Syftet var att undersöka om sÀttet att förmedla och hantera ekonomisk information och annan verksamhetsnÀra information i form av rapporter och/eller andra sÀtt att förmedla informationen pÄ, pÄverkar förstÄelse och motivation hos individer inom sjukvÄrdsverksamhet, sÄ att det avspeglas positivt pÄ effektiviteten, bÄde vad avser ekonomi och vÄrdproduktion. En fallstudie gjordes i tvÄ landsting för att förstÄ och förklara informationsförmedlingens betydelse för effektiviteten i sjukvÄrdsproducerande verksamhet. Personliga intervjuer av det semistandardiserade slaget jÀmte sekundÀrdata i form av interna rapporter och andra dokument anvÀndes vid datainsamlingen. Analysarbetet gjordes med hjÀlp av kategorisering av det insamlade materialet jÀmte ett antal datamatriser. Resultatet av studien visar att det förekommer samband mellan informationsförmedling, motivation, kognition och effektiviteten hos de studerade klinikerna.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur implementeringen av en modell i allma?nhet och mindset i synnerhet upplevs av medarbetarna i en specifik organisation samt se till huruvida modellen anses vara levande. Syftet bo?r uppna?s genom att besvara fra?gesta?llningen; Hur va?l har implementeringen lyckats i organisationen, vilka fo?rtja?nster och hinder kan man se? Den valda metoden a?r kvalitativ och empirin a?r insamlad genom semistrukturerade intervjuer. Studien a?r dessutom uppbyggd utifra?n en induktiv infallsvinkel.

FrÄn att ha varit ett land med relativt homogen befolkning Àr Sverige idag ett mÄngkulturellt samhÀlle. Diskussioner om hur kommunerna och deras socialtjÀnster ska kunna tillgodose det allt mer mÄngkulturella samhÀllet och dess kommuninvÄnare Àr ett hett debattÀmne. Inom ordinÀrt boende har organisationen och arbetsledaren för hemtjÀnstgruppen ett stort ansvar i att kunna erbjuda och ge den vÄrd som brukarna Àr berÀttigade. I samband med arbetet mot etnisk mÄngfald i arbetsorganisationer beskrivs chefs- och ledarskapsarbetet som centralt och ett organisationsklimat som erkÀnner och vÀrderar varje mÀnniskas speciella egenskaper. Syfte med vÄr undersökning Àr att analysera och försöka tolka hur sektionschefer definierar kulturkompetens och etnisk mÄngfald i medarbetarfrÄgor och deras syn pÄ hur organisationen hanterar och vÀrderar kulturkompetens och etnisk mÄngfald inom ordinÀrt boende i den kommunala Àldreomsorgen.

Dagens snabbförÀnderliga organisationer efterstrÀvar ofta att hÄlla sig konkurrenskraftiga pÄ arbetsmarknaden, vilket tenderar att stÀlla allt högre krav pÄ effektiv kunskapsspridning. I mÄnga fall vÀljer organisationer att anvÀnda projektformen för att fÀrdigstÀlla uppgifter. Projektformens temporÀra karaktÀr innebÀr ytterligare hantering av erfarenheter och lÀrdomar, i synnerhet dÄ det finns en risk att erfarenheterna gÄr till spillo i samband med projektavslutet. Av denna anledning finns det mÄnga metoder och teorier som förklarar hur organisationen ska fÄnga upp lÀrdomarna och sprida dessa mellan projekten. En metod bestÄr av att rutinmÀssigt och strukturerat upprÀtta sÄ kallade slutdokument, dÀr bland annat erfarenheterna skall kunna fÄngas upp, lagras och arkiveras.Studiens syfte Àr att peka pÄ tendenser kring hanteringen av slutdokument samt vilka möjligheter det finns att sprida och ta del av erfarenheter och lÀrdomar pÄ Karlstads universitet.TvÄ forskningsfrÄgor har formulerats för att kunna besvara studiens syfte:Hur ser hanteringen av slutdokument ut pÄ Karlstads universitet?Hur upplevs möjligheten till att sprida och ta del av lÀrdomar mellan projekt pÄ Karlstads universitet?En kvalitativ metod har tillÀmpats dÀr vi utförde fem stycken intervjuer med projektledare pÄ Karlstads universitet.

