LÀrares arbetssituation Àr stÀndigt ett aktuellt Àmne. Det pratas mycket om att lÀrare inte hinner med sitt arbete och det finns mycket forskning inom Àmnet lÀrares arbete och arbetstid. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och fÄ en fördjupad kunskap om vad lÀrare gör pÄ sin arbetstid och hur de upplever sitt arbete i klassrummet. Hur visar sig tidens möjligheter och begrÀnsningar i klassrummet? Teoridelen ger en överblick av lÀrares arbetssituation utifrÄn tidigare forskning med inriktning pÄ arbetstiden samt beskriver olika ramfaktorer.

Den 4 oktober 2004 beslutade socialdemokraterna i Sverige och dess samarbets-partier i kÀrnkraftsfrÄgan att BarsebÀck skulle stÀngas under 2005. Beslutet startade en mediedebatt i bÄde Danmark och Sverige kring kÀrnkraften som tidigare varit död. Med en komparativ argumentationsanalys har vi studerat tvÄ danska respektive tvÄ svenska dagstidningar för att jÀmföra debatten mellan lÀnderna. Sverige och Danmark har olika demokratiska utgÄngspunkter i frÄgan om BarsebÀck. Skillnaden Àr att svenskarna Àr inkluderade i demos medan danskarna stÄr utanför i denna bemÀrkelse.

Denna uppsats Àr en studie av Eyvind Johnsons anvÀndande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. UtgÄngspunkten Àr Johnsons eget pÄstÄende att sagorna Àr "pÄ sitt sÀtt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och pÄ vilket sÀtt de Àr realistiska. Sagorna sÀtts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof Àr den biografiska kontexten av stor vikt dÄ man diskuterar verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras Àven.Att Johnsons sagor Àr realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels Àr de realistiska pÄ sÄ vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, nÄgot som för Johnson Àr omöjligt att göra i nÄgon annan form.

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrÄn teorierna zookritik och ekokritik. Analysen Àmnar visa hur naturen framstÀlls och hur den pÄverkar romanens karaktÀrer samt analysera hur det hierarkiska förhÄllandet mellan mÀnniska och natur artar sig i romanen. Analysen utgÄr Àven ifrÄn de filosofiska och teologiska tankegÄngar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhÀllet. Uppsatsens analys bygger pÄ ett nÀrlÀsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras Àr första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres hÀxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.

Syfte: Verksamheten har sta?llda ma?l som de inte uppna?r, da?rfo?r har en omorganisation genomfo?rts. Syftet med underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur mellancheferna beskriver sitt arbetssa?tt med att utveckla sin personal och hur omorganisationen har pa?verkat mellanchefernas arbete. Fra?gesta?llningar: Hur beskriver mellancheferna sitt arbete med att utveckla sin personal mot o?verga?ngar? Hur upplever mellancheferna implementeringen av omorganisationen och dess pa?verkan pa? o?verga?ngsarbetet?Metod: I va?r studie anva?nds fra?mst teorier som bero?r ledarskap och fo?ra?ndring.

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa Àr ett utbrett problem i samhÀllet, och det har visat sig att personer med psykisk ohÀlsa löper större risk att drabbas av somatisk ohÀlsa Àn övriga individer. Den ökade risken för samsjuklighet innebÀr att dessa personer med multipla behov kommer vÄrdas inom den somatiska vÄrden och sÄledes nÄgot som allmÀnsjuksköterskor möter i sitt arbete. Sjuksköterskor inom somatisk vÄrd behöver dÀrför vara förberedda att vÄrda patienter med samtidig somatisk och psykisk ohÀlsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykisk ohÀlsa som vÄrdas inom somatisk vÄrd. Metod: Litteraturöversikt baserad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar, tre kvantitativa och sju kvalitativa.

I denna uppsats har jag försökt utreda mytens roll för Euripides och Sven Delblanc.Genom att anvÀnda myten Àr fabeln given och man behöver inte sjÀlv finna en historia att berÀtta. SÄ anvÀnder bÄde Euripides och Delblanc myten. Den blir ett strukturerande element för de idéer man vill föra fram. Det Àr alltsÄ ett idédrama och en idéroman i mytens förklÀdnad.Euripides Ifigenia Àr ett drama om mÀnniskan, Delblancs en roman om konsten. BÄda författarna tillbakavisar mytens sannings­halt.

Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt. Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet, kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation det r?r sig om.

