De lege ferenda
En kvantitativ studie kring ungdomars och vuxnas inställning till civilkurage
Återigen har ett betänkande om en s.k. "civilkuragelag" gjorts i Sverige, och resulterat i samma slutsats som tidigare: En dylik lagstiftning skulle göra mycket liten skillnad i verkliga livet. Vad som sällan diskuteras från offentligt håll är däremot de bakomliggande faktorer som inverkar på vårt mod att stå upp för moraliska värden eller att säga ifrån vid missförhållanden trots personlig risk. I detta sammanhang är begreppet socialt kapital av särskild betydelse för att belysa påverkande faktorer. Studiens syfte var att mäta attityder kring civilkurage hos en grupp gymnasieungdomar och yrkesarbetande vuxna genom skalan personligt risktagande /mod kopplat till skalor om tillit, social ångest och samhälleligt engagemang, liksom att identifiera attityder till straffsanktionerad lagstiftning på området. Studien genomfördes med enkäter och Likert skalor. Resultaten visade att en majoritet av urvalspopulationen ställt sig negativ till en strafflagstiftning, även om unga män och vuxna kvinnliga tjänstemän var mer positivt inställda. Det fanns även en samvariation mellan personligt risktagande/mod och socialt engagemang. En diskrepans dök upp i vad som betraktas som normativt önskvärt ? att försvara någon som behandlas illa eller orättvist ? mot vad som ansågs uthärdligt i upprätthållandet av dessa värden.