Detta examensarbete är genomfört inom ramen för examensarbetet på lärarprogrammet vid Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att visa på möjligheterna med ny didaktik vid undervisning i företagsekonomi på gymnasiet. Metoden som använts är studie av relevant pedagogisk och didaktisk litteratur. Resultatet är ett förslag på möjligheter med ny didaktik i ämnet Företagsekonomi med hjälp av MMORPGs funktioner. Slutsatsen är att användandet av MMORPGs vid undervisning i ämnet Företagsekonomi skapar många värdefulla fördelar ur didaktisk synpunkt i jämförelse med dagens klassrumsdominerade didaktik..

Denna studie behandlar hur lärare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de använder. Det finns många synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna på fältet, som vi talat med? Vad är en effektiv inlärningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjälpa eleverna att få en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Det är vad denna studie kommer att handla om.Vårt syfte är att belysa att det finns många olika sätt och perspektiv på den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har något att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser på elevers lärande inom de naturvetenskapliga områdena..

Syftet med studien var att öka förståelsen av faktorer som styr bildämnets didaktik i grundskolan beträffande bildintegrerat arbete. Jag använde strukturerade och ostandardiserade frågor för att genomföra kvalitativa intervjuer med sju grundskolelärare. Respondenterna representerade alla grundskolestadier, tre av dem var bildlärare. Genom att tolka och analysera intervjusvaren fick jag fram studiens resultat. Resultatet ger en allsidig bild av faktorer som styr bildämnets didaktik i ett bildintegrerat perspektiv.

I det här examensarbetet ger fyra gymnasielärare med ämneskombinationen svenska och filosofi sin syn på hur ämnestraditioner skiljer sig åt i de olika ämnena. Lärarkulturer och ämnestraditioner presenteras och analyseras liksom lärarutbildningen i allmänhet och den så kallade Malmömodellen ? den nya lärarutbildningen från 2001 ? i synnerhet. Uppsatsen är en innehållsanalys av semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare och utreder eventuella kopplingar mellan gymnasielärarnas utbildning och deras undervisning samt diskuterar lärarnas förhållningssätt till läromedel. Syftet med examensarbetet är att undersöka svensklärares och filosofilärares syn på ämnesdidaktisk utbildning. Examensarbetet tar sin teoretiska utgångspunkt i ämneskonceptionerna svenska som ett färdighetsämne, svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne liksom i uppdelningen mellan undervisning i filosofi och undervisning om filosofi. Tre av de fyra lärarna i den här uppsatsen har mycket erfarenhet av ämnesspecifik didaktik i svenska från sin lärarutbildning. Alla anser att svenskämnets didaktik är något som man ständigt pratar om på arbetsplatsen medan bara en av de fyra lärarna har erfarenhet av ämnesspecifik didaktik i filosofi från sin lärarutbildning och alla lärare vittnar om att de saknar tillfällen att prata om didaktik i filosofiämnet på sin skola. I sin egen undervisning gör lärarna didaktiska val i svenskundervisningen som de själva upplever som genomtänkta.

Undersökningens syfte har varit att jämföra de statliga styrdokumentens rekommendationer i relation till de identifierade ståndpunkterna inom forskning om didaktik och ADHD. Som design valde jag en systematisk litteraturstudie. Jag hämtade resultat från 15forskningsstudier inom svensk och internationell forskning, från flera vetenskaper. Empirin består av tre delar, där jag först har studerat statliga styrdokument, därefter didaktisk forskning samt forskning om didaktik och ADHD. Tolkningen av resultaten har gjorts med en jämförande design, för att belysa de likheter och skillnader som finns.

Denna studie behandlar hur lärare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de använder. Det finns många synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna på fältet, som vi talat med? Vad är en effektiv inlärningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjälpa eleverna att få en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Det är vad denna studie kommer att handla om.Vårt syfte är att belysa att det finns många olika sätt och perspektiv på den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har något att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser på elevers lärande inom de naturvetenskapliga områdena..

Syftet med studien är att få större insikt i hur pedagoger kan hjälpa sina elever att få motivation till eget musicerande och spelglädje. Med en fenomenografisk utgångspunkt och genom kvalitativa intervjuer där fyra träblåslärare vid olika musik- och kulturskolor deltog, undersöktes deras syn på hur de ser på sina elevers motivation och hur de undervisar för att inspirera sina elever till fortsatt musicerande.Av intervjusvaren framgår tydligt att viktiga källor till motivation är mål, samspel, grupptillhörighet och jag-kan känsla. I resultatdelen har jag kategoriserat och analyserat intervjusvaren och avslutningsvis förs en diskussion kring resultaten i förhållande till begreppen motivation och didaktik..

