Den hĂ€r uppsatsen försöker genom djupintervjuer med Ă„tta respondenter att förstĂ„ om det finns nĂ„gra skillnader i nyhetsintresse och -konsumtion samt politiskt intresse och engagemang, mellan personer som vĂ€xte upp i ett hem med och utan dagstidning. Om det uppkommer skillnader som inte gĂ„r att koppla till om man vuxit upp med eller utan dagstidning Ă€mnar den hĂ€r uppsatsen ocksĂ„ ge svar pĂ„ vad de skillnaderna dĂ„ kan bero pĂ„ och utbildning finns med som möjlig variabel. Detta görs för att förstĂ„ om mediearv pĂ„verkar individers intresse och engagemang för nyheter och politik med en ansats i att nyhets- och politiskt intresse ligger till grund för en demokrati. Den teoretiska ramen bestĂ„r av teorin om kunskapsklyftor samt tidigare forskning om att internet kan överbrygga dem. Även kommersialisering av medier samt samband mellan dagstidningslĂ€sning och demokratiskt engagemang gĂ„s igenom för att belysa olika personers olika utgĂ„ngspunkter. Studien kommer fram till att de mest nyhetsintresserade och politiskt engagerade vĂ€xte upp med dagstidning i hemmet och att den minst nyhetsintresserade och minst politiskt engagerade vĂ€xte upp utan dagstidning i hemmet.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förÀndring frÄn NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns pÄ respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen Àr att se vilken inverkan tidigare organisationer har pÄ framstÀllandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de tvÄ olika kompanierna innefattande tre av de grundlÀggande förmÄgorna verkan, rörlighet och uthÄllighet har genomförts kopplat mot tvÄ av krigsföringsförmÄgorna, konceptuella- och fysiska förmÄgorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani dÀr inget eller mycket begrÀnsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Idag finns det mÄnga olika systemutvecklingsmetoder och dess strategiska fokus skiljer sig frÄn metod till metod. Vissa metoder anvÀnder sig av en mer anvÀndarledd strategi till exempel JAD, dÀr anvÀndarna fÄr vara med och driva utvecklandet av systemet och fÄ det anpassat efter deras behov. Andra metoder anvÀnder en expertdominerad strategi till exempel SSADM, dÀr experterna utvecklar systemet, dÀr experterna utreder vad systemet bör innefatta. Eftersom metodernas strategi och fokus skiljer sig, skiljer de sig Àven Ät nÀr det gÀller arbetsprocessen gentemot organisationen. Ett sÀtt att arbeta gentemot organisationen Àr att anvÀnda sig av en facilitator.En facilitator Àr en medlare, assistent som Àr neutral.

Det kunskapssamhÀlle som rÄder idag medför att organisationer mÄste rusta sig och hÄlla ett högt tempo i den förÀndringsbenÀgna omvÀrlden. Kunskap och lÀrande ses dÀremellan som nyckelaktiviteter i relation till förÀndring vilket i sin tur föder innovation. Forskning har pÄvisat att smÄföretag förvÀntas bidra till en större del av nÀringslivets tillvÀxt, men att smÄföretagen samtidigt har behov av att höja sin innovationskapacitet för att möta utmaningen. Studien avsÄg dÀrför att utforska smÄföretag i extern samverkan för att se huruvida ett sÄdant kunskapsutbyte skapat förutsÀttningar för innovation hos den egna organisationen. Med hjÀlp av en kvalitativ forskningsmetodik undersöktes sex smÄföretagsledare som deltagit i det lÀrande nÀtverket, TillvÀxtmotorn, via semistrukturerade intervjuer.

Syfte: Föreliggande studie vill söka kunskap kring arbete i storarbetslag i förskolans verksamhet. Studien har ocksÄ som syfte att undersöka hur och utifrÄn vilka utgÄngspunkter förskollÀrare som arbetar i storarbetslag organiserar sin verksamhet samt att beskriva vad förskollÀrare uttrycker Àr möjligheter och hinder med att arbeta i ett storarbetslag. Teori: Den teoretiska inramningen utgÄr frÄn Habermas syn pÄ att kommunikativt handlande Àr en social handling dÀr interaktionen mellan aktörerna Àr betydelsefull. Denna uppsats har en kritisk ansats vilket tar sin utgÄngspunkt i ifrÄgasÀttandet av etablerade samhÀllsordningar, diskurser och institutioner. Förskolan och storarbetslag kan ses som en institution inom samhÀllet.

