Syftet med denna uppsats har varit att beskriva, analysera och få fördjupad förståelse för dans som företeelse i den svenska grundskolan. Jag har valt att koncentrera mig på Dansundervisningens förankring i styrdokumenten samt jämfört de två stora danstraditionerna i Sverige. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer samt satt mig in i forskning och annan relevant litteratur som rör Dansundervisning. Mitt huvudresultat är i korthet att förankringen i styrdokumenten är bristfällig och att dansens status är relativt låg i skolan. Även att de två lärosätena som utbildar lärare respektive pedagoger i dans kan med ett ökat samarbete ge sina elever djupare kunskap och bredare utbildning i dans som konstform.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera danslärare och danspedagogers uppfattningar kring begreppen improvisation, dansteknik och lärande inom dans i grundskolan. Dessa begrepp är på förhand skapade och används i Dansundervisning, analys och tydliggörande av dessa begrepp är studiens syfte. Bakgrunden förankrar begreppen improvisation, dansteknik och lärande med litteratur och forskning om Dansundervisning i skolan. Vidare presenteras styrdokumenten, Lpo 94 samt konceptet ?Dans i skolan?.

Detta är en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i Dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna tränar konstnärlig dans för scenen, med rötter i västerländska danstraditioner. Det är i mötet mellan skolans styrdokument och Dansundervisning som mästarlära, som studien rör sig. Jag har använt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och ställt frågor till några danslärare med lång erfarenhet av att undervisa i dans. Utifrån några valda mål i ämnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrågor.

Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lärare i dans på gymnasiet definierar, tillämpar och undervisar koder och konventioner utifrån ämnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslärare verksamma på olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lärarna är överens om att koder och konventioner handlar om uppträdandet i en danssal, om förväntningar på elevens eget ansvar för sin dansträning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt är också att lärarna utifrån sina egna dansbakgrunder och uppfattningar väljer ut de koder och konventioner de vill upprätthålla och reproducera i sin Dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, där vi även ser djupare på hur dåtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, Dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhållande till ordning och uppförande samt betygssättning..

Uppsatsens syfte var att öka kunskapen om Dansundervisning i förskolan och undersöka vilka skillnader och/eller likheter som framkom vid barnens rörelseval och rörelsemönster vid dansaktiviteter i förskolan. Vid sex tillfällen under en treveckorsperiod besökte vi en förskola för att där genomföra Dansundervisning med en femårsgrupp. Studien utgick från ett genusperspektiv och de första tre danstillfällena var könsstereotypt utformade och de tre resterande var könsneutralt utformade. Vi var deltagande observatörer under danstillfällena och insamlade empirin genom direktobservationer samt med hjälp av videokamera. Materialet kompletterades ytterligare i form av metasamtal, vilka vi genomförde med barnen vid varje danstillfälle.

Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lärare i dans på gymnasiet definierar, tillämpar och undervisar koder och konventioner utifrån ämnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslärare verksamma på olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lärarna är överens om att koder och konventioner handlar om uppträdandet i en danssal, om förväntningar på elevens eget ansvar för sin dansträning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt är också att lärarna utifrån sina egna dansbakgrunder och uppfattningar väljer ut de koder och konventioner de vill upprätthålla och reproducera i sin Dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, där vi även ser djupare på hur dåtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, Dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhållande till ordning och uppförande samt betygssättning..

Syftet med den här studien är att belysa dansens utformning och betydelse i skolan. Detta med avseende att ta reda på om dansen bör komma in i grundskolans tidigare år för att fånga upp pojkarna och även försöka lyfta fram vilka förutsättningar som krävs för en bra Dansundervisning. Syftet är också att kunna förstå och utveckla min egen men förhoppningsvis andra danspedagogers Dansundervisning i skolan och vill under studiens gång försöka bilda en uppfattning om hur dansen kan bli mer tillgänglig och intressant även för pojkarna. Den dans som det talas om här är konstnärlig dans, dans som sceniskt uttrycksmedel. Metoden jag använt mig av är kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier. I tidigare forskning har det visat sig att pojkar har en negativ inställning till Dansundervisning, när det ordas dans. Men danspedagoger som har undervisat pojkar ser en positiv inställning hos pojkar under själva danslektionen. För att fånga pojkarnas intresse då det gäller dans i skolan så har det i studier visats att det krävs en danspedagog som håller i Dansundervisningen, då pojkar och flickor utvecklas olika motoriskt i de tidiga åren och ?attackerar? dans olika krävs det någon utbildat i ämnet som kan lägga upp undervisningen så den anpassas även till pojkarna.

