Sökresultat:
108 Uppsatser om Boden - Sida 4 av 8
Elevers synpunkter på matematikundervisningen: hur vill de ha
den?
Rapporter från bland annat skolverket visar att intresset för matematik har minskat under de senaste åren, samt att eleverna har svårigheter med att klara godkänt i ämnet. Syftet med arbetet var att undersöka elevernas synpunkter till matematikundervisningen, med fokus på lärarna, lektioner, förståelse, läxor och läroboken. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade elever på två gymnasieskolor i Boden och Älvsbyn, för att få deras synpunkter på matematiken. Resultatet av våra intervjuer med eleverna visar på att lärare har stor betydelse för hur eleverna uppfattar matematiken. Eleverna tyckte att läraren måste kunna göra matematiken intressant och vilja att de ska lära sig.
Självkänslan och ett kreativt arbetssätt: en undersökning
med bild och form i åk 4
Syftet med min undersökning har varit att se om ett kreativt arbetssätt kunde stärka barnens självkänsla. Den empiriska delen av min undersökning genomfördes under en sjuveckorsperiod på en skola i Boden. Eleverna som deltog i detta arbete gick i årskurs 4 och var 18 stycken. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med enkätfrågor och strukturerade observationer. Barnen fick arbeta kreativt i olika material, samtidigt som jag gav dem en tanke eller ett tema.
Hej Svea! : boendedialog om utemiljön som verktyg för social hållbarhet i ett diversifierat bostadsområde
Att använda sig av fler metoder än enkäter och skriftliga frågor vid medborgarundersökningar om utemiljön ger möjlighet för fler grupper i samhället att delta på sina egna villkor. En varierad medborgardialog är särskilt viktig i diversifierade bostadsområden. Att få vara delaktig i sin boendemiljö har betydelse för individens platsanknytning, för engagemang och ansvarskänsla i
bostadsområdet. Delaktighet och medbestämmande har visat sig vara särskilt betydelsefullt för boende
med utländsk bakgrund. Grunden till boendemedverkan är en gemensam förtroendegrund.
Dagar i Warszawa: en storyline i religionskunskap
Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om elevernas inställning till ämnet religionskunskap utvecklas i en positiv riktning, genom att arbeta med storyline. Storylinemetoden utarbetades av bl.a. Dr. Steve Bell vid University of Strathclyde i Glasgow som ett sätt att möta 1965 års skotska läroplan. Storylinemetoden är en metod för undervisning som ligger i linje med den syn på kunskap och lärande som man finner i Lpo 94.
En kartläggning av fysisk kapacitet och livsstil bland pojkar och flickor i sjunde klass
Syftet med studien var att kartlägga sjundeklassares fysiska kapacitet och livsstil. Försökspersonerna rekryterades på Sandenskolan i Boden kommun. Sammanlagt 24 elever, varav 8 flickor och 16 pojkar, deltog i studien. Fysisk kapacitet bedömdes med ett steptest där försökspersonerna fick kliva upp och ner på en 30 cm hög låda under 6 minuter. Puls och skattad ansträngning enligt Borgs RPE-skala registrerades.
Hur uppfattar kunden den skriftliga informationen som
skickas ut från Distansapoteket?
För att få reda på hur kunden uppfattar den skriftliga informationen från Distansapoteket framställdes en enkät. Den skickades ut till 1500 privatpersoner som fick sina läkemedel via apoteksombud i Norrbotten, Västerbotten och Jämtlands län levererade från Distansapoteket i Boden. Kunden skulle svara inom en vecka för att begränsa tiden för insamlandet av enkäterna. Eftersom tidigare arbeten inte gjorts inom området fanns inga referenser om hur kunden uppfattar Apotekets Terminal System ? Muntlig Omsorg i Dialog (ATS-Mod-kundutskriften) som lämnas ut tillsammans med läkemedlet.