Denna rapport fokuserar pÄ lean systemutveckling inom multiprojektorganisationer. Dessa organisationer stÄr idag inför problemet att hantera flera parallella IT projekt samtidigt som kraven ökar pÄ att leverera mer effektivt. Nyckelord som nÀmns Àr lean, agila arbetssÀtt och scrum allt för att effektivisera och arbeta smartare, detta medför förÀndrade arbetsprocesser, attityder och beteenden. En huvudtanke Àr att om man investerar mer tid och pengar i att systematiskt arbeta med förbÀttringar kan man drastiskt minska företagets kvalitetsbristkostnader varigenom verksamhetens totala kostnader minskas (Sörqvist, 2004). Erfarenheter frÄn verksamheter som framgÄngsrikt arbetat med stÀndiga förbÀttringar, t ex Toyota, har i praktiken styrkt detta resonemang.Syftet med denna rapport Àr att analysera hur en förÀndring i ledarskapsfilosofin, som lean Àr, pÄverkar organisationen den appliceras pÄ.

Titel:"Kommunikation Àr ju allt" ? en kvalitativ studie om relationen mellan vÀrdet av att mÀta kommunikation och kommunikatörers status och legitimitet i organisationer.Författare:Emilia Dahlqvist och Daniela LundqvistKurs, termin och Är:Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats 15 hp, HT-2013Antal ord i uppsatsen:17 009 ordProblemformulering och syfte:Strategisk kommunikation har under de senaste 25 Ären haft svÄrigheter att utveckla mÀtmetoder som visar pÄ dess vÀrde. Strategisk kommunikation kÀmpar för akademisk prestige, vilket Àr en stor utmaning för legitimeringen av yrket. Yrkesutövare har svÄrt att argumentera för vilket vÀrde de tillför organisationen, utan att kunna visa detta genom mÀtbara resultat. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka relationen mellan kommunikationsansvarigas uppfattningar om mÀtning av kommunikation och yrkets legitimitet.

HR-omrÄdet har pÄ senare Är genomgÄtt en förÀndring som inneburit en ökad strategisk och vÀrdeskapande roll, vilket ökar betydelsen av HR:s plats i ledningsarbete. Samtidigt som detta skett har vikten av fler kvinnor i ledningsarbete och styrelser blivit ett allt mer omdiskuterat Àmne i dagens samhÀlle och i media. DÄ HR Àr en kvinnodominerad profession innebÀr deras plats i ledningar för det mesta att en kvinnlig chef trÀder in i en oftast mansdominerad ledningsgrupp. Detta tar HR och kvinnorna ett steg nÀrmare makten. Men hur stort inflytande har dessa kvinnor i ledningen egentligen?Syftet med denna studie har varit att undersöka ledningsplatsens betydelse för upplevt inflytande i organisationen.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som finns för kunskapsöverföring i ett specifikt kunskapsintensivt företag. I en organisation vars lönsamhet Àr beroende av att kunskap överförs, finns det hinder som beror pÄ individens egenintressen att utöva makt inom organisationen? En analysmodell, som utarbetats efter den teoretiska referensramen, anvÀnds för att avgöra hur kunskapsmakten pÄverkar överföringen av kunskap genom att studera förutsÀttningar för kunskapsöverföring. Ur modellen kan eventuella hinder för överföringen analyseras och dÀrigenom kan resonemang föras kring om det finns en ovilja eller oförmÄga att dela med sig av kunskap. En kvalitativ studie har utförts genom intervjuer med utvalda representanter frÄn ett kunskapsintensivt företag.

SammanfattningOffentliga organisationer Àr ofta komplexa vilket innebÀr utmaningar i utformning och genomförande av styrning. Ett flertal internationella studier har publicerats om styrning inom den offentliga sektorn.  Dock behövs ytterligare empiriska studier och teoretisk utveckling för att ge stöd till chefer inom offentlig sektor för att de ska kunna utnyttja resursstyrningens potential.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur styrning praktiskt tillÀmpas vid valda förvaltningar inom Region Gotland, samt vilken kongruens som finns mellan de olika styrmodeller som anvÀnds.Region Gotland Àr en av mÄnga offentliga organisationer i Sverige som har tillÀmpat NPM-principer. Kundorientering, decentralisering och anvÀndning av styrmodeller utvecklade för det privata nÀringslivet genomsyrar organisationen. Det Àr flera olika former för styrning och ett antal olika styrmodeller tillÀmpas samtidigt. En kombination av olika former av styrning och styrmodeller utgör en styrmix inom organisationen.Empiriska data samlades genom semi-strukturerade intervjuer samt genom analys av Region Gotlands skriftliga styrdokument.