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

We are soldiers, not policemen.Denna uppsats rör det vakuum som ofta uppstÄr nÀr en regim faller samman pÄ grund av krig, och dess ordningsmakt upplöses, eller av annat skÀl inte förmÄr upprÀtta ordningen. Ofta intrÀffar plundring och upplopp i det ?polisiÀra? tomrum som intrÀffar frÄn det att den tidigare regimens ordningsmakt drar sig undan, till dess att en ny poliskÄr trÀder in och bör-jar ÄterupprÀtta lag och ordning. Av olika skÀl frÄnsÀger sig den intervenerande makten inte sÀllan arbetsuppgifter av mer ?polisiÀr? natur, alltifrÄn att bevaka samhÀllsviktiga byggnader till att dirigera trafik.I stor utstrÀckning följde kriget i Irak vÄren 2003 detta mönster frÄn tidigare konflikter; ordningsmakten drog sig undan, plundring utbröt och koalitionen, bestÄende frÀmst av USA och Storbritannien, nekade inledningsvis till att det var deras uppgift att ingripa mot laglösheten.

Alla texter, utom Religionskunskap av Rodhe och Nylund, Àr uppbyggda efter principen att inledningsvis stÀlla nÄgra etiska frÄgor till lÀsaren, för att sedan presentera ett antal etiska teorier och avsluta med ett antal etiska frÄgor. Gemensamt för texterna Àr att teorierna förklaras, och sedan exemplifieras för att visa teorins för- och nackdelar. DÀremot skiljer sig texterna frÄn varandra i frÄga om i vilken utstrÀckning de kopplar teorierna till religioner. Det finns exempel pÄ texter som genomgÄende gör teologiska kopplingar till teorierna och texter som framstÀller teorierna som helt befriade frÄn kopplingar till religioner.Samtliga texter har, Àven om en i ytterst sparsam omfattning, ett utbud av etiska frÄgor. KaraktÀren pÄ frÄgorna skiljer sig frÄn att vara ytterst konkreta, till exempel ?Àr det rÀtt att komma för sent till lektionen?, till ytterst abstrakta frÄgor som ?meningen med livet?.

Vissa studier som undersökt kombinerad styrketrÀning och uthÄllighetstrÀningjÀmfört med styrketrÀning har funnit hÀmmad styrkeutveckling vid kombinerad trÀning. Forskning har dÀrför riktats mot att undersöka hur hÀmmad effekt kan undvikas. Syftet med litteraturöversikten var att genom att granska vetenskaplig litteratur i omrÄdet beskriva faktorer av betydelse för styrkeutvecklingen i nedre extremitet vid kombinerade uthÄllighetoch styrketrÀningsprogram. En beskrivande litteraturstudie gjordes pÄ Àmnet. En litteratursökning genomfördes mellan 6-24/9, 2014 i databaserna Scopus, Proquest, Pubmed, Cinahl, AMED, Web Of Sciense.

Till f?ljd av den utmaning som Sverige st?r inf?r g?llande den v?xande kriminaliteten v?cktes en nyfikenhet kring ?terintegreringsprocesser som ska f?rebygga och minska ?terfall till brott. Med ett pedagogiskt intresse syftar denna studie d?rmed till att unders?ka det enskilda Kramikontorets centrala roll i ?terintegreringen f?r klienter till arbetslivet. Krami ?r en arbetsmarknadsinsats best?ende av tre samverkande myndigheter, vilka ?r Kriminalv?rden, Arbetsf?rmedlingen samt kommunen. Studien ?mnar till att framst?lla de anst?lldas perspektiv p? Krami ?s arbete f?r att kunna synligg?ra hur v?l verksamheten upplevs bidra till ?terintegreringen till arbetslivet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur filmerna Pirates of the Caribbean ? Svarta pÀrlans förbannelse och Pirates of the Caribbean ? Död mans kista förhÄller sig till de rÄdande patriarkala normerna. Uppsatsen bygger pÄ teorier kring patriarkatets upprÀtthÄllande i form av Yvonne Hirdmans genussystem, R. W. Connells maskulinitetsteori samt vÄr egen teori om hegemonisk femininitet baserad pÄ Fanny Ambjörnssons femininitetsdiskussioner.VÄrt material bestÄr av filmerna Pirates of the Caribbean ? Svarta pÀrlans förbannelse och Pirates of the Caribbean ? Död mans kista, vi har Àven gjort en djupare analys av fem scener.

Studien bygger p? 6 kvalitativa intervjuer med socialarbetare och poliser med syfte att unders?ka hur yrkesprofessionella beskriver sitt arbete och samverkan kring barn som bevittnat v?ld. Dessutom har det unders?kts huruvida de professionella upplever att det har skett en f?r?ndring i deras arbete efter inf?randet av barnfridbrottslagen. Under analysen har Lipskys teori om gr?srotsbyr?krati samt Paynes teori om paradigm inom socialt arbete anv?nts.