Sökresultat:
703 Uppsatser om Ensamstćende mamma - Sida 18 av 47
Ekot av en skytt - analys av nyhetsrapporteringen kring skytten i Malmö 2010
Uppsatsen tar sitt avstamp i de uppma?rksammade skjutningarna i Malmo? under a?ret 2010. Syftet a?r att analysera hur media, i detta fall Sydsvenskan och Expressen, hanterade och skrev om de da?d och ha?ndelser som intra?ffade. Vikten ligger pa? vilka diskurser som anva?nds, hur makt hanteras och representationen av artiklarna som skrevs.
Sjuksk?terskors upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld inom psykiatrisk v?rd : En litteratur?versikt
Bakgrund Hot och v?ld ?r vanliga utmaningar inom psykiatrisk v?rd och p?verkar sjuksk?terskors emotionella h?lsa, s?kerhet samt profession. Tidigare forskning har lyft fram hur v?rdpersonalen uts?tts f?r hotfulla situationer som leder till b?de fysiska samt psykiska konsekvenser. F?r att f?rst? helheten beh?vs det en djupare kunskap om sjuksk?terskornas egna upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld i sitt arbete.
Sveriges befolkning: P? randen till utd?ende eller evig tillv?xt?
Nyligen kom ett pressmeddelande fr?n Statiska Centralbyr?n (SCB) att Sverige har den l?gs ta siffran p? antal barn per kvinna i modern tid, 1.43. D?rf?r ?r det relevant att spekulera
kring hur Sveriges framtida befolkningsm?ngd kan se ut, b?de p? kort och l?ng sikt. I detta
arbete har begrepp unders?kts som populationsstorlek, fruktsamhetstal, f?rs?rjningskvot och
befolkningspyramid, och hur dessa ter sig ?ver tid.
Fyra scenarier analyserades: of?r?ndrad fruktsamhet, fortsatt nedg?ng, ?verg?ng till ?kning
samt en cyklisk utveckling med b?de minskningar och ?kningar.
Ung och förÀlder : En studie om unga mammors upplevelser av deltagandet i "Unga förÀldrar och barn"
Mammaledighet för unga mödrar och sociala behov som blir aktuella i samband med det. Denna studie belyser unga mödrars upplevelser kring en viss smÄbarnförÀlders mötesplats. Mötesplatsen som studeras Àr öppen för bÄda könen men dÀremot Äterspeglas endast det kvinnliga perspektivet dÄ informanterna enbart Àr kvinnor.I denna studie Àr kÀllmaterialet insamlade öppna intervjuer med deltagare vilket analyseras genom en kvalitativ innehÄllsanalys för att kunna komma Ät en mer komplicerad tolkning och inte bara en mÀtning av resultat. Intervjuer spelas inoch transkriberas. Texten sorteras, kodas och kodningar jÀmförs.
Ătstörning -?en levande mardröm?- Familjens upplevelser
Bakgrund: Ătstörning bland tonĂ„ringar har uppmĂ€rksammats allt mer under de senaste decennierna, parallellt med att kunskapen om sjukdomen har ökat. Eftersom sjukdomen drabbar hela familjen Ă€r det viktigt att Ă€ven lĂ€gga fokus pĂ„ familjens upplevelser. Syfte: Studiens syfte var att beskriva familjens upplevelser kring att leva med en tonĂ„ring som drabbats av Ă€tstörning. Metod: Metoden som anvĂ€ndes var en litteraturstudie, sju vetenskapliga artiklar granskades. Med hjĂ€lp av Graneheim & Lundmans analysmetod gjordes en innehĂ„llsanalys.
Skillnad pÄ sprÄkutveckling och sprÄkutveckling : Att utveckla sprÄket med hjÀlp av Karlstadmodellen och TAKK
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Karlstadmodellen och TAKK (Tecken somAlternativ och Kompletterande Kommunikation) kan anvÀndas i förskoleverksamheten för attfrÀmja hela barngruppens sprÄkutveckling.De metoder som har anvÀnds för att undersöka och svara pÄ frÄgestÀllningen Àr intervju ochenkÀtundersökning. Det gjordes tre olika intervjuer. En med en mamma till ett barn demDowns syndrom och som Àven Àr certifierad handledare i Karlstadmodellen. En med enbarnskötare som arbetat med ett barns sprÄkutveckling med hjÀlp av Karlstadmodellen. Ochden tredje intervjun gjordes med tre sjuksköterskor pÄ BarnavÄrdscentralen.EnkÀtundersökningen skickades ut till 16 förskolor och 14 svarade.
En allsidig sex- och samlevnadsundervisning
Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.