Syftet med studien ?r att unders?ka och ?ka f?rst?elsen f?r hur ett f?retags organisationskultur uppr?tth?lls under f?r?ndringar. F?r att uppfylla syftet valdes studiens teoretiska referensram som best?r av definitioner och teorier fokuserade p? organisationskultur, ledarskap och organisationskultur, f?r?ndringsarbete samt f?r?ndringsprocesser. Den empiriska datasom studien baseras p? har samlats in genom kvalitativa intervjuer med produktionsmedarbetare och produktionschefer p? detvalda fallf?retaget.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hur SIBA AB:s storytelling pÄverkar de anstÀllda. Uppsatsen utgÄr ifrÄn att storytelling kan ses som ett ledarskapsverktyg och undersöker dÀrför hur de anstÀllda pÄverkas av Fabian Bengtssons tillÀmpade ledarstil under rÄdande pÄfrestande situation föranledd av marknadsförÀndringar inom hemelektronikbranschen.ForskningsfrÄgor:Hur kan en ledare pÄverka de anstÀlldas attityder till företaget under pÄfrestande situationer pÄ marknaden?Hur kan storytelling fungera som ledarskapsverktyg för detta genom att öka de anstÀlldas engagemang och intresse.Genomförande: Fallstudien pÄ SIBA AB baseras pÄ en kvantitativ och kvalitativ studie samt en narrativanalys av den pÄgÄende reklamkampanjen ?I Fabians vÀrld?. Det empiriska materialet bestÄr av en enkÀtundersökning stÀlld till 75 anstÀllda och en skriftlig intervju med Fabian Bengtsson samt en narrativanalys som innefattar fem reklamfilmer.Slutsatser: Det framgÄr av analyserna av det empiriska materialet att kommunikationsverktyget storytelling genom reklamkampanjen har haft en positiv pÄverkan pÄ de anstÀllda och skapat en uppfattning om ledarens ledarstil. Det framgÄr Àven att ledare genom storytelling kan pÄverka anstÀlldas attityder och intresse för företaget.

Ett besök pÄ Ica fick oss som kommande uppsatsförfattare att begrunda hur vi resonerar i vÄra val av varumÀrken i dagligvaruhandeln. Efter en snabb visit kunde vi konstatera att dessa val sedan lÄng tid tillbaka Àr bestÀmda och djupt rotade i vÄrt undermedvetna. Tankarna fördes vidare och blev sedan inledningsfasen till de tvÄ grundpelare som genomsyrar denna uppsats ? lojalitet och lÄgengagemang. Med dessa grundpelare som stöd kom vi sedan att ifrÄgasÀtta oss varför hög lojalitet inte nödvÀndigtvis bygger pÄ ett djupt engagemang.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation Àr en undersökning som syftar till att öka förstÄelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation pÄ webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat pÄ respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp anvÀnds av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmÀnheten. Analysen visar att det mest förekommande sÀttet att skapa förtroende mot allmÀnheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna Àr att framhÀva sin expertis pÄ det omrÄde organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsomrÄde med fokus pÄ hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende pÄ webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslÄ samband mellan hur stor grad av förtroende allmÀnheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation anvÀnder sig av..

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individer pÄverkas i sin yrkesidentitet och i sitt yrkesutövande av att vara medlem i ett amatörfotbollslag tillsammans med sina kollegor. Haslam et al talar om social identifikation och hur individen pÄverkas av att identifiera sig med grupper. VÄr tes var att flera av de positiva effekter som forskningen har sett mellan fysisk aktivitet och idrott gÄr att förklara med en starkare sammanhÄllning och en positiv sjÀlvbild. Vi ville Àven undersöka om den starkare sammanhÄllningen med laget kunde pÄverka relationen med den övriga organisationen negativt. För att svara pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört en fallstudie pÄ ett fotbollslag i en företagsförening ansluten till Korpen.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera motiven bakom fyra församlingars engagemang i vÀlfÀrdsarbetet, utifrÄn deras i stiftelseform drivna seniorboende. FrÄgestÀllningen innefattar Àven i vilken form och omfattning det eventuellt förekom/förekommer samarbete med den berörda kommunen. Studien omfattade tio personer. Dessa var företrÀdare för förtroendevalda inom de fyra berörda församlingarna, kyrkoherdar, pastorer, socialnÀmndens ordförande och en omrÄdeschef inom Àldreomsorgen. Den anvÀnda metoden var intervjuer som berörde frÄgeomrÄdena: bakgrund/motiv, samarbete, verksamhet och nutid/framtid.

