De fo?rsta a?ren pa? civilingenjo?rsutbildningen besta?r till stor del av matematik och utgo?r en viktig grund fo?r kommande kurser i utbildningen. I en studie fra?n Sveriges Ingenjo?rer uppma?rksammas det dessva?rre att genomstro?mningen pa? de inledande matematikkurserna a?r relativt la?g. Samtidigt observeras det att anva?ndandet av internetbaserad undervisning, sa? som videofo?rela?sningar, o?kat markant bland ingenjo?rsstudenter de senaste a?ren.I denna studie underso?ker vi hur studenter pa? medieteknikprogrammet pa? Kungliga Tekniska Ho?gskolan anva?nder sig av videofo?rela?sningar i sina matematikstudier.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att beskriva hur lÄngt kommunens skyldigheter strÀcker sig i frÄga om anordnande av skolskjuts och dÀrmed vilken rÀtt en elev med skolplikt har till skolskjuts. RÀtten till skolskjuts kan för vissa elever tyckas vara sjÀlvklar, men lagens olika skrivningar och gÀllande praxis har under arbetets gÄng visat att frÄgan inte Àr helt enkel. Huruvida skolskjuts kan ges Àr beroende av andra bestÀmmelser Àn bara vad som stadgas uttryckligen om skolskjuts. Exempel pÄ det Àr vad lagen föreskriver om hur placering i en skola ska gÄ till och pÄ vilket sÀtt en kommun vÀljer att organisera hela sin grundskola. För att illustrera detta fÀsts stor vikt vid praxis, beskrivningar av skolstruktur och komparation av olika kommuners tillÀmpning.

I detta examensarbete beskriver jag utifrÄn olika teorier arbetet pÄ Kunskapsskolan i relation till hur man dÀr arbetar med och ser pÄ elevernas motivation till skolarbetet. Jag jÀmför dessutom Kunskapsskolans elever och en kommunal skolas elever dÄ det gÀller deras syn pÄ betydelsen av olika faktorer i skolarbetet som kan pÄverka deras motivation att göra ett bra skolarbete. Syftet Àr att beskriva och analysera arbetet pÄ Kunskapsskolan i relation till olika teorier om motivation och att jÀmföra olika skolors elevsyn pÄ olika faktorer i skolan som kan pÄverka motivationen för skolarbetet. Jag gör en elevenkÀt pÄ de bÄda skolorna och gör elev- och lÀrarintervjuer pÄ Kunskapsskolan. Resultatenvisar attmÄnga av de ÄtgÀrder man anvÀnder sig av pÄKunskapsskolanÀr i linje med olika motivationsteorier.

Studiens syfte Àr att nÀrmare undersöka hur den nyanlÀnda eleven övergÄr frÄn en förberedelseklass till en ordinarie klass. Den tittar ocksÄ pÄ vad övergÄngen kan innebÀra för elevens identitet och fortsatta skolgÄng. Vidare Àr syftet med studien att nÀrmare undersöka pÄ vilka grunder som lÀrarna tar besluten och hur organisationen kring övergÄngen ser ut. Metoden som anvÀndes för att nÄ fram till resultatet var i form av kvalitativa intervjuer pÄ fyra högstadielÀrare i Kalmar lÀn. Resultatet visade att det inte finns nÄgon enhetlig kartlÀggning- och bedömningsmaterial för lÀrarna att utgÄ ifrÄn, dÀr mycket av arbetet skedde pÄ individuella och godtyckliga grunder.

Syftet med vÄr fenomenografiska undersökning om stress i skolan Àr att utifrÄn ett elev? och Äldersperspektiv fÄ en bild av om och i sÄ fall vad som kan stressa elever i skolan, hur de dÄ kÀnner sig och om de har egna ÄtgÀrder och strategier för att i sÄ fall förÀndra situationen. VÄr övergripande frÄgestÀllning i undersökningen Àr hur elever i olika Ärskurser förstÄr och upplever fenomenet stress i skolan. Det empiriska underlaget för vÄr kvalitativa undersökning baseras pÄ enkÀter med tre öppna frÄgestÀllningar. Undersökningen omfattar 125 enkÀtsvar av elever frÄn Ärskurserna tvÄ, fyra, sex, sju, nio och andra Äret pÄ gymnasiet.

