Film upptar en stor del av vÄr tillvaro och det blir allt viktigare att kunna hantera upplevelser som bildmedier förmedlar och att ha kunskap om hur dessa kan pÄverka oss. Skolan ansvarar för att varje elev efter avslutad grundskola skall besitta dessa kunskaper. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera om elevers uppfattning av populÀrfilm och dess eventuella pÄverkan förÀndrades sedan de i skolan givits möjlighet att sÀtta in film i ett filmtekniskt, dramaturgiskt, kommersiellt och historiskt sammanhang. Metoden vi anvÀnde var att under fem veckor arbeta med ett filmprojekt, dÀr vi tillsammans med tvÄ elevgrupper i grundskolans Är 8 och 9 sÄg och pratade kring populÀrfilm. De datainsamlingsmetoder vi anvÀnde var intervjuer utifrÄn ett hermeneutiskt tankesÀtt, egna observationer och enkÀtundersökningar.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur bra kunskap elever anser att de har om betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa.Hur bra anser eleverna att de kÀnner till kunskapskraven för de olika betygsstegen?Hur fungerar dialogen mellan elev och lÀrare angÄende betygskriterierna i kunskapskraven enligt eleverna?Finns det skillnader mellan elever som anser att de har bra kunskap om betygskriterierna jÀmfört med de som anser att de har dÄlig kunskap med avseende pÄ delaktighet, dialogen med lÀraren och motivation för idrottslektionerna?MetodStudien Àr baserad pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr respondenterna har svarat pÄ frÄgor med fasta svarsallternativ. Urvalet bestÄr av sex klasser i Ärskurs nio frÄn tre olika skolor, bestÄende av sammanlagt 146 elever.ResultatResultaten frÄn denna studie visar att de flesta eleverna ansÄg sig ha nÄgorlunda bra kunskap om betygskriterierna i idrott och hÀlsa dock visade det sig att ungefÀr en fjÀrdedel av elevena ansÄg att de hade relativt lÄg kunskap om betygskriterierna. Resultaten visar ocksÄ att det fanns tydliga och statistiskt signifikanta skillnader mellan elever som ansÄg att de hade bra respektive dÄlig kunskap om betygskriterierna.SlutsatsEleverna som rapporterade att de hade bra kunskaper om betygskriterierna upplevde att de hade en bÀttre dialog med idrottslÀraren, var mer delaktiga och hade en mer positiv syn pÄ idrottslektionerna jÀmfört med elever som rapporterade att de hade dÄlig kunskap om betygskriterierna. .

YrkeslÀrare med ansvar för arbetsplatsförlagt lÀrande (APL) anvÀnder sig av olika metoder för att sÀkerstÀlla att APL följs upp pÄ ett strukturerat sÀtt. Studien ÄskÄdliggör de metoder som lÀrare med APL-ansvar anvÀnder i uppföljningen av APL. Den teoretiska utgÄngspunkten fokuserar pÄ vilken kunskap som synliggörs genom dessa metoder. Tidigare forskning visar att en strukturerad process skapar förutsÀttningar för en bÀttre slutprodukt. Slutprodukten likstÀlls i studien med en mer yrkeskunnig elev.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna arbetar med försenad lÀs? och skrivutveckling. Jag har valt att undersöka vad en försenad lÀs- och skrivutveckling kan bero pÄ, hur man som lÀrare kan arbeta med att förebygga svÄrigheterna och vad svÄrigheterna kan fÄ för konsekvenser lÀngre fram. LÀrarna har en viktig roll i att lÀra eleverna lÀsa och skriva för att förbereda eleverna pÄ det kommande vuxenlivet och ge dem möjlighet till vidareutbildning. Jag har valt att intervjua lÀrare i olika Ärskurser för att se hur man arbetar med svÄrigheterna pÄ olika stadier.

Den hÀr studien tar utgÄngspunkt i ett projekt för att digitalisera undervisning för nyanlÀnda. Syftet med studien Àr att öka kunskapen kring hur digitalisering av undervisning kan anvÀndas för att individanpassa svenskundervisning för nyanlÀnda ur ett lÀrarperspektiv. En frÄga som behandlas Àr om digitaliseringen pÄverkat lÀrarnas syn pÄ individanpassning. Studien besvarar ocksÄ frÄgorna om digitaliseringen förÀndrat lÀrarnas undervisning och hur styrdokumentens individualiseringsintentioner framkommer i digitaliseringsprocessen.En kvalitativ ansats valdes och i studien har halvstrukturerade intervjuer gjorts med fyra stycken Sfi-lÀrare. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant.

Bakgrunden till den hÀr studien har grundats i ett allmÀngiltigt intresse kring det samspel som uppstÄr i klassrummet. Vi har funderat över det maktförhÄllande som uppkommer dÄ lÀrare och elev interagerar med varandra och hur det kan komma att pÄverka elevers progression inom skolan, bÄde för det kunskapsmÀssiga och emotionella utvecklandet. Syftet har varit att se vilka förutsÀttningar lÀrare skapar i samspelet med elever i klassrummet utifrÄn tre olika perspektiv: demokrati, normer och flerstÀmmighet. Fokus har lagts pÄ lÀraren och hur man i sin lÀrarroll kan agera i olika situationer. Arbetet bygger pÄ kvalitativa studier med utgÄngspunkt i direkt observation genomförda i tvÄ klassrum fördelat pÄ tvÄ olika skolor och fokusgrupper genomförda pÄ tvÄ olika skolor med tre lÀrare i varje grupp.

Syftet med studien Àr att fÄ en bÀttre inblick och kunskap om hur specialpedagogiken fungerar pÄ tvÄ skolor inom en och samma kommun samt hur skolornas specialundervisning i sin tur Àr utformad och strukturerad utifrÄn skollagar, lÀroplaner och lokala styrdokument. Studien börjar med en teoretisk och historiskt forskningsbaserad bakgrund kring specialpedagogik och specialundervisning samt beskriver vidare hur nationella och internationella lagar och styrdokument förhÄller sig till detta samt dess vÀrdegrundsaspekt med grund i ?en skola för alla?. PÄ de tvÄ skolor som undersökts har vidare fem personliga intervjuer genomförts med tvÄ specialpedagoger, en klasslÀrare samt de bÄda rektorerna pÄ skolorna. Fokus har legat pÄ att ta del av deras Äsikter och upplevelser av specialpedagogik, specialundervisning och inkludering samt dÀrtill se huruvida klasslÀrare, specialpedagoger samt rektorer ser lika pÄ specialundervisningens funktion samt hur den bör vara utformad. Resultatet visade att pedagogerna hade en relativt homogen och likvÀrdig syn pÄ specialundervisningens funktion pÄ de tvÄ skolorna och hur den i sin tur bör vara utformad i ?en skola för alla?.

Det hÀr Àr en systematisk litteraturstudie vars syfte Àr att se vilken betydelse skolors arbete med integration har pÄ elever med utlÀndsk bakgrund. I studien diskuteras det hur olika skolor arbetar med integration och vilka konsekvenser det leder till hos elever med utlÀndsk bakgrund, samt vilka svÄrigheter dessa elever kan stöta pÄ. Denna studie utgÄr frÄn ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. Metoden som anvÀnts i denna studie Àr databassökningar för att finna tidigare empiriska studier. Den hÀr studien anvÀnde sig av 17 sökord totalt i fyra olika databaser.

Examensarbetet handlar om att jÀmföra vad styrdokumenten frÄn Chile respektive Sverige sÀger om elementÀr sannolikhetslÀra. Detta görs genom att studera hur dokumenten beskriver momenten men Àven genom att se hur typuppgifter kan se ut i praktiken. Arbetet syftar vidare till att klassificera uppgifterna i olika kategorier för att senare kunna dra slutsatser.Resultaten bygger pÄ en komparativ litteraturstudie och avser de ovan nÀmnda styrdokumenten samt nationella prov och ett vanligt lÀromedel frÄn Sverige.I studien framkommer bÄde likheter och skillnader. Bland likheterna finner vi att uppgifterna Àr av samma art lÀnderna sinsemellan samt att den dominerande typen av uppgift frÄn bÄda lÀnder Àr de av renodlad sort. Skillnader pÄtrÀffas i hur omfattande och innehÄllsrik den chilenska kursplanen Àr utformad i jÀmförelse med den svenska.

Rydaholmsmetoden Àr en lÀstrÀningsmetod för elever med bristande automatisering i avkodningen av ord. Syftet med denna undersökning Àr att diskutera hur olika lÀrare arbetar med Rydaholmsmetoden. Utöver detta utreds hur metoden passar för olika elever och vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr man arbetar med metoden. I undersökningen har sex lÀrare intervjuats som alla har erfarenhet av Rydaholmsmetoden. Fyra lÀrare arbetar pÄ grundskolor i SkÄne och tvÄ av dem pÄ grundskolor i SmÄland.