SammanfattningI denna uppsats valde jag att göra en undersökning med syftet att beskriva och förstå varför lärare i förskolan och skolan anser att man ska jobba med estetik. Vidare ville jag också beskriva och förstå vad lärarna i förskolan och skolan anser att barnen ska lära sig och utveckla genom estetiken, och även hur detta bör gå till, dvs. vilka metoder de använder för att nå målen.Som undersökningsmetod använde jag mig av kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervju och jag intervjuade fyra lärare med olika lång erfarenhet inom området.Genom arbetet med detta examensarbete (genom läsandet av litteratur och mina intervjuer) har jag bland annat kommit fram till att estetisk didaktik handlar om att barnen är delaktiga och får inflytande i sitt eget lärande och sociala utveckling. Estetiken öppnar många dörrar för barnen och de får lära sig att det finns flera olika sätt att lära och ta till sig kunskaper på. I estetiskt lärande är också ofta den lärande processen viktigare än målet, alltså på vilket sätt man får kunskaper.

I min uppsats har jag valt att undersöka hur och i vilket syfte pedagoger använder sig av musik i förskolan. Undersökningen baserar sig på litteratur och kvalitativa intervjuer. Fyra förskolelärare har intervjuats och resultatet visar att samtliga förskolelärare använder sig av musik med syfte att stimulera barnens språkliga, motoriska och sociala utveckling. Trots detta tycks musiken inte användas tillräckligt i förskolan. Det finns få situationer, där barnen självaspontant får skapa och experimentera med musik.

Som sjuksköterskor och blivande vårdlärare har syftet i detta arbete varit att finna didaktiska metoder, både praktiska och teoretiska, som kan utveckla/öka elevers empatiska förmåga. Genom en kvantitativ undersökning bland tio vårdlärare på två olika skolor i Malmö, och genom litteratur och publicerade artiklar har vi fått ökad kunskap om fenomenet empati samt vilka didaktiska metoder som kan användas inom omvårdnadsprogrammet. I vår undersökning framkom att samtliga vårdlärare ansåg att elevernas empatiska förmåga var mycket viktig för deras framtida yrkesroll, och de använder sig av olika didaktiska metoder för att uppnå detta. I litteraturen fann vi ytterligare värdefulla metoder..

Matematik, inte bara tal, handlar om lärarnas aktiva didaktik utifrån ett kognitivt, sociokulturellt och kognitivt neurovetenskapligt perspektiv. Vi har satt som mål att problematisera och beskriva gymnasielärares didaktiska ambitioner inom det matematiska området negativa tal. Detta har vi gjort genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma gymnasielärare. Vi gav dessa lärare ett fiktivt scenario: att introducera negativa tal för elever i årskurs åtta. Intervjupersonerna har fått berätta om sitt didaktiska upplägg.

This thesis presents a general definition of science education and earth science education.An inventory has been conducted of published material during the years 2011-2013, withthe start in 2013 and working backwards for international publications and with no timelimits in time for Swedish publications. Different databases were used during April 2013 forthe inventory.The thesis organizes and analyses published material in earth science education in a tablewith a following discussion.The purpose with the inventory was to investigate the amount and content ofprevious year?s publications in earth science education. Concept inventories were foundto be the most common subject of the found material, followed by virtual field studies. Thelargest amount of publications was published in North America.

Syftet med min studie är att uppfatta hur och på vilket sätt lärarna på en gymnasieskola deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och hur de ser på sin roll i detta arbete. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om didaktik och med hjälp av att intervjua lärare på en gymnasieskola ville jag ta reda på hur de deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och deras egen syn på sitt deltagande. Resultaten av mina intervjuer visar på att även om det finns samarbetsformer och drivs ett flertal olika projekt med didaktisk anknytning så finns det ingen skolgemensam didaktisk utvecklingsprocess där lärarna deltar och som utgår från lärarnas didaktiska frågeställningar. Resultaten visar också på att lärarna endast i liten utsträckning tillgodogjorde sig forskningsresultat när de sökte svar på sina didaktiska frågeställningar.

Detta examensarbete ingår i programmet Civilingenjör och Lärare vid KTH (Kungliga tekniska högskolan). Programmet är ett samarbete mellan KTH och SU (Stockholms Universitet). Examensarbetet skrivs utifrån kursen KTEX4N där kursplanen är godkänd och uppfyller kraven från både civilingenjörsexamen och gymnasielärarexamen. I kursen som är på 20 poäng (30 hp) ingår 10 poäng (15hp) verksamhetsförlagd utbildning, vilket innebär att minst halva arbetet måste genomföras på plats, vilket för mig var Vetenskapens Hus. Examensarbetets ämne ligger inom ämnet energi och miljö och därför ligger huvudhandledningen hos institutionen för Energiteknik.

I uppsatsen analyseras tre svenska ungdomsromaner från 2006 medan ytterligare sju romaner används parentetiskt som jämförelsematerial. Romanerna har valts ut genom sammanställning av enkäter. Det övergripande syftet är att studera vilken potential romaner som läses i grundskolans senare år samt i gymnasiet har för värdegrundsarbete med inriktning på jämställdhet. Fokus ligger på hur identitet och genus konstrueras hos föräldra- och eventuellt reproduceras hos huvudkaraktärerna. Utgångspunkt för analysen är ett intersektionellt perspektiv som innefattar social bakgrund, etnicitet och sexualitet.