Syftet med uppsatsen är att beskriva, analysera och synliggöra lärares reflektioner om Dans som kunskapsområde och pedagogiskt verktyg i grundskolan. I bakgrunden presenteras begreppet Dans i skolan och dess fem aspekter, Dansen ur ett pedagogiskt syfte och vad som står om Dans i styrdokumenten. Vi tar upp tidigare och pågående forskning inom Dans, rörelse, estetik och lärande. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer med sex grundskolelärare i andra ämnen än Dans. Uppsatsen resulterar i att samtliga lärare nämner positiva effekter av Dans både som eget ämne och integrerat i det övriga lärandet.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur införandet av Dans som eget skolämne skulle kunna berika eleverna. Den empiriska undersökningen utfördes genom kvalitativa, semistrukturerade, personliga intervjuer. Ett urval av personer inom skola och kommun med anknytning till Regeringens projekt Skapande skola, som syftar till att införa mer estetik såsom Dans i skolan, intervjuades. Resultatet av vår studie visade att Dans bland annat kan utveckla barns självförtroende, motorik, sociala och kommunikativa förmåga samt deras skolprestation. Studien visar även att det behövs mer forskning och resurser för att införa Dans som skolämne..

Syftet har varit att beskriva och erhålla fördjupad förståelse av elevers upplevelser av Dans i skolan-undervisning. Genom etnografisk metod med deltagande observationer och videoinspelning, bildanalys och gruppintervjuer har jag samlat data. Undersökningen har skett vid ett projekt med daglig Dans i skolan - undervisning under en period på fem veckor. Urvalsgruppen hade tidigare inga erfarenheter av Dans i skolan. Resultatet har visat att eleverna upplever många fördelar med Dans i skolan.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om och i så fall hur förskollärare arbetar med Dans och drama i en mindre stad i västerbottens inland eftersom Dans och drama nämns i läroplanen för förskolan (utbildningsdepartementet, 1998).

Syftet har varit att undersöka och beskriva gymnasieelevers uppfattningar om Dans i skolan samt om dessa präglas av sociala relationer och kulturella bakgrunder. Genom enkäter med 108 elever och intervjuer med fem elever vid en gymnasieskola har vi samlat information. Undersökningarna är utförda hos elever med skilda och ofta knappa erfarenheter av Dans i skolan. Resultaten har visat på samband mellan deras uppfattningar och tidigare erfarenheter av Dans. Många upplevde Dans som positivt men saknade en personlig relation till Dans i skolan.

Studien syftar till att undersöka hur Dansen påverkar människan socialt samt mentalt. De frågeställningar vi haft är, vad innebär Dans? Hur anser Danspedagoger samt Dansterapeuter att Dans påverkar människan mentalt och socialt? Hur används Dansterapi för att stärka människan?Vi har använt oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna tolkas med hjälp av hermeneutiken. Respondenterna är fem Danspedagoger samt två Dansterapeuter.Vårt resultat visar att Dans mestadels påverkar människan på ett positivt sätt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka skolledares attityder till Dans som fenomen och Dans som skolämne. Bakgrunden behandlar olika aspekter på kunskap samt ger en historisk beskrivning av Dans i skolan. Litteraturen belyser såväl kunskapssyn och skola generellt som estetiska ämnen i allmänhet och Dans i synnerhet. Vad som står om Dans i skolans styrdokument sammanfattas. Uppsatsen kan placeras in i en hermeneutisk forskningstradition.

Detta examensarbete handlar om Dans i skola och förskola. Syftet är att undersöka Dansen i några förskolor, skolor och fritidshem, att ta reda på hur attityden ser ut och hur Dansen används. Meningen är också att arbetet ska kunna ge tankar och idéer om hur Dans kan integreras i den egna undervisningen. Kunskapsbakgrunden belyser Dans och rörelse ur olika perspektiv, hur pedagoger kan främja rörelse och hur man kan integrera det med andra ämnesområden. I undersökningen har jag filmat ett Dansprojekt, skickat enkäter till 5 pedagoger och 5 föräldrar och 8 barn har blivit intervjuade i grupp.