Kvinnors upplevelser av graviditet
En graviditet och att bli mamma Àr en stor omstÀllning, inte bara fysiskt utan Àven psykiskt och socialt. Kvinnor Àr i behov av förstÄelse dels frÄn sin omgivning och dels frÄn sjuksköterskor som i olika vÄrdkontexter trÀffar dem. Det beror pÄ att kvinnornas upplevelser av identiteten, tankar om oro och rÀdsla samt positiva upplevelser Àr förÀndrade i samband med att de vÀntar barn. PÄ vÄrdpersonal stÀlls det krav som bland annat kan handla om att förstÄ hur kvinnorna upplever sin förÀndrade situation. Dessutom Àr det viktigt att veta att olika kvinnor kan uppleva samma situation, men pÄ olika sÀtt.
Gravida kvinnor med missbruksproblematik Ur den professionellas perspektiv
Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.
?man vill inte fÄ allmosor, man vill klara sig sjÀlv? : ensamstÄende mödrars berÀttelser om sitt vardagsliv
EnsamstÄende mödrar beskrivs ofta som en utsatt och marginaliserad grupp i samhÀllet med sÀmre hÀlsa och livsvillkor Àn andra grupper. Eventuellt positiva aspekter av att vara ensamstÄende moder lyfts sÀllan fram i vare sig massmedia eller facklitteratur. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera ett antal ensamstÄende mödrars resonemang om sin livssituation och undersöka hur de uppfattar sin livskvalitet. Centrala frÄgestÀllningar var bl a vad ensamstÄende mödrar uppfattar som möjligheter och svÄrigheter i sin levnadssituation, samt vilka handlingsstrategier de beskriver att de anvÀnder sig av i vardagslivet. Undersökningen baserades pÄ en kvalitativ metod dÀr fyra ensamstÄende mödrar intervjuades.
?man vill inte fÄ allmosor, man vill klara sig sjÀlv? : ensamstÄende mödrars berÀttelser om sitt vardagsliv
EnsamstÄende mödrar beskrivs ofta som en utsatt och marginaliserad grupp i samhÀllet med sÀmre hÀlsa och livsvillkor Àn andra grupper. Eventuellt positiva aspekter av att vara ensamstÄende moder lyfts sÀllan fram i vare sig massmedia eller facklitteratur. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera ett antal ensamstÄende mödrars resonemang om sin livssituation och undersöka hur de uppfattar sin livskvalitet. Centrala frÄgestÀllningar var bl a vad ensamstÄende mödrar uppfattar som möjligheter och svÄrigheter i sin levnadssituation, samt vilka handlingsstrategier de beskriver att de anvÀnder sig av i vardagslivet. Undersökningen baserades pÄ en kvalitativ metod dÀr fyra ensamstÄende mödrar intervjuades.
Mamma grÄter alltid i telefonen : En studie av syriska flyktingfamiljers transnationella relationer
Undervisning om multiplikationstabellen bestÄr frÀmst av lÀrande genom repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien Àr att utifrÄn forskning undersöka och jÀmföra inlÀrning av multiplikationstabellen genom strategi- och repetitionsbaserad undervisning. Studien avgrÀnsas till elever i Ärskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning pÄ Ätta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer.
Konflikten om Barnets BÀsta : En teori om vad genus har för betydelse för lÀmpliga förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar i rÀttslig tvist om "barnets bÀsta".
Sedan 2006 Àr en allvarlig konflikt mellan förÀldrarna det vanligaste skÀlet till att tilldöma en förÀlder enskild vÄrdnad vid en rÀttslig tvist om barn och i Sverige Àr det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vÄrdnad efter en separation. Syftet med denna studie Àr att skapa en teori om vad genus har för betydelse för lÀmpliga förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar i en rÀttslig tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en pappa som gÄtt igenom en rÀttslig tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad genus har för betydelse för lÀmpliga förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar i en rÀttslig tvist om ?barnets bÀsta?. Min teori Àr att lagstiftningen om ?barnets bÀsta? begrÀnsar möjligheterna för lÀmpliga förÀldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ?barnets bÀsta? inte Àr tillÀmpbar pÄ tvister dÀr tvÄ lÀmpliga förÀldrar stÀlls emot varandra.
??man kan inte prata med sin mamma om allt?? ? En intervjustudie om unga kvinnors upplevelser av stödjande samtal i samband med en abort
TonÄrsaborter har ökat i Sverige under de senaste Ären. Enligt forskning bÀr de unga kvinnorna med sig mÄnga kÀnslor efter ingreppet, men det Àr inte lÀngre lagstadgat med stödsamtal i samband med en abort. Eftersom tonÄrsaborter numera Àr sÄ vanliga Àr det viktigt att lÀgga fokus pÄ de unga kvinnornas upplevelser i kontakten med vÄrdpersonalen. Studiens syfte var att undersöka unga kvinnors upplevelser av stödjande samtal med vÄrdpersonal i samband med en abort. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ empirisk studie, fyra intervjuer gjordes och granskades.
En underso?kning av miljo?datorns bera?kningar pa? Nybro Energi AB
Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .