Denna uppsats Àr en studie av Eyvind Johnsons anvÀndande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. UtgÄngspunkten Àr Johnsons eget pÄstÄende att sagorna Àr "pÄ sitt sÀtt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och pÄ vilket sÀtt de Àr realistiska. Sagorna sÀtts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof Àr den biografiska kontexten av stor vikt dÄ man diskuterar verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras Àven.Att Johnsons sagor Àr realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels Àr de realistiska pÄ sÄ vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, nÄgot som för Johnson Àr omöjligt att göra i nÄgon annan form.

Uppsatsen behandlar Àmnet fÀngelseförbudet för psykiskt störda lagövertrÀdare genom att dels behandla gÀllande rÀtt kring Àmnet och dels genom att försöka redogöra vad en reform i enlighet med SOU 2002:3 kan innebÀra för behandlingen av psykiskt störda lagövertrÀdare. GÀllande rÀtt beskrivs genom att först och frÀmst redogöra för relevanta straffrÀttsteorier och straffrÀttsskolor och dÀrefter genom att redogöra för utvecklingen frÄn tiden före 1864 Ärs strafflag fram till den senaste lagÀndringen 2008. Den senare redogörelsen görs genom att beskriva strafflagens behandling av psykiskt störda lagövertrÀdare, 1945 Ärs Àndring, brottsbalkens införande samt 1991 Ärs reform. DÀrefter beskrivs Psykansvarskommitténs förslag (SOU 2002:3) nÀrmare genom att gÄ igenom de mest omfattande reformförslagen, nÀmligen ett Äterinförande av tillrÀknelighetsrekvisitet samt införande av samhÀllsskyddsÄtgÀrder. Den föreslagna reformen gÄs igenom med betoning pÄ eventuella framtida konsekvenser.

Denna uppsats undersöker den feministiska agitatorn och anarkisten Emma Goldman i syfte att identifiera en radikal teori om samarbete och gemenskaper som tillÄter individuell frihet utan konflikt med det sociala. Framförallt fokuserar den pÄ Goldmans upplevelser av Sovjetunionen och det Spanska inbördeskriget, och pÄ hennes idé om den »konstruktiva revolutionen « som hon utvecklar i interaktion med dessa. SjÀlva undersökningen sker i fyra delar med fyra olika fokus: individen, massan, revolutionen och organisationen i den ordningen. Som material anvÀnds framförallt Goldmans tvÄ böcker om Sovjetunionen ? med fokus pÄ efterordet i den senare boken ? samt textsamlingen Vision On Fire med Goldmans texter om det spanska inbördeskriget och den anarkistiska organiseringen dÀr.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur revisorns roll och uppgift kan pÄverkas av förÀndringar i den sociala kontexten, och vad detta kan fÄ för konsekvenser för revisorsbranschen. Uppsatsen utgÄr frÄn en fenomenologisk vetenskapsansats, dÄ det Àr ett fenomen som studeras. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap som inte var kÀnd förut, och dÀrav har ett kvalitativt metodperspektiv valts. Undersökningsansatsen Àr huvudsakligen induktiv, men Àven abduktiva inslag förekommer i studien. Referensramen omfattar en genomgÄng av relevant litteratur för problemomrÄdet.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Syfte: Att utröna om det kan förkastas att Sharpekvoten ger en utvÀrdering av fonders prestation som stÀmmer överens med investerares förmodade uppfattning om nytta, dels för vanliga fonder, dels för hedgefonder. Teoretiska perspektiv: Sharpekvoten bygger pÄ antagandet att investerare bedömer investeringar utifrÄn förvÀntad avkastning och varians. För att sÄ ska vara fallet krÀvs att nÄgon av följande förutsÀttningar Àr uppfyllda: att investeraren har en kvadratisk nyttofunktion eller att investeringars avkastning Àr normalfördelade. Det finns fog att ifrÄgasÀtta huruvida nÄgon av dessa förutsÀttningar Àr uppfyllda (frÀmst för hegdefonder) vilket innebÀr att fog Àven finnes för att ifrÄgasÀtta Sharpekvotens tillförlitlighet. Stokastisk dominans Àr en metod som tar hÀnsyn till hela avkastningens fördelning, och bygger pÄ mycket rimliga antaganden om investerares nyttofunktioner.

Bakgrund och problem: Anva?ndningen av e-handel har va?xt de senaste a?ren och detta har medfo?rt sto?rre mo?jligheter fo?r kunder. E-handeln har mo?jlighet att na? ut till en sto?rre ma?lgrupp utan geografiska hinder. Detta medfo?r ett behov av fo?ra?ndring i distributionen av fysiska produkter.