Syftet med uppsatsen är att få mer kunskap om lågstadiepojkars attityder till Dans. I bakgrunden beskrivs Dansens historia med fokus på ideal och Dansens status genom tiderna. Jag redovisar för hur Dansundervisningen vuxit fram i skolan och fem aspekter till den. Vidare går jag in på manligt och kvinnligt, män och Dans. Jag kopplar till styrdokument, tidigare forskning kring pojkar och Dans samt hur Dansen framställs i media idag.

Vi har gjort denna studie för att få tag i förskollärares uppfattningar angående användandet av Dans i förskolan och vilka skillnader och likheter det är i dessa, beroende på om förskollärarna har haft något samarbete med Danspedagog eller inte. Vår bakgrund bygger till stor del på tidigare forskning om Dans, dess historik och betydelse för utveckling och lärande. Vår studie har genomförts på fyra förskolor där sex förskollärare har deltagit genom intervjuer. I resultatet fann vi att samtliga förskollärare använder sig av Dans i förskolan, även om det inte är medvetet. De var positiva till att använda sig mer av Dans och då på ett mer medvetet sätt.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur Dans kan ta plats i estetiska lärprocesser igrundskolan. Vidare är syftet att undersöka hur Danspedagoger/Danslärare talar om Dans som potential i ett sammanhang av elevers utveckling och lärande. En empirisk undersökning i kvalitativintervjuform har genomförts med tre Danspedagoger, en är Danslärare och en fritidspedagog. Tre av Danspedagogerna och en Danslärare är anställda via Kulturskolan och arbetar med Dans i grundskolan. Danspedagogerna, Dansläraren och Fritidspedagogen har alla en högre utbildning inom Dans.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på vilket sätt förskollärare använder Dans som ett pedagogiskt verktyg med barn i åldern 1-3år. Jag använde mig av en kvalitativ metod och undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer av fyra förskollärare som var slumpmässigt utvalda. Därefter drogs det paralleller mellan intervjuernas svar och den valda litteraturen.Resultatet visade att samtliga förskollärare ansåg att Dans var mycket viktigt för barnens utveckling. De använde sig av Dans på något sätt i sin verksamhet men det var inte alla som ansåg att de använde Dansen som ett pedagogiskt verktyg..

Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för vilken syn lärare har på Dans som kunskapsämne i grundskolan. Bakgrunden beskriver Dans i skolans historia och belyser Dansen genom olika aspekter. Litteraturen behandlar de olika aspekter vi tar upp och verifierar dess betydelse för barns utveckling. Vidare beskrivs i bakgrunden vad tidigare undersökningar åskådliggjort och redovisar hur Dansen bemötts av lärare, elever, rektorer och föräldrar till eleverna. Undersökningen har genomförts i form av enkätintervju och undersökningspersonerna består av klasslärare med erfarenhet av Dans i skolan.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva, analysera och få fördjupad förståelse för Dans som företeelse i den svenska grundskolan. Jag har valt att koncentrera mig på Dansundervisningens förankring i styrdokumenten samt jämfört de två stora Danstraditionerna i Sverige. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer samt satt mig in i forskning och annan relevant litteratur som rör Dansundervisning. Mitt huvudresultat är i korthet att förankringen i styrdokumenten är bristfällig och att Dansens status är relativt låg i skolan. Även att de två lärosätena som utbildar lärare respektive pedagoger i Dans kan med ett ökat samarbete ge sina elever djupare kunskap och bredare utbildning i Dans som konstform.

Arbetets titel är Dans i skolan ? en Danslärares och sex grundskollärares syn på och tankar om Dans i skolan, och författare är Emma Kayser. Problemområdet är Dans i skolan, vilket är ett område som är förhållandevis främmande för många. Frågan jag har arbetat utifrån är: Vad har en Danslärare respektive sex grundskollärare för syn på och tankar om Dans i skolan? Syftet med att göra undersökningen har varit att jag i framtiden har planer på att starta ett projekt med Dans i skolan.