Syftet med detta examensarbete var att underso?ka hur fo?rskolla?rare resonerar kring ett lekpedagogiskt arbetssa?tt och barns relationer. Fo?r att underso?ka detta valde jag att genomfo?ra min studie med hja?lp av intervjuer som metod. Jag valde att intervjua tre fo?rskolla?rare som alla arbetar lekpedagogiskt pa? olika fo?rskolor, fo?r att pa? sa? vis fa? en sa? bred bild som mo?jligt.

ABSTRACTC-uppsats i sociologiFörfattare: Moa BlomTitel: IV-elever ? En studie av elever som har gĂ„tt det individuella programmet pĂ„ gymnasietDet individuella programmet pĂ„ gymnasiet Ă€r ett omdebatterat Ă€mne. Det pĂ„gĂ„r diskussioner om dess existens och utformning. För att fĂ„ börja pĂ„ ett nationellt program pĂ„ gymnasiet sĂ„ mĂ„ste eleven vara godkĂ€nd i kĂ€rnĂ€mnena (matematik, svenska och engelska). Är de inte godkĂ€nda fĂ„r de gĂ„ pĂ„ IV-programmet för att inhĂ€mta de saknade kunskaperna.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att kartlÀgga hur kriminaljournalistiken har förÀndrats de senaste 25 Ären. Vi har gjort en kvantitativ innehÄllsanalys av brottsartiklar i Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sundsvalls Tidning och Arbetarbladet. Underlaget Àr taget frÄn tvÄ veckor i september 1987 och 2012. Texterna har vi kodat utifrÄn ett kodschema med variabler gÀllande bland annat kön, brottstyp, gestaltning, kÀllanvÀndning, offer och misstÀnkt. Vi har sedan korskört vissa variabler för att jÀmföra hur de sÄg 1987 mot 2012.Vi kom fram till att andelen kvinnliga textförfattare gick frÄn att vara i minoritet till majoritet mellan 1987 och 2012.

I ett samhÀlle dÀr kraven pÄ utbildning blir allt högre och valmöjligheterna allt fler, ökar ocksÄ pressen pÄ individen att ta ansvar för sin karriÀrprocess. Flera rapporter visar att elever pÄ de individuella programmen Àr i stort behov av vÀgledningsinsatser. Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa vÀgledningen pÄ det individuella programmet. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: 1) I vilken utstrÀckning Àr studie- och yrkesvÀgledningen pÄ det individuella programmet en process? 2) Vad innehÄller studie- och yrkesvÀgledningen pÄ individuella programmet? 3) Hur ser studie- och yrkesvÀgledarna respektive eleverna pÄ vÀgledningen? Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÄ vi ansÄg att detta passade undersökningens syfte bÀst.

Forskning har visat vilken betydelse den pedagogiska mÄltiden har för barns lÀrande i den pedagogiska verksamheten. Syftet med föreliggande uppsats var att beskriva förskollÀrares erfarenheter av den pedagogiska mÄltiden i förskolan. I studien medverkade fyra förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet och resultatet blev att samtliga förskollÀrare sÄg den pedagogiska mÄltiden som en viktig lÀrande situation för barnen. Studien visade Àven att samtliga fyra förskollÀrare hade liknande mÄl med den pedagogiska mÄltiden, som att t.ex.

 Denna rapport Àr resultatet av ett arbete dÀr ett program utvecklades i Microsoft Access 2003 som skulle fungera som ett register över hyresgÀster, fastigheter och leverantörer hos fastighetsförvaltningen vid Tekniska kontoret i Sandviken. Programmet skall hjÀlpa dem vid sin hantering av den information som finns tillgÀnglig men Àr dÄligt organiserad, samt finnas som hjÀlpmedel vid arbetet med sina hyresgÀster genom aktivitetsrapportering. UpplÀgget pÄ arbetet Àr beskrivet i rapporten med förundersökning, utveckling av programmet och hur programmet senare integrerades i deras interna nÀtverk. Resultatet uppnÄdde de krav pÄ funktioner som fanns pÄ programmet..

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.

Att utevistelse a?r en sja?lvklar del inom den svenska fo?rskolan a?r allma?nt vedertaget. Vi vill med denna kvalitativa studie da?rfo?r synliggo?ra och analysera hur pedagoger inom fo?rskolan resonerar kring utevistelse. Som teoretiska utga?ngspunkter anva?nder vi oss av miljo?psykologi, sociokulturellt la?rande, artefakter samt sociokulturella- och utvecklingspsykologiska perspektivet pa? lek.

