Att pÄverka sin egen skolgÄng kan betraktas som en ynnest eller som ett krav. I vilket fall sÄ anser författarna att elevens utvildning blir den bÀsta möjliga om eleven fÄr möjlighet att vara med och besluta - bÄde i lÀrandeprocessen och i examinationsprocessen. Syftet med detta arbete var just att studera elevernas inflytande i lÀrande- och elevernas inflytande i examinationsprocessen. UtifrÄn författarnas studier sÄ visar det sig att eleverna mycket riktigt föresprÄkar ett inflytande i dessa. Författarna utförde tvÄ studier, Studie I "Janne", dÀr elever frÄn gymnasieskolan och folkhögskolan fick ta stÀllning till en fiktiv elev, Janne, och hans svÄrigheter kring den skriftliga examinationsformen.

This scientific essay starts in a story where you get to follow me in my work by three situations with creative problem behavior at the special school where I work. The story culminates in a dilemma where I ask myself questions about how I look at my actions and my thoughts about the student. I break down and put these thoughts into three questions: What is my student's perspective and how will it affect my actions? How can I explain my actions and attitude of the student from ethical perspective? How do my practical knowledge look like in the narrative situations and why do I act like I do?My approach is to get answers to the questions by the reflection of the text itself, the reflection group and supervisors, as well as through literature that I find relevant to the issues. The process is like a pendulum motion between text, reflection and new understanding.I look at my situations based on psychological theories about the treatment of persons within the autism spectrum of problems creative behavior.

Vi lever idag i ett samhÀlle som omger oss med olika budskap. Tv, radio och tidningar förser oss med ett konstant flöde av information oavsett vi vill det eller ej. Denna information Àr i grund och botten texter av olika slag. I skolans vÀrld förknippas begreppet text fortfarande oftast med skriven text i en lÀrobok. Men behöver det vara sÄ? I denna forskningskonsumerande uppsats har jag tittat nÀrmare pÄ tre olika begrepp som alla behandlar arbete med text inom undervisning pÄ ett annat sÀtt Àn det traditionella.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur bra kunskap elever anser att de har om betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa.Hur bra anser eleverna att de kÀnner till kunskapskraven för de olika betygsstegen?Hur fungerar dialogen mellan elev och lÀrare angÄende betygskriterierna i kunskapskraven enligt eleverna?Finns det skillnader mellan elever som anser att de har bra kunskap om betygskriterierna jÀmfört med de som anser att de har dÄlig kunskap med avseende pÄ delaktighet, dialogen med lÀraren och motivation för idrottslektionerna?MetodStudien Àr baserad pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr respondenterna har svarat pÄ frÄgor med fasta svarsallternativ. Urvalet bestÄr av sex klasser i Ärskurs nio frÄn tre olika skolor, bestÄende av sammanlagt 146 elever.ResultatResultaten frÄn denna studie visar att de flesta eleverna ansÄg sig ha nÄgorlunda bra kunskap om betygskriterierna i idrott och hÀlsa dock visade det sig att ungefÀr en fjÀrdedel av elevena ansÄg att de hade relativt lÄg kunskap om betygskriterierna. Resultaten visar ocksÄ att det fanns tydliga och statistiskt signifikanta skillnader mellan elever som ansÄg att de hade bra respektive dÄlig kunskap om betygskriterierna.SlutsatsEleverna som rapporterade att de hade bra kunskaper om betygskriterierna upplevde att de hade en bÀttre dialog med idrottslÀraren, var mer delaktiga och hade en mer positiv syn pÄ idrottslektionerna jÀmfört med elever som rapporterade att de hade dÄlig kunskap om betygskriterierna. .

Syftet med studien var  att  kartlÀgga, belysa och förstÄ  hur mÄluppfyllelseprocessen fungerar pÄ en gymnasieskola med yrkesförberedande program. Med  mÄluppfyllelse-process  menar vi alla aktiviteter dÀr lÀrare  tolkar  och  förmedlar  kursmÄl, bedömer prestationer samt förmedlar denna bedömning. Vidare Àr syftet att studera  elevernas delaktighet i och reaktion pÄ denna process.  Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med faktaintervjuer och fokusgrupps-intervjuer.  Vi har tagit utgÄngspunkt i Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen och begreppen formativ och summativ bedömning.

Alla elevers förutsÀttningar och behov Àr olika. Skolan stÄr dÀrför inför ett stort problem:Hur ska man kunna bedriva en undervisning som tar hÀnsyn till elevens individuella behov?Vetenskapen sÀger att kunskapsutveckling bÀst sker vid en nivÄ som ligger strax över elevensegen förmÄga. För att kunna utnyttja denna insikt krÀvs en tydligare individanpassadundervisning med en reflekterande dialog.I mitt projekt med att ge elever kognitivt stöd i sin lÀsutveckling har jag försökt bygga upp entrepartsrelation, lÀrare-elev-förÀlder. Att ge förÀldrarna möjlighet att mer konkret delta ibarnets utvecklings- och inlÀrningsprocess kan fÄ betydande effekter pÄ mÄnga plan.

Uppsatsen behandlar om gymnasieelever pĂ„verkas av argument och argumenterande text. Syftet Ă€r att se om eleverna kan pĂ„verkas att Ă€ndra instĂ€llning helt eller delvis i en frĂ„ga efter att ha lĂ€st en argumenterande text. För att ta reda pĂ„ detta genomfördes en enkĂ€tundersökning i en gymnasieklass pĂ„ en skola i VĂ€stsverige. Som argumenterande text valdes Debattartikeln Äktenskapet samhĂ€llets grund av Göran HĂ€gglund och Stefan Attefall som publicerats i Svenska Dagbladet den 16 december 2007. Denna artikel argumenterar emot könsneutrala Ă€ktenskap.

Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva vilka pedagogiska strategier nÄgra lÀrare i trÀningsskolan anvÀnder i sprÄk- lÀs- och skrivundervisning. Studien tar sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Hur anvÀnds alternativa kommunikationssÀtt i undervisningen?? Hur och nÀr framtrÀder interaktion i undervisningen?? Hur motiveras eleverna i skolarbetet kring sprÄk- lÀs- och skrivundervisningen?Teori: Studiens teoretiska ramverk Àr hÀmtat frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Inom det sociokulturella perspektivet ses lÀrande ses som nÄgot som sker interaktivt, i samspel med andra. Metod: Studien Àr utformad som en fallstudie med inspiration frÄn den etnografiska forskningstraditionen.

I denna studie belyses pedagogers syn pÄ olikheter och om synen kan hÀrledas till relationellt eller kategoriskt perspektiv, samt andra faktorer som kan pÄverka pedagogers syn, sÄsom arbetsmiljö, livserfarenhet, skolans traditioner, samhÀllsnormer och styrdokument. KlasslÀrarens och specialpedagogens gemensamma ansvar omkring eleven Àr en frÄgestÀllning som undersöks i studien. Vi belyser olika teoretikers syn pÄ olikheter och utanförskap samt det sociala samspelets betydelse. Pedagogens synsÀtt pÄverkar specialpedagogikens utformning. Skillnaden mellan det kategoriska och det relationella synsÀttet belyses och diskuteras.

Vi, tvÄ gymnasielÀrare, skriver denna fallstudie i syfte att klargöra hur vi tÀnkt, hur vi förÀndrat studiemiljön och studiesÀttet pÄ ett datortekniskt program under Ären 2005 till 2008. VÄr ursprungliga tanke var att förbÀttra elevernas möjlighet att studera datortekniska Àmnen. Dessa Àr ofta svÄra att studera dÀrför att man i normala fall inte alltid kan överblicka den kunskap man som elev behöver för att gÄ vidare. Vi har arbetat med mycket integration mellan olika tekniska Àmnen och en stor frihet för eleverna att sjÀlva styra sitt sÀtt att arbeta. Vi har ocksÄ Àndrat den fysiska arbetsmiljön för eleverna pÄ sÄ sÀtt att de arbetar i en öppen kontorsliknande miljö med arbetsplatserna stÀllda i grupper.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn en teoretisk kunskap om ungdomars attityder till rasism, frÀmlingsfientlighet och invandring utföra en studie som i praktiken undersöker ungdomars attityder, i Ärskurs 6 till 9, till invandring och invandrare. En enkÀtundersökning genomfördes som omfattade 83 elever fördelade pÄ fyra klasser, en i varje Ärskurs. Undersökningen utfördes pÄ en högstadieskola i en kommun med drygt 9000 invÄnare i vÀstra Sverige. EnkÀten bestod av 10 slutna frÄgor samt 2 delvis öppna, dÀr eleverna fick möjlighet att motivera sina svar. Resultatet visar att flickor Àr mer toleranta Àn pojkar och att elever i Ärskurs 7 Àr mer toleranta Àn sina Àldre kamrater.

Jönsson, Joacim. (2006). ?Jag kan inte förneka att det Àr jobbigt ibland?. - en studie kring specialpedagogens relationbaserade arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra lÀrares, rektorers och specialpedagogers kunskaper och uppfattningar kring upprÀttandet, genomförandet och uppföljning av ÄtgÀrdsprogram. VÄr studie Àr förlagd till tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i VÀstsverige. De intressentgrupper vi valt att grunda vÄr undersökning pÄ Àr lÀrare, specialpedagoger och rektorer, detta för att skapa en sÄ övergripande syn som möjligt kring arbetet med ÄtgÀrdsprogram. I studien deltog fyra lÀrare, tvÄ specialpedagoger och tvÄ rektorer. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats eftersom vi anser att den Àr en vÀl fungerande metod för att fÄnga erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonernas livsvÀrld.

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlÀrande Àr en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande Àr det vanligaste undervisningssÀttet i dagens skola. Med utgÄngspunkt frÄn det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med sprÄket i fokus, som ett bra inlÀrningssÀtt för elever att utvecklas och inhÀmta kunskap pÄ.Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka olika förutsÀttningar för lÀrande som erbjuds i tvÄ utvalda klasser, vilka redovisas som fall. VÄr utgÄngspunkt Àr att val av arbetssÀtt speglar pedagogens syn pÄ kunskap och lÀrande. Genom att observera ges det möjlighet att upptÀcka vilka olika arbetssÀtt som erbjuds.Metod: FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i tvÄ olika klasser inom grundskolans senare Är (Äk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrÄn vad vi har sett, pÄ att lÀrande sker genom olika arbetssÀtt, men frÀmst genom individuellt arbete.

Att alla elever fĂ„r vara delaktiga under skolans aktiviteter kan ses som en sjĂ€lvklarhet i en skola för alla. Men för alla elever Ă€r det inte sĂ„ enkelt, och nĂ„gra elever som ibland inte fĂ„r vara delaktiga Ă€r elever med rörelsehinder. Ämnet som de ibland inte fĂ„r vara delaktiga i inom skolans undervisning Ă€r Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och fĂ„ en större förstĂ„else för hur personer med rörelsehinder upplevt undervisningen i idrott och hĂ€lsa i grundskolan. För att uppnĂ„ detta gjordes intervjuer med fem personer med rörelsehinder i Ă„ldrarna 19-30 Ă„r.