Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

Syftet med denna uppsats ?r att kartl?gga m?lspr?ksavvikande uttal hos andraspr?ksinl?rare med hindi och engelska som basspr?k med avseende p? vokalljud i svenska, som ?r m?lspr?ket i denna uppsats. De m?lspr?ksavvikande uttal som beaktas ber?r vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall. Forskningsfr?gorna som st?lls ?r vilka m?lspr?ksavvikande uttal som f?rekommer, och varf?r m?lspr?ksavvikande uttal f?rekommer.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Detta examensarbete handlar om nÄgra elever med utlÀndsk bakgrund och deras attityder till det engelska sprÄket. Jag intervjuade sex elever och fann att tvÄ av sex elever lÀser texter pÄ engelska pÄ fritiden. Enbart en av sex elever studerar ett annat sprÄk Àn svenska, engelska och modersmÄlet i skolan. De sex intervjuade tyckte att skolundervisningen i engelska borde innehÄlla mer konversation, grammatik och översÀttning. Jag intervjuade ocksÄ tvÄ lÀrare för att fÄ reda pÄ hur de ser pÄ engelskundervisning pÄ en mÄngkulturell skola.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

Detta arbete syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r kopplingen mellan elevers l?sf?rm?ga och textprobleml?sningsf?rm?ga. Textproblem utg?r ofta kopplingen mellan matematiken och verkliga situationer, n?got som har potential att g?ra matematiken meningsfull f?r eleverna. Trots detta finns brister i elevers f?rm?ga att f?rst? och l?sa textproblem, vilket vi misst?nker kan vara ett resultat av bristande l?sf?rm?ga.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Utga?ngspunkten fo?r den ha?r uppsatsen var att underso?ka vad som a?r kunnandet inom fenomenet notla?sning. Den ha?r uppsatsen ska ses som ett led i att underso?ka detta och syftet med arbetet var att underso?ka hur gymnasieelever erfar fenomenet notla?sning, och da? fra?mst elever med en musikalisk bakgrund inom genrer som i fo?rsta hand inte anva?nder sig av noter vid instudering av musikaliskt material. Uppsatsen har da?rmed ett tydligt elevperspektiv och intresserar sig fo?r elevernas olika uppfattningar.

Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra engelska lÀromedel för Ärskurs 3 med lÀroplanen och kursplanen i engelska samt att se om lÀromedlen tar hÀnsyn till tidigare sprÄkforskning. Vi har analyserat tre olika lÀromedel, bÄde textbok och arbetsbok, det vill sÀga totalt sex böcker. Vi har genomfört en kvalitativ textanalys. Det innebÀr att vi stÀllt fyra frÄgor utifrÄn den engelska kursplanen för Ärskurs 1-3 och lÀroplanen. Inget av de lÀromedlen vi analyserat följde den engelska kursplanen och lÀroplanen helt.

Det finns flera olika varianter pÄ sprÄket engelska. Dessa varianter kommer frÄn bÄde olika geografiska och sociologiska platser. En sÄdan variant Àr afrikansk engelska. Engelska blir vanligare och vanligare i Afrika, sÄ olika varianter av afrikansk engelska vÀxer fram hela tiden. För en lÀrare i engelska Àr det viktigt att lyfta fram Àven denna variant av engelska i undervisningen.

Syftet med denna uppsats var att ur ett elevperspektiv undersöka och problematisera hur elevers förkunskaper kan tas tillvara i undervisningen inom Àmnet engelska. Undersökningen baserades pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med Ätta elever i Är 9 samt fördjupningar i litteratur och styrdokument..

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka engelskans pÄverkan pÄ det svenska sprÄket som den kommer till uttryck i svenska grundskolelevers instÀllning till och attityder till anvÀndning av engelska i svenskan.HÀr vill jag ta reda pÄ hur eleverna kommer i kontakt med engelskan, hur ofta de anvÀnder engelska ord i sitt vardagliga sprÄk och varför de anvÀnder engelska ord. Andra frÄgor som jag vill fÄ besvarade Àr vilka engelska ord som anvÀnds, om man föredrar engelsk stavning pÄ engelska lÄnord eller svensk stavning. Slutligen vill jag ocksÄ fÄ besvarat om man föredrar engelska ord eller svenska motsvarigheter, om man förstÄr svenska meningar med lÄnord i, om man godtar svenska meningar med engelska lÄnord i och om man anvÀnder svenska meningar med engelska lÄnord i. Arbetet bygger pÄ en enkÀtundersökning som gjorts pÄ tvÄ grundskolor, en friskola och en kommunal skola. I undersökningen deltar 40 elever i Är 9.

Engelskan Àr ett dominerande vÀrldssprÄk och ett av tre kÀrnÀmnen i grundskolan dÀr betyget godkÀnt krÀvs för vidare studier. LÀrare för yngre elever mÄste vara beredda att ta ansvar för starten i engelska, men i lÀrarutbildningen antingen saknas obligatorisk engelskutbildning eller sÄ omfattar den nÄgra veckors studier. Detta arbete handlar om lÀrares och lÀrarstuderandes syn pÄ sin beredskap att undervisa yngre elever i engelska. Den baseras pÄ enkÀtfrÄgor till lÀrare och lÀrarstuderande och visar att fÄ lÀrarstuderande vÀljer engelska som specialisering. Vidare undersöks attitydskillnader till engelskundervisning i skolan mellan lÀrare och lÀrarstuderande, med respektive utan utbildning i engelska.