I en mÄlstyrd verksamhet Àr det av största vikt att mÄlen Àr rÀtt utformade för att verksamheten ska fungera sÄ effektivt som möjligt.VÀgverket har sedan Är 2000 anvÀnt sig av styrkortsmodellen. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur VÀgverket arbetar med framtagande av styrkortsmÄl. Vi utvÀrderar denna process genom att titta pÄ vilka konsekvenser som kan uppstÄ beroende pÄ vilken nivÄ i organisationen styrkortsmÄl utformas, samt hur VÀgverket kan sÀkerstÀlla att optimala mÄl formuleras. För att kunna svara pÄ dessa frÄgestÀllningar har vi intervjuat nyckelpersoner pÄ tre av sju regioner och pÄ VÀgverkets huvudkontor.VÄr slutsats Àr att VÀgverkets ansvarsfördelning i styrkortsmodellen Àr en blandning av top-down och bottom-up, vilket vi anser Àr en bra fördelning. Huvudkontoret Àr de som har en helhetsbild av vad som Àr viktigt för hela VÀgverket och utifrÄn detta formulerar de övergripande mÄl.

Flertalet studier har gjorts pÄ vad som motiverar volontÀrer. Inom det postkoloniala fÀltet har volontÀrarbetet ofta kritiserats för att vara en del i att reproducera generaliseringar om lokalbefolkningen. Inom organisationsteorin finns det fÀrre antal studier pÄ volontÀrarbete i allmÀnhet och pÄ hur vÀsterlÀndska vÀrderingar och normer pÄverkar volontÀrernas arbete i synnerhet. Syftet med denna studie Àr att belysa hur styrning av volontÀrernas arbete skapas i den organisationskultur, som volontÀrerna befinner sig i och hur vÀsterlÀndska normer och vÀrderingar Àr en del av denna organisationskultur samt hur dessa normer och vÀrderingar formar volontÀrernas förvÀntningar och upplevelse av styrningen frÄn organisationen. Fokus ligger pÄ hur volontÀrarbetarnas upplevelse av styrning frÄn organisationen ser ut och vad volontÀrerna sjÀlva upplever styr dem i deras arbete.

Syfte: Syftet med arbetet Àr att beskriva och analysera hur företag organiserar den tekniska förvaltningen dÄ de arbetar med outsourcing och egen regi, för att sedan se om det finns nÄgra likheter/skillnader.Metod: Metodvalet för denna uppsats Àr kvalitativ. Fem intervjuer frÄn tre olika fastighetsförvaltningsföretag ligger till grund för empirin. Litteratur och artiklar inom Àmnet fastighetsförvaltning har anvÀnts för att nÀrmare kunna titta pÄ den tekniska organisationen.Teori: Teorin tar först upp en helhetsbild av fastighetsförvaltning och gÄr sedan in pÄ regiformerna, organisationen i förvaltningsföretag och till sist olika system företagen kan anvÀnda sig av.Empiri: Empirin innefattar tre delar och tar upp företagens regiformer, dess strategier samt organisation.Analys: En jÀmförelse mellan teorier och den empiriska undersökningen för analysen har gjorts. Detta för att kunna se och jÀmföra vilka likheter och skillnader företagen har mellan regiformerna.Slutsats: Vi har kommit fram till att det finns vissa likheter och skillnader mellan regiformerna, men Àven att storleken pÄ företaget pÄverkar en del aspekter..

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med Àldres aktiviteter pÄ kommunens sÀrskilda boenden. Undersökningsgruppen bestod av Ätta arbetsterapeuter med minst ett Ärs erfarenhet verksamma inom kommunens sÀrskilda boenden i Norrbottens lÀn. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Faktorer som pÄverkar Àldres deltagande i aktiviteter?, ?Betydelsen av direkt och indirekt arbete för att frÀmja de Àldres aktiviteter? och ?FrÀmjandet av Àldres aktiviteter krÀver samverkan i organisationen?.