Utvecklingen i skola och i samhÀllet gÄr mot en alltmer digitaliserad vÀrld. För att svara upp mot denna utveckling satsas det pÄ att införa datorer i skolan. MÄnga skolor följer trenden med att förse varje elev med en dator. HÀnder det nÄgot med lÀrarens didaktiska synsÀtt nÀr vi introducerar in ett nytt verktyg i undervisningen och i undervisningsaktiviteterna? Den tidigare forskningen fokuserar frÀmst pÄ elevernas betyg och hur deras motivation förÀndras men det finns andra perspektiv som behöver belysas.

Syftet med denna studie var att fÄ en uppfattning hur lÀrare arbetar, med fokus pÄ elevernas psykiska hÀlsa och vÀlmÄende ur ett klassrumsperspektiv. Syftet var ocksÄ att lyfta det viktiga med detta Àmne och fÄ fler nyckelpersoner inom skolan att uppmÀrksamma Àmnet psykisk ohÀlsa. Studien har genomförts med en kvalitativ intervjustudie och tre lÀrare i grundskolans tidigare Är har intervjuats. LÀrarna i studien var eniga om vad som kan frÀmja elevers psykiska vÀlmÄende samt att de gav olika beskrivningar hur just de arbetar i sitt klassrum. Viktiga aspekter som klassrumsklimat, skapa en ?vi-kÀnsla? i gruppen, trygghet, empati, uttrycka kÀnslor, sjÀlvkÀnsla/sjÀlvförtroende, samarbetet med kurator och familjen, Àr nÄgra viktiga resultat som studien visar.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur bra kunskap elever anser att de har om betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa.Hur bra anser eleverna att de kÀnner till kunskapskraven för de olika betygsstegen?Hur fungerar dialogen mellan elev och lÀrare angÄende betygskriterierna i kunskapskraven enligt eleverna?Finns det skillnader mellan elever som anser att de har bra kunskap om betygskriterierna jÀmfört med de som anser att de har dÄlig kunskap med avseende pÄ delaktighet, dialogen med lÀraren och motivation för idrottslektionerna?MetodStudien Àr baserad pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr respondenterna har svarat pÄ frÄgor med fasta svarsallternativ. Urvalet bestÄr av sex klasser i Ärskurs nio frÄn tre olika skolor, bestÄende av sammanlagt 146 elever.ResultatResultaten frÄn denna studie visar att de flesta eleverna ansÄg sig ha nÄgorlunda bra kunskap om betygskriterierna i idrott och hÀlsa dock visade det sig att ungefÀr en fjÀrdedel av elevena ansÄg att de hade relativt lÄg kunskap om betygskriterierna. Resultaten visar ocksÄ att det fanns tydliga och statistiskt signifikanta skillnader mellan elever som ansÄg att de hade bra respektive dÄlig kunskap om betygskriterierna.SlutsatsEleverna som rapporterade att de hade bra kunskaper om betygskriterierna upplevde att de hade en bÀttre dialog med idrottslÀraren, var mer delaktiga och hade en mer positiv syn pÄ idrottslektionerna jÀmfört med elever som rapporterade att de hade dÄlig kunskap om betygskriterierna. .

Vi har valt att titta pÄ om familj, skola och fritid kan hjÀlpa barn som befinner sig i riskzonen för att utveckla en kriminell livsstil. Syftet med undersökningen Àr att studera om man kan förebygga kriminalitet för barn som befinner sig i riskzonen genom tidiga insatser i skola, familj och pÄ fritid. För att fÄ djupare information har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod. För att fÄ en djupare förstÄelse om hur man kan förebygga kriminalitet genom tidiga insatser i skolan, fritid och förÀldrarna för barn som befinner sig i riskzoner har vi valt att göra intervjuer samt anvÀnt oss av relevant litteratur och tidigare forskning. Vi har intervjuat tvÄ ungdomar, en skolkurator samt svar pÄ tvÄ frÄgor frÄn vÄr b-uppsats, "Jag har alltid varit oskyldig...".