Vår studies syfte är att beskriva och analysera hur danslärare respektive danspedagoger ser på sin Dansundervisning samt dans som eget ämne och pedagogiskt verktyg i skolan. Vi vill undersöka hur dansen utformas i grundskolans tidigare årskurser och jämföra det med hur dansen utformas i gymnasieskolan. Vi vill också undersöka om tankar om dans skiljer sig från lärare och pedagoger verksamma inom grundskolan jämfört med lärare och pedagoger verksamma inom gymnasieskolan. I bakgrunden presenteras hur man idag använder dansen i den svenska grundskolan, vad begreppet dans i skola står för och de fem aspekterna som det bygger på. Vi presenterar även dans som eget ämne i gymnasieskolan.

Det övergripande syftet med studien är att beskriva en lärares olika former av kommunikation i en Dansundervisningssituation inom frivilligverksamheten för vuxna och ungdomar. Hur ser lärarens kommunikation ut, hur kan den förstås och vilka konsekvenser kan den få för elevernas lärande? I uppsatsen används begreppet undervisningsdesign. För att kunna besvara forskningsfrågorna har jag valt att videodokumentera danslektionssekvenser som sedan analyserats och tolkats utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Dansundervisning ses i studien som en institution där de historiskt formade traditionerna och normerna sätter ramarna för danspedagogens kommunikation.

Arbetets syfte är att ta reda på hur några idrottslärare genomför Dansundervisning samt hur någraelever upplever Dansundervisningen i skolan utifrån Lgr 11. Jag vill också finna aspekter som finnsför en undervisning som tilltalar och engagerar fler elever. För att besvara syftet genomfördesintervjuer med lärare, gruppintervjuer med elever, samt enkäter för både lärare och elever. Insamlatmaterial bearbetades till kategorier.Resultaten tyder på att det inte skett någon större förändring hur Dansundervisningen bedrivs ijämförelse med tidigare studier. Nästan en tredjedel av undervisningen handlar om kulturell dans,en fjärdedel där eleverna skapar egen dans och en femtedel med dans som träningsform.

Detta är en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i Dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna tränar konstnärlig dans för scenen, med rötter i västerländska danstraditioner. Det är i mötet mellan skolans styrdokument och Dansundervisning som mästarlära, som studien rör sig. Jag har använt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och ställt frågor till några danslärare med lång erfarenhet av att undervisa i dans. Utifrån några valda mål i ämnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrågor.

Detta är en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i Dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna tränar konstnärlig dans för scenen, med rötter i västerländska danstraditioner. Det är i mötet mellan skolans styrdokument och Dansundervisning som mästarlära, som studien rör sig. Jag har använt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och ställt frågor till några danslärare med lång erfarenhet av att undervisa i dans. Utifrån några valda mål i ämnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrågor.

Detta är en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i Dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna tränar konstnärlig dans för scenen, med rötter i västerländska danstraditioner. Det är i mötet mellan skolans styrdokument och Dansundervisning som mästarlära, som studien rör sig. Jag har använt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och ställt frågor till några danslärare med lång erfarenhet av att undervisa i dans. Utifrån några valda mål i ämnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrågor.

Syftet med arbetet var att undersöka elevers attityd till dans i allmänhet och Dansundervisningen i skolan samt att se om deras attityd skiljer sig utifrån genus och årskurs. Jag valde att genomföra min undersökning av elever i årskurs 7 och 9. Undersökningen genomfördes i form av en enkätundersökning med påståenden som respondenten skulle ta ställning till. Enkätundersökningen var uppdelad på två delar där en del behandlade elevernas attityd till dans i allmänhet och den andra delen handlade om deras attityd till skolans Dansundervisning. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har en positiv inställning till dans i allmänhet och Dansundervisningen i skolan.

In this study we examine trade patterns between Turkey and 13 member states of the European Union and how these have developed over the time period of 1983 ? 2006. To represent the industrial and agricultural goods included in the study we look at the United Nations Standard International Trade Classification (SITC). Following, we investigate internal differences in the EU by selecting four countries each to represent the Northern and Southern countries of the EU. Internal differences were studied in relation to the amount of trade occurring between Turkey and the Northern and Southern countries.