Uppsatsen behandlar kiwimetoden som lÀsinlÀrningsmetod bland elever i Ärskurs F-2. Kiwimetoden innefattar fyra moment i lÀsinlÀrningen; gemensam lÀsning, vÀgledd lÀsning, sjÀlvstÀndig lÀsning och höglÀsning och metoden fokuserar pÄ att samtala kring text. Syftet med undersökningen Àr bland annat att undersöka vad undervisande pedagoger anser Àr för- och nackdelarna med kiwimetoden och hur de upplever att eleverna utvecklas i sin lÀsning med hjÀlp av metoden. Undersökningsmetoden Àr intervjuer med fyra pedagoger som har olika mycket erfarenhet av kiwimetoden i lÀsundervisningen. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna upplever att eleverna tycker det Àr intressant med lÀsning och att eleverna lÀser mycket genom metoden.

Vi har i denna studie undersökt om estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sÀtt att frÀmja socialisation och integration samt stÀrka sjÀlvkÀnsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lÀrare samt lÀroplanerna anser om estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för mÀnniskor. Vi har dÀrefter tagit upp Àmnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit nÄgra olika projekt som arbetar med estetiska arbetsmetoder för mÀnniskor med rötter i andra lÀnder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer pÄ nÄgra olika projekt och föreningar som arbetar med integration pÄ olika sÀtt.

Sammanfattning TÀnk dig att du stÄr som yrkeslÀrare och ska planera och fördela arbetsuppgifter till dina elever i en verkstad. Vilka val skall du göra för att uppnÄ den optimala studiemiljön för dina elever med avseende pÄ gruppering och val av arbetsuppgifter? Som lÀrare har du vissa ramfaktorer som du knappas kan rÄda över dÄ du skall genomföra din undervisning i din klass. Dessa faktorer kan hÀrledas till möjligheter att förÀndra ekonomiska ramar, lokaler, tillgÄng pÄ undervisnings material och sÄ vidare. De du som lÀrare dock kan pÄverka Àr, hur du lÀgger upp din undervisning och pÄ vilket sÀtt du pÄverkar eleverna i klassrummet.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att undersöka hur problemlösningsprocessen fungerar nÀr skolkuratorer arbetar med högstadieelever som har problem. De frÄgestÀllningar som formulerats utifrÄn syftet Àr:* Hur fÄr skolkuratorer kÀnnedom om elever som harproblem?* Vilka ÄtgÀrder vidtas under problemlösningsprocessen?* Vad blir utfallet av processen?* Vad gör en problemlösningsprocess lÀtt att genomföra, ochvad gör den svÄr?* Hur pÄverkar samverkan med andra parterproblemlösningsprocessen?Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer och syftar till att beskriva arbetssituationen sÄ som den ser ut för nÄgra skolkuratorer. Uppsatsen utgÄr ifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv dÄ vi vill beskriva och förstÄ verkligheten utifrÄn aktörernas egna perspektiv. Den teoretiska ramen utgörs av rollteori och kommunikationsteori.Sammanfattningsvis visar resultatet att det som i huvudsak pÄverkat om problemlösningsprocessen upplevts som lÀtt eller svÄr Àr tydligheten/otydligheten i kuratorns roll gentemot andra parter/myndigheter, elevens motivation och mottaglighet för samtal och slutligen hur samarbetet med förÀldrar, pedagoger, socialtjÀnst, BUP, elevhÀlsoteam och elev fungerat.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger beskriver att de arbetar med de sÀrbegÄvade barnens individuella utvecklingsplaner och hur de med hjÀlp av dessa planer skapar en utvecklande och bra lÀrande miljö för dessa barn. Anledningen till att jag gör detta arbete Àr att det i min kommande yrkesroll krÀvs av mig att jag arbetar för att se och ta tillvara pÄ alla elever, oavsett kunskapsnivÄ eller kunskapsdomÀn. Mitt uppdrag som pedagog innefattar Àven att jag, tillsammans med elev och vÄrdnadshavare, ska upprÀtta en IUP för eleven.Jag har först Àgnat mig Ät litteraturstudier och sedan genomfört kvalitativa intervjuer av fem yrkesverksamma pedagoger i mellansverige. Mitt resultat sammanföll i stort sett med vad forskningen tidigare sa om pedagogernas förhÄllningssÀtt gentemot sÀrbegÄvade barn och upprÀttandet av IUP. Pedagogerna i undersökningen tycker det Àr bra och viktigt att arbeta med IUP i skolan.