Inga mellanmÀnskliga möten Àr fria frÄn makt, sÄ ej heller bland barn. Leksaker Àr en del av barns vardag och det förekommer att barn har med sig privata leksaker till förskolan. Men barns val av leksaker kan vara pÄverkat av de medietexter de stÀndigt möter. DÀrför utgör forskning kring lek, leksaker, makt, media och status en vÀv som bildar bakgrunden till denna studie. Syfte: Att synliggöra barns tankar kring privata leksakers betydelse för den sociala ordningen inom lekgemenskapen samt deras syn pÄ mediernas eventuella pÄverkan pÄ lek och leksaksval.

Examensarbetet handlar om barnböcker och höglÀsning. Undersökningens syfte har varit att studera hur barn interagerar med boken samt att fÄ en bild av pedagogens intention med höglÀsning. Syftet har Àven varit att belysa betydelsen av att arbeta med höglÀsning och dess betydelse för barns sprÄkutveckling.UtgÄngspunkten för arbetet har varit ett sociokulturellt perspektiv dÀr sprÄk och kommunikation Àr viktiga bestÄndsdelar för att lÀrande ska ske. I ett sociokulturellt perspektiv Àr interaktionen med andra mÀnniskor avgörande för barns sprÄk och lÀrande. Tidigare forskning kring höglÀsningens betydelse har visat att pedagogen har en viktig roll i detta sammanhang nÀr det gÀller att lÀsa sagor och böcker för barn.

Syftet med detta arbete Àr att utforska hur Svenska Turistföreningen, i sina Ärsböcker mellan 1915-1919, förhÄller sig i sina utsagor om mÀnniskorna och landskapen till det regionala och det nationella. De frÄgestÀllningar som anvÀnts har varit: Vilka rumsligt anknutna utsagor finns om befolkningen i de olika landskapen och om landskapen som sÄdana? I vilken ut-strÀckning bÀr dessa utsagor en regional eller nationell prÀgel? SÀtts det regionala i kontrast till det nationella, eller ses det regionala som en del av det nationella? Hur talrika Àr dessa utsagor? Finns det en tendens att vissa landskapsskildringar innehÄller fler eller fÀrre av dessa utsagor? Finns det en förÀndring i dessa utsagor under den tid som undersökts? KÀllmaterialet har utgjorts av Svenska Turistföreningens Ärsskrifter mellan 1915-1919. Dessa behandlar Uppland, SmÄland, BohuslÀn, VÀstmanland samt SkÄne i den ordningen. För att uppnÄ syftet har en kvalitativ textanalys anvÀnts.

En debatt har förts under de senaste Ären kring hur det kommer sig att Sveriges skolbarn visar brister i kunskaper i matematik i internationella tester som PISA och TIMSS. Forskning visar att förmÄgan att subtrahera Àr svÄrare för elever att erövra, jÀmfört med förmÄgan att addera. Detta Àr en intervjustudie som bygger pÄ analys av 42 elevtest och nio pÄföljande intervjuer med elever i Ärskurs tvÄ. Studien undersöker vilka de kritiska aspekterna Àr dÄ barn i Ärskurs tvÄ lÀr subtraktion med hjÀlp av skriftliga rÀknemetoder. Resultatet visar fyra kritiska aspekter som elever behöver urskilja för att lÀra subtraktion med skriftliga rÀknemetoder.

Bakgrund: Att leva med typ 1 diabetes kan vara p?frestande, inte minst under en graviditet. Kvinnans blodsockerkontroll ?r avg?rande f?r utfallet p? graviditeten, b?de g?llande hennes egen och barnets h?lsa. Graviditeten st?ller h?ga krav p? kvinnans egenv?rdsf?rm?ga och diabetesbehandling. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av barnaf?dande vid typ 1 diabetes. Metod: Systematisk litteratur?versikt enligt Whittemore & Knafl (2005). Studien innefattade 15 artiklar, som baseras p? 11 kvalitativa och 4 kvantitativa studier.

Som polis kan det hĂ€nda att man stĂ€lls inför en folksamling som stör den allmĂ€nna ordningen och dĂ„ Ă€r det nödvĂ€ndigt att veta hur man ska agera samt vilka brott som folksamlingen kan göra sig skyldig till. I den hĂ€r studien har vi gjort en sammanstĂ€llning av relevant lagstiftning som rör upplopp och ohörsamhet mot ordningsmakten samt undersökt hur denna anvĂ€nds i realiteten. NĂ„got som inledningsvis lockade vĂ„rt intresse att studera just dessa brott, var att det fanns fĂ„ rĂ€ttsfall om dem frĂ„n högre instanser. Funderingar kring huruvida lagstiftningen, tillĂ€mpningen av paragraferna eller krav pĂ„ bevisningen var oklar vĂ€cktes dĂ„ och vi beslutade oss för att försöka bringa klarhet i frĂ„gan. Ett underlag till rapporten, förutom lagstiftning och litteratur i Ă€mnet, har hĂ€mtats frĂ„n polismyndigheterna i Stockholms lĂ€n, VĂ€stra Götalands lĂ€n och Östergötlands lĂ€n samt frĂ„n Ă„klagarkammarens enhet i Stockholm och Ă„klagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö.