Syftet med vÄr studie var att undersöka klasslÀrares arbetssÀtt för att utveckla andrasprÄkselevernas sprÄkutveckling samt samverkan mellan klasslÀrare och modersmÄlslÀrare och klasslÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk. Dessa omrÄden Àr betydelsefulla eftersom vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och dÀr skolan strÀvar efter att alla elever fÄr en likvÀrdig utbildning oavsett etnisk bakgrund. Femton klasslÀrare verksamma i Ärskurserna 1-6 vid fyra olika skolor deltog i studien genom individuella intervjuer.Slutsatsen av vÄr studie pekade pÄ att klasslÀrarna anvÀnde sig av eget material under lektionerna för att alla elever i klassen ska fÄ samma förutsÀttningar och kunskaper. Bristen av förberedelseklasser pÄ skolorna Àr nÄgot som de intervjuade uppmÀrksammade. Det Àr av stor vikt att skolorna har en förberedelseklass eftersom det annars lÀggs mycket arbete pÄ klasslÀraren som inte har möjlighet att ensam undervisa en nyanlÀnd elev och resterande elever i klassen samtidigt. Resultatet visade ocksÄ att det inte finns nÄgon samverkan mellan modersmÄlslÀrare och klasslÀrare.

 The Swedish school of today reflect the society we live in. We live in a multi cultural society and in our schools there are pupils with different backgrounds, cultures and mother tongue, which make it necessary for every teacher to treat every single pupil?s need and condition. The education in Sweden must be equivalent, according to Skollagen, 1 kap. 2§.

Denna uppsatts har som syfte att undersöka hur ökad mÄluppfyllelse för elever med utlÀndsk bakgrund och svenska som andrasprÄk kan uppnÄs. Uppsatsen Àr en systematisk litteraturstudie med inriktning pÄ elever med utlÀndsk bakgrunds sÀrskilda behov, undervisningsstrategier för ökad mÄluppfyllelse gÀllande elever med utlÀndsk bakgrund samt lÀrarens roll i detta. Analysen har genomförts med betoning pÄ ett interkulturellt perspektiv. FrÄgor som uppsatsen behandlar Àr hur man kan arbeta för att öka elever med utlÀndsk bakgrunds mÄluppfyllelse samt hur detta arbete skulle kunna genomföras. Resultaten visar att en blandning av en formell inlÀrningsmiljö tillsammans med en informell inlÀrningsmiljö frÀmjar elevernas mÄluppfyllelse.

Syftet med examensarbetet var att fÄ en fördjupad kunskap om hur undervisningen i matematik kan skapa förutsÀttningar för elever att utveckla matematisk kommunikationsförmÄga. Vidare studerades tvÄ skolformer utifrÄn vilka likheter och/eller skillnader i förutsÀttningar de olika matematikpraktikerna eventuellt kunde visa. Examensarbetet belyser ett antal faktorer pÄ pedagog-, elev-, grupp och miljönivÄ som pÄverkar hur elever utvecklar matematisk kommunikationsförmÄga. En kvalitativ ansats var utgÄngspunkten och kvalitativa intervjuer och observationer i informanternas arbetsmiljö gjordes. Sju pedagoger och en speciallÀrare har intervjuats och sju observationer har gjorts, tre observationer i grundskolan och fyra observationer i grundsÀrskolan.

Detta Àr en systematisk litteraturstudie som handlar om vilka svÄrigheter som elever med annan kulturell bakgrund kan möta i den svenska skolan. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrarna sÄg pÄ elever med annan kulturell bakgrund, hur dessa elever sÄg pÄ sin skolsituation, sprÄkets betydelse för invandrarelever och förÀldrarnas pÄverkan pÄ dessa elever. Vi valde detta Àmne eftersom vi under vÄr senaste VFU-period hade en handledare som arbetade med ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. LÀroplanerna frÄn och med Lgr-80 har tagit upp mer om en interkulturell skola och forskningen har gÄtt frÄn att se invandrarelever som ett problem i skolan till att det Àr skolans och lÀrarnas synsÀtt som Àr problemet. Vi har utgÄtt ifrÄn ett interkulturellt perspektiv.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur begreppen genre och texttyp anvÀnds i gymnasieskolans nationella samt lokala styrdokument för kurserna svenska A och svenska B och att undersöka hur fem gymnasielÀrare i svenska tolkar begreppen och ser pÄ begreppens roll i undervisning. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielÀrare i svenska samt genom textanalys av styrdokumenten: svenskÀmnets beskrivning, nationella kursplaner för svenska A och svenska B samt lokala arbetsplaner för samma kurser. Resultatet visar att lÀrarnas förstÄelse av begreppen genre och texttyp samt deras innebörd varierar vilket speglar forskningslÀget. LÀrarna har Àven en skiftande syn pÄ huruvida begreppen Àr relevanta i undervisningen. En anledning till att genrekunskap anses vÀsentlig Àr att elever bör kunna förstÄ att olika texter har olika funktion.