Kommunikationsflöden vid felavhjälpning inom Banverket
Något vi dagligen möter i vår omgivning är kommunikations- och
informationsutbyte. Det är både en social och en teknisk process – social,
för att den rör sig om samverkan, samspel och samvaro med våra medmänniskor.
Den sociala processen får oss att utvecklas mentalt och växa i välmåendet.
Den tekniska processen handlar om att utnyttja de tekniska hjälpmedel som
finns att tillgå, till exempel telefoner, datorer, etcetera.
Examensarbetet ingår som en fallstudie i forskningsprojektet "Ökad
punktlighet genom effektivare underhåll" och har utförts för Järnvägstekniskt
Centrums(JvtC) räkning, vid Luleå tekniska universitet, i samarbete med
Banverket Produktion Nord samt Banverket Trafik i Boden, under perioden
september 2003 – februari 2004. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från
rättidighet och akut underhåll för att undersöka om det finns något sätt att
förbättra kommunikationen och informationsflödet mellan underhållstekniker,
arbetsledning och driftledningspersonal, så att underhållteknikerna vid
anmält akut fel ute i Banverkets anläggningar, får med sig rätt material, har
rätt kompetens för felet i fråga och beger sig till rätt ställe.
Undersökningen som ligger till grund för denna rapport är till stor del en
litteraturstudie, inriktad på den akuta felavhjälpningen. Studien är varvad
med intervjuer av arbetsledare och tekniker för de olika teknikslagen, el-,
ban- och signalteknik, vid Banverket Produktion Nord och personal från
tågledningen, driftledningen vid DLC i Boden.
Arbetsfrågan har varit: Går det att förbättra den akuta felavhjälpningen och
förbättra punktligheten med hjälp av förbättrad kommunikation? Finns det
något sätt att förbättra kommunikationsflödet utan att minska
informationsinnehållet? I många fall av allmän kommunikation så uppstår
missförstånd mellan de parter som kommunicerar vid akut felavhjälpning.
I dagsläget är det snarare så att strömmen av information via e-mail till,
till exempel tågtrafikledningen, upplevs som ett störande moment eftersom så
liten del av meddelandena verkligen berör vederbörande yrkesgrupp.
Sjukgymnasters inställning till och kunskap om behandlingsmetoden Basal Kroppskännedom: en enkätstudie
Basalkroppskännedom (BK) är en behandlingsmetod som har sitt ursprung i Tai Chi. Gertrud Roxendal utvecklade den svenska varianten efter inspiration av J Dropsy. BK har i första hand använts inom psykiatrin men har på senare år även introducerats i primärvården, i första hand på psykosomatiska tillstånd. Syftet med studien var att kartlägga sjukgymnasters inställning till och kunskap om behandlingsmetoden. En enkätstudie genomfördes på 32 sjukgymnaster verksamma i området Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn.
Behovet av sjukgymnaster för hundar: en enkätstudie
Det finns inga publicerade studier angående vad personer som handhar hund har för uppfattning om sjukgymnastik på hundar eller om de anser att det finns ett behov av sjukgymnaster för hundar. Syftet med studien var att undersöka om hundägare och/eller fodervärdar till hund ansåg att det finns ett behov av sjukgymnaster för hundar. En enkätundersökning genomfördes på 169 deltagare som besökt djuraffärer i Boden/Luleå respektive Lidköping/Skövde. Totalt ansåg 60 % av deltagarna att det finns ett behov av sjukgymnaster för hundar. Nästan samtliga deltagare ansåg att det är rätt att använda sjukgymnastiska resurser på hundar.