Ingen marknadsföring Àr vÀl sÄ god och trovÀrdig som medarbetare som pratar gott om och föresprÄkar den egna organisationen? Dessa medarbetare kan ses som ambassadörer för organisationen. Ambassadörskap Àr nÄgot som naturligt vÀxer fram dÄ en individ inom en organisation trivs med organisationens krav och behov och vidare kan sammanflÀta dessa med sina egna krav och behov.Skatteverket Àr en organisation som i mÄngas öron inte lÄter speciellt inspirerande, kanske delvis ett resultat av det skattesystem som finns i Sverige, men kanske Àven pÄ grund av de förhÄllandevis krÄngliga regler och processer som mÄnga anser dem anvÀnda sig av. Med detta i Ätanke Àmnar vi undersöka hur ambassadörskapet pÄ Skattekontoret i Jönköping ter sig.VÀgledande för uppsatsen Àr frÄgan: Hur ser ambassadörskapet ut pÄ Skattekontoret i Jönköping i enlighet med de tvÄ dimensionerna; individens behov i organisationen i relation till organisationens behov?Vi lyfter fram teorier i tvÄ centrala dimensioner som berör organisationens behov samt behoven hos individerna inom denna.

Tidigare forskning har visat att en god organisationskultur bland annat ger arbetstillfredsstÀllelse, rollklarhet och effektivitet. Organisationsklimat Àr medarbetarnas sammantagna perceptioner av organisationen och kan ses som en ytlig, mer tillfÀllig och lÀttare mÀtbar aspekt av kulturen. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och mÀta organisationsklimatet vid PiteÄ kommuns avdelning Teknik och gator (TG). UtifrÄn tio klimatdimensioner mÀttes organisationsklimatet i en enkÀtundersökning i vilken 88 procent av avdelningens medarbetare deltog. Resultatet visar en hög nivÄ pÄ samtliga dimensioner, vilket indikerar ett kreativt och innovativt klimat.

Kommunikation Àr ett vidstrÀckt Àmne som Àr intressant och spÀnnande eftersom det genomsyrar principiellt allt i samhÀllet till intima relationer. Kommunikation anses vara ett viktigt verktyg pÄ dagens arbetsmarknad och dÀrmed ett aktuellt Àmne att studera vidare inom.Denna c-uppsats Àr en fenomenologisk studie vars syfte Àr att beskriva upplevelsen och betydelsen av kommunikation mellan omrÄdeschefskollegor. Studien Àr genomförd i en mindre kommun i Sverige, fem omrÄdeschefer samt en handikappschef har intervjuats av kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. FrÄgestÀllningarna baseras pÄ tre genomgÄende teman av uppsatsen kommunikation i organisationen, -ledarskapet och -samspel. Teorin utgÄr ifrÄn kommunikationsteori.Det ingÄr i omrÄdeschefernas uppdrag att kommunicera bÄde internt inom organisationen och externt.

DÄ internrevision utförs finns det tre deltagande parter, bestÀllaren, den som utför tjÀnsten och mottagaren. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att kartlÀgga och analysera om intrycket av internrevision för de som Àr mottagare stÀmmer överens med den nya definitionen av internrevision. För att besvara syftet har fyra olika aktörer intervjuats. Personliga intervjuer har genomförts med bankcheferna pÄ de fyra storbankerna i LuleÄ: Handelbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Resultaten som framkom av studien visar att de aktörer som intervjuats upplever internrevision vÀl överrensstÀmma med den nya definition som Institute of Internal Auditors antog 1999.

DÄ internrevision utförs finns det tre deltagande parter, bestÀllaren, den som utför tjÀnsten och mottagaren. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att kartlÀgga och analysera om intrycket av internrevision för de som Àr mottagare stÀmmer överens med den nya definitionen av internrevision. För att besvara syftet har fyra olika aktörer intervjuats. Personliga intervjuer har genomförts med bankcheferna pÄ de fyra storbankerna i LuleÄ: Handelbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Resultaten som framkom av studien visar att de aktörer som intervjuats upplever internrevision vÀl överrensstÀmma med den nya definition som Institute of Internal Auditors antog 1999.

Återigen har ett betĂ€nkande om en s.k. "civilkuragelag" gjorts i Sverige, och resulterat i samma slutsats som tidigare: En dylik lagstiftning skulle göra mycket liten skillnad i verkliga livet. Vad som sĂ€llan diskuteras frĂ„n offentligt hĂ„ll Ă€r dĂ€remot de bakomliggande faktorer som inverkar pĂ„ vĂ„rt mod att stĂ„ upp för moraliska vĂ€rden eller att sĂ€ga ifrĂ„n vid missförhĂ„llanden trots personlig risk. I detta sammanhang Ă€r begreppet socialt kapital av sĂ€rskild betydelse för att belysa pĂ„verkande faktorer. Studiens syfte var att mĂ€ta attityder kring civilkurage hos en grupp gymnasieungdomar och yrkesarbetande vuxna genom skalan personligt risktagande /mod kopplat till skalor om tillit, social Ă„ngest och samhĂ€lleligt engagemang, liksom att identifiera attityder till straffsanktionerad lagstiftning pĂ„ omrĂ„det.