Enligt riktlinjerna för särskolan skall läraren bland annat ?ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel? (Lpo 94, s.12). I Lpo 94 står det även att ?skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet? (Lpo 94, s.5) Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om Dansundervisning i särskolan kan vara ett verktyg för att utveckla elevernas kommunikativa färdigheter. Frågeformuleringarna har berört lärares upplevelser av dans i särskolan: dess syfte, effekter och om dansen kan positivt påverka lärandet.

SammanfattningSyftet med denna kvalitativa studie är att beskriva och förstå om och hur genus konstrueras socialt i elever och lärares förhållningssätt till dans i skolan. Tre övergripande frågeställningar som jag använt som utgångspunkt i denna studie är, hur upplever elever, pojkar och flickor dans i skolan? Har genus några betydelser i elevers och lärares förhållningssätt till dans och har dans någon betydelse för pojkar och flickors identitetsskapande?  Metoden jag använde mig för att undersöka dessa frågeställningar var gruppintervjuer med elever och enskilda intervjuer med lärare. Mitt bakomliggande intresse till detta började med att jag sedan tidigare kunnat ta del av en forskningsrapport som redogör för att idrotten i skolan utgår från att tillgodogöra manliga intressen (Redelius, 2004) samt att dans är en aktivitet som sällan förekommer i ämnet idrott och hälsa (Skolinspektionen, 2010). Resultat som kom fram under intervjuerna visar bland annat både pojkar och flickor upplever att dans är något som intresserar flickor mer än pojkar, detta trots att bara några få av flickorna och ingen av pojkarna från intervjuerna nämnde dans som den roligaste aktiviteten under idrott och hälsa.

Syftet med detta arbete är att utreda om vi ska ha obligatorisk Dansundervisning i skolan och på vilka sätt dans i skolan kan bidra till en positiv utveckling för barn. Jag vill även undersöka pojkars inställning till dans, hur denna uppkommer och möjliga åtgärder för att förbättra dansens rykte i det hänseendet. Finns historiska belägg för denna inställning som många killar har eller uppkommer den i dagens samhälle och i så fall, kan kanske dans i skolan förändra detta? Litteraturstudien beskriver åsikter och teorier utifrån frågeställningen och utgår bl a från tre indelningar gällande barns utveckling genom dans: fysiskt, psykiskt och socialt. Med hjälp av olika experters teorier utreds vad barn kan vinna inom dessa områden genom kontinuerlig Dansundervisning.

SammanfattningSyfte:Studiens syfte har varit att undersöka och analysera elevers kunskap och inställning till dans idrottsundervisningen.Frågeställningar:Vad har elever i åk 9 för erfarenhet från dansmomentet i idrottsundervisningen?Skiljer sig inställningen och attityden till dansmomentet mellan pojkar och flickor i åk 9?Vilka är elevers uppfattningar om dansens effekter?Vad kan eleverna om dans?Vad har elever i åk 9 för attityd till dans som fenomen?Metod:Totalt har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med elever, fyra flickor och fyra pojkar i åk 9. Det material som användes var penna och papper, samt ljudinspelningsutrustning. En genomarbetad intervjuplan var färdigställd innan genomförandet. När intervjuerna var avklarade transkriberades ljudinspelningarna och tolkades med hjälp av en teoretisk utgångspunkt, i detta fall Antonovskys begrepp KASAM samt från ett genusperspektiv .Resultat:Eleverna i studien har få positiva erfarenheter från dansmomentet i idrottsundervisningen.

Syftet med denna uppsats var att belysa Dansundervisningens ställning ochutrymme på grundskolor i Växjö kommun. Jag har valt att både fokusera på skolor som har Dansundervisning på schemat och där dans ingår som ett mindre moment. Jag har undersökt de berörda skolornas styrdokument genom en kvantitativ metod, samt använt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att dans som ämne i skolan uppskattas av både elever och lärare. Främst ses dansen som ett bra komplement till de andra ämnena samt bidrar till ökad fysisk aktivitet.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur Dansundervisningen utvecklats i idrottsämnet från Lgr62 till Lpo94. För att uppfylla vårt syfte har vi använt följande frågeställningar: Hur har dans framskrivits i kursplanerna från Lgr62 till Lpo94? Vilken uppfattning har idrottslärare utbildade under Lgr69 till Lpo94 om dans som moment i undervisningen? Vilka förutsättningar och faktorer upplever idrottslärare utbildade under Lgr69 till Lpo94 påverkar undervisningen i dans? Hur bedrivs Dansundervisningen av idrottslärare utbildade från Lgr69 till Lpo94 enligt dem själva?MetodVi har använt oss av två kvalitativa forskningsmetoder, textanalys och intervju. Studien började med en textanalys på kursplaner i idrottsämnet från Lgr62, Lgr69, Lgr80 och Lpo94. Därefter intervjuades fyra lärare, två män och två kvinnor, i idrottsämnet som är utbildade under olika läroplaner och på olika lärosäten.

I denna studie undersöks danslärares och danspedagogers uppfattning avSimonsontekniken och hur den kan användas i Dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program för att öka måluppfyllelsen gällande målen inom anatomi, kroppens funktion och den egna kroppens funktion enligt Gy11. Studien är en intervjustudie där gymnasielärare och pedagoger med erfarenhet av Simonsontekniken intervjuades.Resultatet visar att anatomi, och hur de förhåller sig till anatomi, är en viktig aspekt i deras Dansundervisning. Ett framgångsrikt sätt att förstå anatomi är att integrera det i dansen istället för att endast behandla det teoretiskt. Det är även viktigt att skapa medvetenhet och förståelse kring varje individs kroppsliga förutsättningar..

Syftet med följande arbete är att utreda vad dans i skolan har för betydelse för barns utveckling. Undersökningen belyser även vad dansen som redskap erbjuder för möjligheter i skolans undervisning ur ett genusperspektiv samt ett mångkulturellt perspektiv. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring dans och rörelse samt Gardners teori om multipla intelligenser. För att ta reda på dansens påverkan på barns utveckling användes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex danspedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att respondenterna upplever såväl motoriska, sociala, emotionella som estetiska och kognitiva samt språkliga utvecklingseffekter hos sina elever.

Sammanfattning Mitt syfte med uppsatsen är att utforska om eftergymnasiala danselever upplever att Benesh Movement Notation kan var ett hjälpmedel i den praktiska Dansundervisningen. Studiens syfte är även att förtydliga vikten av att koppla teori till det praktiska ut-övandet av danskunskap. Min metod i denna undersökning har varit att intervjua 12 eftergymnasiala danselever om deras upplevelser, det vill säga, fördelar och nackdelar med Benesh Movement Notation i praktisk dansträning, möjligheten att skriva egna anteckningar och i repertoararbete. Resultatet visar att genom att kombinera praktik och studier i Benesh Movement Notation utvecklar eleverna sin analysförmåga i rörelse och självständigt tänkande i den praktiska dansträningen. Eleverna utvecklar vidare sin förmåga att uttrycka sig och formulera sig verbalt i dansträningen, och får en djupare kunskap i förmågan att tolka interpretationen..

Jag har i denna studie valt att titta på hur slöjdlärare arbetar och planerar sin undervisning i slöjd. Syftet var att se i vilken mån det finns utrymme till teoretiska avsnitt i undervisningen. Jag har fokuserat på hur slöjdlärarna låtit eleverna planera och utvärdera och reflektera över sina arbeten och försökt att se vilket utrymme teori ges i undervisningen. Jag har även försökt att se om slöjdämnet är integrerat med andra ämnen vilket i så fall skulle kunna öppna för en större variation i ämnet. Jag har gjort litteraturstudier som knyter an till ämnet och själv gjort fem kvalitativa intervjuer med utbildade slöjdlärare.

Syftet med uppsatsen är att få mer kunskap om lågstadiepojkars attityder till dans. I bakgrunden beskrivs dansens historia med fokus på ideal och dansens status genom tiderna. Jag redovisar för hur Dansundervisningen vuxit fram i skolan och fem aspekter till den. Vidare går jag in på manligt och kvinnligt, män och dans. Jag kopplar till styrdokument, tidigare forskning kring pojkar och dans samt hur dansen framställs i media idag.

Begreppet mästarlära förekommer sällan i den pedagogiska debatten. Med den stundande gymnasiereformen har begreppet åter aktualiserats. Danspedagogik är inte heller ett hett ämne men sedan lpf94 infördes har det funnit som ämne inom gymnasieskolan. Observation och imitation är begrepp som återkommer inom både ämnesområdena. Finns det fler kopplingar mellan mästarlära och Dansundervisning? Mästarlära är stark förknippat med utbildning inom hantverksyrkena.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur dans kan ta plats i estetiska lärprocesser igrundskolan. Vidare är syftet att undersöka hur danspedagoger/danslärare talar om dans som potential i ett sammanhang av elevers utveckling och lärande. En empirisk undersökning i kvalitativintervjuform har genomförts med tre danspedagoger, en är danslärare och en fritidspedagog. Tre av danspedagogerna och en danslärare är anställda via Kulturskolan och arbetar med dans i grundskolan. Danspedagogerna, Dansläraren och Fritidspedagogen har alla en högre utbildning inom dans.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur barn i förskola respektive grundskola uttrycker känslor genom dans/lek och rörelse och få en inblick i skillnader/likheter i känslouttrycken mellan könen. Vi valde att göra deltagande observationer av Dansundervisning med observatörer. Med detta menas att vi aktivt deltog i undervisningen och observerade relevanta händelser medan en observatör iakttog. I vårt huvudresultat framkommer hur flickor tar mer initiativ än pojkar i både förskola och grundskola. I grundskolan visade det sig att flickorna var de som tog första initiativet till att visa en känsla medan pojkarna var de som oftast utvecklade rörelserna.

Detta examensarbete är en studie om gymnasieelevers varierande förkunskaper i ämnet Dansteknik 1. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med danslärare som undervisar i detta ämne på estetiska gymnasiet och gymnasieelever som går inriktning dans och har Dansteknik på schemat. Studien innefattar även observationer som gjorts på danstekniklektioner under min verksamhets förlagda utbildning VFU. Litteraturen förtydligar betydelsen av att alla elever ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina egna behov och förutsättningar. Det som lyfts fram är betydelsen av en bra dialog mellan lärare och elev samt ett varierat pedagogiskt arbetssätt.