En sÀker informationskanal med hög överföringskvalitet krÀvs i dessa dagar nÀr informationsöverföringen ökar för varje Är som gÄr. Det finns olika sÀtt att skapa detta. Antingen genom att se till att överföringsmediet Àr av mycket hög kvalitet eller att skapa en skyddsmekanism som gör att de överföringsfel som kan uppstÄ kan detekteras och Àven korrigeras om man önskar detta. Denna uppsats handlar om detta, att kunna detektera och korrigera fel. Denna gren inom matematiken kallas kodningsteori.Uppsatsen presenterar grunden för kodningsteorin, för att sedan presentera nÄgra vanligt förekommande kodningsalgoritmer, Hamming koder, BCH koder, Reed-Solomon.

I mitt examensarbete har jag valt att studera den verbala kommunikationen i Är 4: a med fokus pÄ sprÄkundervisning (svenska och engelska) med hjÀlp av ett etnografiskt inspirerat arbetssÀtt och en kvalitativ forskningsmetod. Mitt syfte Àr att studera innebörden i lÀrarnas stÀllda frÄgor under ett mindre antal tillfÀllen i sprÄkundervisningen. Mina frÄgestÀllningar Àr: Vilka avsikter gÄr att utlÀsa ur lÀrarnas frÄgor? Visar dessa avsikter nÄgra likheter eller skillnader? I enlighet med de likheter och exempel pÄ avsikter som jag har observerat har jag kategoriserat de frÄgor som lÀrarna stÀllde som följer: - FrÄgor i avsikt att kontrollera (elevernas Àmneskunskaper, att planering och organisation fungerar, vad eleverna uppmÀrksammar, att ordningen i klassrummet upprÀtthÄlls) - FrÄgor i orienteringssyfte - FrÄgor i avsikt att handleda - FrÄgor i avsikt att lotsa - FrÄgor med avsikt att skapa kontakt - FrÄgor med avsikt att fÄ hjÀlp De frÄgor som verkade ha som avsikt att kontrollera olika aspekter av elevernas kunskaper utgjorde majoriteten av alla frÄgor. Det föreföll som om kontroll fortfarande var av stor vikt för lÀrarna i studien.

Schimpanser (Pan troglodytes) Ă€r mĂ€nniskoapor under ordningen primater. De lever i grupper om 15-60 individer och bor i stora revir. De finns i vilt tillstĂ„nd frĂ€mst i centrala och östra Afrika. Schimpanser har komplexa sociala strukturer, de förstĂ„r vad andra individer har för relation till varandra och kan utifrĂ„n detta vĂ€lja att bilda koalitioner med andra för att anfalla konkurrerande hannar och endera direkt eller indirekt öka sin rang. Återintroduktion till det vilda Ă€r komplex, det finns olika skĂ€l bakom varför man inför Ă„terplaceringsprogram. Det kan vara ur etiska grunder, avsaknad av tillrĂ€ckligt genetiskt material, för att hjĂ€lpa utrotningshotade djurarter eller för att pĂ„ nytt introducera en art till ett habitat dĂ€r de tidigare funnits men nu utrotats pĂ„.

M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.

I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som prÀglar processen mot en jÀmnare köns-fördelning pÄ samhÀllets högre chefspositioner. Den inleds med en kartlÀggning av aktuell forskning, som omfattar omrÄdena genus och ledarskap, ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. UtifrÄn analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ ledarskapsutbildning. Uppsatsens primÀra syfte Àr att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer pÄ chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsÀttningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundÀra syftet Àr att motivera upplÀgget pÄ en ledarskaps-utbildning, som bÄde möjliggör en könsutjÀmning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer.

Inför detta arbete sattes ett primÀrt och ett eventuellt sekundÀrt mÄl upp. Det primÀra var att genom undersöka hur ungdomar pÄ gymnasiet vÀljer att reflektera kring naturvetenskapliga fenomen i Àmneskontextema fysik och kemi. Med kontext menas sammanhang, omgivning och övergripande situation. Det sekundÀra mÄlet var att utifall ett sÄdant kontextberoende gick att finna, försöka att kvalitativt avgöra vilka reflektioner kring nÄgra valda fenomen som Àr samt inte Àr kontextberoende. Vidare förs Àven en diskussion om hur de olika Àmneskontextema korrelerar med hur eleverna vÀljer att reflektera kring fenomenen.För att nÄ syftet undersöktes skillnader i hur elever valde att beskriva naturvetenskapliga fenomen under en fysik respektive en kemilektion.

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrÄn teorierna zookritik och ekokritik. Analysen Àmnar visa hur naturen framstÀlls och hur den pÄverkar romanens karaktÀrer samt analysera hur det hierarkiska förhÄllandet mellan mÀnniska och natur artar sig i romanen. Analysen utgÄr Àven ifrÄn de filosofiska och teologiska tankegÄngar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhÀllet. Uppsatsens analys bygger pÄ ett nÀrlÀsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras Àr första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres hÀxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som prÀglar processen mot en jÀmnare köns-fördelning pÄ samhÀllets högre chefspositioner. Den inleds med en kartlÀggning av aktuell forskning, som omfattar omrÄdena genus och ledarskap, ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. UtifrÄn analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ ledarskapsutbildning. Uppsatsens primÀra syfte Àr att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer pÄ chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsÀttningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundÀra syftet Àr att motivera upplÀgget pÄ en ledarskaps-utbildning, som bÄde möjliggör en könsutjÀmning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer.