Didaktiska traditioner och lärarkulturer - en empirisk undersökning av gymnasielärares syn på ämnesdidaktik i filosofi och svenska
ämnesdidaktikSvenskaFilosofiämneskonceptionerUndervisning i filosofiUndervisning om filosofiLäromedelKlassrumsforskningGymnasieskolan
I det här examensarbetet ger fyra gymnasielärare med ämneskombinationen svenska och filosofi sin
syn på hur ämnestraditioner skiljer sig åt i de olika ämnena. Lärarkulturer och ämnestraditioner
presenteras och analyseras liksom lärarutbildningen i allmänhet och den så kallade Malmömodellen
? den nya lärarutbildningen från 2001 ? i synnerhet.
Uppsatsen är en innehållsanalys av semistrukturerade intervjuer med fyra
gymnasielärare och utreder eventuella kopplingar mellan gymnasielärarnas utbildning och deras
undervisning samt diskuterar lärarnas förhållningssätt till läromedel. Syftet med examensarbetet är
att undersöka svensklärares och filosofilärares syn på ämnesdidaktisk utbildning.
Examensarbetet tar sin teoretiska utgångspunkt i ämneskonceptionerna svenska som
ett färdighetsämne, svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som ett
erfarenhetspedagogiskt ämne liksom i uppdelningen mellan undervisning i filosofi och
undervisning om filosofi.
Tre av de fyra lärarna i den här uppsatsen har mycket erfarenhet av ämnesspecifik
didaktik i svenska från sin lärarutbildning. Alla anser att svenskämnets didaktik är något som man
ständigt pratar om på arbetsplatsen medan bara en av de fyra lärarna har erfarenhet av
ämnesspecifik didaktik i filosofi från sin lärarutbildning och alla lärare vittnar om att de saknar
tillfällen att prata om didaktik i filosofiämnet på sin skola.
I sin egen undervisning gör lärarna didaktiska val i svenskundervisningen som de
själva upplever som genomtänkta. Uppdelningen av svenskämnet i litteratur och språk tycks
återspeglas i lärarutbildningen och i de intervjuade lärarnas undervisning. Främst är det
litteraturdelen av svenskämnet och elevernas egna skrivande som är didaktiserat för lärarna.
Språkdelen av svenskämnet har, verkar det som, en mindre didaktisk tradition.
I filosofiämnen anser sig lärarna ha för liten kunskap om ämnesdidaktik och de
diskuterar filosofisk didaktik för lite som yrkesverksamma lärare. Lösningen är att låna didaktik
från svenskämnet och i vissa fall från andra ämnen. Uppsatsen slutar i en diskussion avsaknad av
ämnesspecifik didaktik och klassrumsforskning i ämnet filosofi.