I denna uppsats undersöks huruvida en sexualisering av det svenska samhÀllet har skett de senaste tjugo Ären. Med avstamp i tidningen Vecko Revyns frÄgespalter om sex och samlevnad frÄn Ären 1987 och 2010 genomförs en fallstudie. I frÄgespalterna undersöks frÄgorna och svaren grundligt, efter ett tematiskt upplÀgg tas mönster och tendenser fram som kan hjÀlpa till att besvara den aktuella frÄgestÀllningen samt verifiera eller falsifiera den hypotes som ocksÄ presenteras. Den primÀra undersökningskÀllan Àr sÄledes Vecko Revyns frÄgespalter om sex och samlevnad, utvalda nummer frÄn slutet pÄ ÄrgÄngarna 1987 och 2010. Tidigare forskning i Àmnena media och sexualitet samt samhÀllet och sexualitet Äterkommer kontinuerligt dÀr bland andra Anja Hirdmans avhandling Tilltalande bilder ingÄr..

Syftet med studien a?r att beskriva erfarenheter elever i gymnasiesa?rskolan har av a?mnet matematik. Den teoretiska ansatsen utga?r fra?n grunderna i konstruktionismen och Berger och Luckmann's (2008) kunskapssociologiska fo?rha?llningssa?tt. Jag analyserar mina resultat utifra?n Hacking (2000) och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.Studien a?r kvalitativ och gruppintervju anva?nds som metod.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka la?rprocesser kring bera?ttande och gestaltning i fo?rskolan. Den genomfo?rs da? vi upplever ett behov av fo?rdjupad kunskap inom omra?det. Vi anser att de estetiska la?rprocesserna a?r viktiga och o?nskar fo?ra in mer av bera?ttande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i fo?rskolan. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r studien a?r utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen.

Digitala spel har lÀnge anvÀnt sig av terrÀng, det vanligaste sÀttet att lagra dessa terrÀnger Àr med sÄ kallade höjdkartor. Höjdkartor har en stor begrÀnsning, de inte kan innehÄlla tunnlar.Denna rapport undersöker tvÄ alternativ till höjdkartor som arbetar med voxlar. Dessa tvÄ algoritmer Àr Marching Cubes (Lorensen & Cline, 1987) och Constrained Elastic Surface Nets (Gibson, 1998). Syftet med undersökningen Àr att evaluera dessa algoritmer med avseende pÄ tidseffektivitet, minneseffektivitet och visuell korrekthet för att ta reda pÄ vilken algoritm som övetrÀffar den andra med avseende pÄ vilken aspekt.De utförda experimenten visade att Marching Cubes (Lorensen & Cline, 1987) var den mest tidseffektiva av de tvÄ, Constrained Elastic Surface Nets (Gibson, 1998) var mest minneseffektiv och Marching Cubes (Lorensen & Cline, 1987) var mest visuellt korrekt. Vidare forskning i Àmnet skulle kunna göras pÄ terrÀnger som Àr för stora för enskilda modeller..

Elever i Ärskurs nio stÄr inför ett val dÄ de ska söka till gymnasiet. De blir informerade, av studie- och yrkesvÀgledarna och Àven av rektorerna pÄ gymnasieskolorna, om de program som det finns att vÀlja pÄ i deras nÀrhet. Vi har bestÀmt oss för att titta nÀrmare pÄ den hÀr informationen, hur den ser ut och om alla program fÄr lika mycket uppmÀrksamhet. Vi har valt att inrikta oss pÄ det individuella programmet. Detta har lett följande frÄgestÀllningar: ? Vilken information fÄr högstadieeleverna om individuella programmet? ? Hur presenteras informationen för eleverna pÄ högstadiet? ? Vilka attityder har studie- och yrkesvÀgledare pÄ högstadiet och rektorerna pÄ gymnasieskolan till individuella programmet? För att nÄ fram till ett resultat har vi anvÀnt oss av viss litteraturgenomgÄng men frÀmst av de intervjuer som vi har genomfört med sex stycken studie- och yrkesvÀgledare och tvÄ rektorer.

Syftet med följande arbete Àr att Àr att kartlÀgga och granska hur ungdomar pÄ individuella programmet upplever sin studiesituation en och en halv termin efter antagning, men Àven att ta reda pÄ vilken skolbakgrund eleverna har samt hur de ser pÄ sin egen framtid. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning med fokus pÄ gymnasieskolan, specialpedagogik, styrdokument och övergripande teorier som vi har inspirerats av. Med hjÀlp av intervjuer ville vi ta reda pÄ hur nÄgra elever pÄ IV-programmet hade upplevt resan frÄn grundskolan till gymnasieskolan. VÄr intention var att fÄ höra elevernas egna berÀttelser samt att ta reda pÄ de tankar och kÀnslor som de förknippade med att inte vara behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Resultaten av vÄr undersökning visar pÄ att eleverna, trots att de lÀmnat högstadiet utan att vara behöriga, har en positiv syn pÄ framtiden.