In the essay the author examines how pilgrimage can be used as a tool to radicalise democracy in a late modern society marked by neoliberalism. Applying a dialectic perspective on social movements the essay puts forward how the pilgrimage movement Pilgrim?s Walk for Future, administrated by Church of Sweden, is working in line with the historical pilgrimage theology - a modern critical ecclesiology- to mobilise political action to prevent climate change. The result of the study shows how PWFF meet the neoliberal hegemony with a mobilisation of alternative values beyond the order of capitalism, in line with Christian theology and tradition. The mobilisation is made possible by new forms of identifications with oneself and the social world that meet a modern power/knowledge- regime based on rational thought, and which questions norms and practises by paying attention to their negative effects on nature and on human life in general.

Denna uppsats undersöker den feministiska agitatorn och anarkisten Emma Goldman i syfte att identifiera en radikal teori om samarbete och gemenskaper som tillÄter individuell frihet utan konflikt med det sociala. Framförallt fokuserar den pÄ Goldmans upplevelser av Sovjetunionen och det Spanska inbördeskriget, och pÄ hennes idé om den »konstruktiva revolutionen « som hon utvecklar i interaktion med dessa. SjÀlva undersökningen sker i fyra delar med fyra olika fokus: individen, massan, revolutionen och organisationen i den ordningen. Som material anvÀnds framförallt Goldmans tvÄ böcker om Sovjetunionen ? med fokus pÄ efterordet i den senare boken ? samt textsamlingen Vision On Fire med Goldmans texter om det spanska inbördeskriget och den anarkistiska organiseringen dÀr.

Denna uppsats undersöker den feministiska agitatorn och anarkisten Emma Goldman i syfte att identifiera en radikal teori om samarbete och gemenskaper som tillÄter individuell frihet utan konflikt med det sociala. Framförallt fokuserar den pÄ Goldmans upplevelser av Sovjetunionen och det Spanska inbördeskriget, och pÄ hennes idé om den »konstruktiva revolutionen « som hon utvecklar i interaktion med dessa. SjÀlva undersökningen sker i fyra delar med fyra olika fokus: individen, massan, revolutionen och organisationen i den ordningen. Som material anvÀnds framförallt Goldmans tvÄ böcker om Sovjetunionen ? med fokus pÄ efterordet i den senare boken ? samt textsamlingen Vision On Fire med Goldmans texter om det spanska inbördeskriget och den anarkistiska organiseringen dÀr.

Denna studie handlar om hur en organisationsförÀndring kan pÄverka individens situation. Vi har studerat Försvarsmakten och dess förÀndring frÄn ett vÀrnpliktsförsvar till ett yrkesförsvar med anstÀllda soldater och sjömÀn. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om organisationsförÀndringen har inneburit nÄgra förÀndringar för individen rörande motivation, lÀrande och organisationskultur. Vi vill inte generalisera vÄrt resultat till hela Försvarsmakten eller göra en jÀmförelse mellan Försvarsmaktens olika vapenslag, utan vi har istÀllet valt att studera individer pÄ en lÀgre nivÄ inom Flottan. Vi har anvÀnt oss av motivation, lÀrande och organisationskultur som ett teoretiskt ramverk för studien.

A?r 2002 uppho?rde kommundelsna?mnderna inom O?rebro kommun och da? togs ett politiskt beslut om att tillsa?tta processledare i sex utsatta bostadsomra?den, i bland annat Vivalla. Processledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att bidra till omra?desutvecklingen i omra?dena. Tja?nsterna har successivt avvecklats och verksamhetsa?r 2013 togs processledaren bort fra?n Vivalla.

Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ likheten mellan Dan Browns The Da Vinci Code och sagans struktur, aktörer och handling, samt att pÄvisa romanens didaktiska möjligheter. UtifrÄn Vladimir Propps sagoteori och Northrop Fryes arketyper och historiska kategorisering samt ett studium av populÀrromanens likheter med sagan utifrÄn Ulla Lundqvists undersökning görs en strukturalistisk analys. Vidare har en mindre enkÀtundersökning gjorts för att skapa en uppfattning om hur en grupp elever pÄ en gymnasieskolan uppfattat romanens didaktiska möjligheter. Resultatet visar att The Da Vinci Code innehÄller sagans struktur, med endast nÄgra fÄ avvikelser frÄn den kronologiska ordningen, samt att romanens aktörer överrensstÀmmer med Propps teori och Fryes arketyper. Handlingen uppvisar tydliga inslag frÄn sagan, och överrensstÀmmer med de sagoelement som Lundqvists undersökning visar, sÄ som exempelvis dualism, magi, i överförd bemÀrkelse, och ett lyckligt slut.

Den svenska alkoholmarknaden har la?nge pra?glats av monopol. Pa? senare tid har marknaden dock erfarit en viss avreglering och vi kan urskilja en liberaliseringstrend i och med laga?ndringen fra?n 2007 da? privatimport av alkoholhaltiga drycker blev lagligt. Denna laga?ndring har o?ppnat upp mo?jligheten fo?r internethandel vilket har revolutionerat den svenska alkoholmarknaden.