Brott lönar sig i tryck
En kvantitativ jämförelse av kriminaljournalistiken 1987 och 2012
Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur kriminaljournalistiken har förändrats de senaste 25 åren. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av brottsartiklar i Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sundsvalls Tidning och Arbetarbladet. Underlaget är taget från två veckor i september 1987 och 2012. Texterna har vi kodat utifrån ett kodschema med variabler gällande bland annat kön, brottstyp, gestaltning, källanvändning, offer och misstänkt. Vi har sedan korskört vissa variabler för att jämföra hur de såg 1987 mot 2012.Vi kom fram till att andelen kvinnliga textförfattare gick från att vara i minoritet till majoritet mellan 1987 och 2012. Bland källor, offer och misstänkt fanns det fler kvinnor 2012 men männen var i majoritet. Andelen artiklar om mord och våldsbrott hade ökat från 27% till 57% medan andelen texter om tjänstefel och ekobrott hade minskat från 30% till 8%. Fler artiklar tog i rubrik och ingress parti för en person utan elitstatus. Det var vanligare att rubriken fokuserade på offret istället för den misstänkte 2012. Användandet av tre eller fler källor hade ökat från 26% av artiklarna 1987 till 46% 2012. Det var ovanligt att skriva ut ålder eller etnicitet på offer och misstänkta båda åren. Vad gäller namnpublicering i fråga om offer och misstänkta kunde vi märka bara en liten eller ingen förändring.