanhörige har. Studiens resultat visar även att de anhöriga får nya roller i samband med detbegångna brottet, de är till exempel inte längre bara mamma till en son utan nu också ?mammatill en son på anstalt?.

Bakgrund: Att bli mamma innebär en stor förändring inte bara fysiskt utan även psykiskt och socialt. Det är viktigt att man lyssnar på mammors upplevelser och stödjer dem i deras föräldraskap.Syfte: Att undersöka vad mammor till 18 månaders barn har för upplevelser om hur det är att vara småbarnsmamma.Metod: Studien inkluderar 409 enkätsvar. Datainsamlingen skedde med hjälp av strukturerade enkäter som samlades in från en större undersökning från barnhälsovård i förändring (BIF). Urvalet är mammor till 18 månaders barn har fått svara på en öppen fråga om hur det är att vara småbarnsmamma. Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats.Resultat: Resultatet visar att mammorna upplevde känslor av kärlek och lycka till det egna barnet men även känslor av trötthet, stress och att känna sig otillräcklig fanns.

Examensarbetet tar sin utgångspunkt i att få syn på om det finns en skillnad gällande hur barns kommunikation i den fria leken i en inne- respektive utemiljö. Metoderna som vi använt oss av är kvalitativa och beskrivande observationer, videofilmning och intervjuer med pedagoger. Vi har valt att belysa teoridelen utifrån olika forskare som studerat barns kommunikation och lekbeteende, såsom exempelvis Knutsdotter Oloffson och Granberg. Resultatet tyder på att barn använder sig av olika kommunikationssätt i ute- och innemiljö. I observationerna framkom att pojkarna använde sig mest av läten och ljudeffekter när de vistades i utemiljön, medan flickorna använde sig av ett mer verbalt språk.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av amning och metoden som användes i litteraturstudien var deskriptiv. Upplevelserna i 17 studier kategoriserades i fem grupper; förutsättningar, motstridiga råd, svårigheter, positiva erfarenheter och samhällssyn. Att få motstridiga råd från sjukvården var den upplevelse som beskrevs oftast och de olika känslomässiga svårigheter kvinnorna upplevde i samband med amningen var en annan tydlig upplevelse. Kvinnorna upplevde också att de hade bristfällig kunskap om amning och dess fördelar. Amning sågs som något naturligt men förväntningarna stämde inte överens med upplevelsen.

Detta är en kvalitativ studie om slöjans roll för muslimska kvinnors identitetskapande. Vårt syfte var att ta reda på om det fanns någon relation mellan slöjan och de upplevda identiteterna samt om kvinnor i slöja är begränsade i samhället. Studien bygger på information från tio kvinnor, vilka alla är praktiserande muslimer. Några av dessa kvinnor har valt att inte bära någon slöja medan andra bär huvudbonad av olika slag. I vårt material framgår det att de kvinnor som bär heltäckande klädsel (hjilbab och niqab) ger uttryck för att ha en stark identitet som muslim, vilken går före alla andra identiteter.

Bakgrund: Ätstörning bland tonåringar har uppmärksammats allt mer under de senaste decennierna, parallellt med att kunskapen om sjukdomen har ökat. Eftersom sjukdomen drabbar hela familjen är det viktigt att även lägga fokus på familjens upplevelser. Syfte: Studiens syfte var att beskriva familjens upplevelser kring att leva med en tonåring som drabbats av ätstörning. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie, sju vetenskapliga artiklar granskades. Med hjälp av Graneheim & Lundmans analysmetod gjordes en innehållsanalys.

Premenstruellt syndrom, a?ven kallat PMS, a?r na?got som 20-30% av alla menstruerande kvinnor uppskattas lida av. De premenstruella symtomen uppkommer i den senare delen av menstruationscykeln och a?terkommer vanligtvis varje ma?nad. Symtomen kan yttra sig sa?va?l fysiskt, psykiskt som emotionellt.

Tidigare forskning visar att nyintroduktioner o?veravkastar den fo?rsta handelsdagen men underpresterar relativt ett ja?mfo?rande index pa? la?ngre sikt. Enligt den effektiva marknadshypotesen a?r det inte mo?jligt att fo?rutse prisro?relser i marknaden med hja?lp av information som redan a?r tillga?nglig fo?r allma?nheten. Denna studie underso?ker om det finns en avvikelse fra?n den effektiva marknadshypotesen pa? den svenska aktiemarknaden fo?r nyintroduktioner beroende pa? bo?rsens trendla?ge.

Relationen mellan bank och fo?retag a?r av sto?rsta vikt fo?r den svenska samha?llsekonomins tillva?xt. Sedan a?rsskiftet 2013/2014 ma?ste alla svenska sma? och medelstora fo?retag ha valt vilket redovisningsregelverk de ska tilla?mpa; huvudalternativet K3 eller det fo?renklade K2. Av denna anledning har studien fokuserat pa? vilken effekt detta val har pa? relationen mellan bank och fo?retag, specifikt ur ett kvalitets- och informationsasymmetri-perspektiv i koppling till kreditbeslutet.

Crowdfunding a?r en ny metod fo?r att finansiera fo?retag och projekt som under senare a?r bo?rjat fa? momentum. Genom att anva?nda kunskapen och kapitalet hos ?crowden? finansieras idag projekt som tidigare inte ansetts ha?llbara. Centralt inom alla finansieringsformer a?r fo?rtroendeskapandet mellan intressenterna, dock finns inga tidigare studier kring hur crowdfundingfo?retag skapar fo?rtroende till entrepreno?rer och finansia?rer.