Lärare och fritidspedagoger i samverkan: upplevelser i det
dagliga arbetet på skola och fritidshem
Denna uppsats handlar om hur fritidspedagoger och lärare upplever hur samverkan fungerar i det dagliga arbetet på skola och fritidshem. Vi har intervjuat fyra lärare och fyra fritidspedagoger på en 0-6 skola i Boden. Den kvalitativa intervjun har vi använt oss av som metod för att få kunskap om den intervjuades situation. Eftersom samverkan mellan våra blivande yrkesroller som fritidspedagog respektive lärare i de tidigare åren, kommer att fylla en stor funktion i vår vardag, så vill vi få en insikt i hur detta kan utföras i praktiken och få mer kunskap i området. Fungerar detta samarbete eller finns det brister? Detta skulle leda till en mer positiv bild och upplevelse av skolan och fritidshemmet.
Arbete för integration: en studie av migranters erfarenheter i en medelstor kommun i Norrbotten
Befolkningsrörelser är inget nytt fenomen, de har funnits under lång tid. De stora grupperna som migrerat till Sverige efter andra världskriget har kommit som arbetskraft eller flyktingar, men även andra grupper som exempelvis anhöriga till personer med utländsk bakgrund finns. Idag har ungefär en sjättedel av Sveriges befolkning annat etniskt ursprung. I Boden finns förhållandevis få personer med utländsk bakgrund, drygt tre procent av invånarna är födda utanför Sverige. Migrationsprocessen består normalt av fyra delar.
Kultur i vården på hälsocentraler: Intervjuer om möjligheter och hinder
Tidigare forskning har visat att kultur kan bidra till och även främja hälsa (Clift, 2012). Norrbottens läns landsting har som mål att stärka norrbottningarnas hälsa med hjälp av kultur. Syftet med detta examensarbete var att genom intervjuer studera chefers uppfattningar om betydelsen av samt förutsättningarna för kultur i vården på hälsocentralerna i Luleå och Bodensamt hur informationsmaterialet Kulturhälsoboxen har tagits emot. Kulturhälsoboxen har skickats ut till alla hälsocentraler i Sverige, men ingen uppföljning har gjorts. Frågeställningarna rörde vilka möjligheter och hinder, som chefer känner inför ett införande av kultur i vården.
Sjukvårdsdebatten i lokalpressen
I juni 1993 fattade landstingsfullmäktige i Norrbotten kompromissbeslutet att sjukhusen i Luleå och Boden skulle avvecklas, för att istället ersättas av ett gemensamt länssjukhus i Sunderbyn. Därefter började planeringen för samordningen av de två kommunernas sjukhusvård. Efter valet i september 1994 kom dock planeringen av sig när Norrbottens sjukvårdsparti, ett nytt parti som var kritiskt mot Sunderbybeslutet och ville att det skulle annulleras, fick 25 procent av rösterna i landstingsvalet. Detta resultat visade tydligt att en stor andel av länets befolkning var missnöjd med Sunderbybeslutet, men planeringen av samordningen kunde fortsätta, efter att landstingsfullmäktige på nytt i november 1994, enades om att den skulle fortsätta som tidigare beslutat. I denna uppsats undersöks debatten om länssjukhusfrågan på ledarsidorna i Piteå-Tidningen, Norrbottens-Kuriren och Norrländska Socialdemokraten.
Kan telefonrådgivning vara ett bra komplement till den
skriftliga informationen?: en studie på Distansapoteket i
Boden.
För att uppnå en god läkemedelsanvändning krävs att kunden utifrån sina behov får den information han/hon behöver för att få förståelse för sin läkemedelsbehandling. Det är inte bara en fördel för kunden, det är också viktigt för att samhället ska kunna minska kostnaderna för läkemedel. Med bakgrund av en tidigare studie där man ifrågasatte om informationen från Distansapoteket är nödvändig ville vi i denna undersökning ta reda på hur behovet av informationen ser ut och om den borde kompletteras med t.ex. telefonsamtal från apoteket. Intervjufrågor formulerades och 300 försökspersoner som nyligen fått leverans från Distansapoteket kontaktades via telefon.
Uppföljning av projekt Haparandabanans vattenanknutna åtaganden, naturmiljöeffekter och miljömål
Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.