Crowdfunding a?r en ny metod fo?r att finansiera fo?retag och projekt som under senare a?r bo?rjat fa? momentum. Genom att anva?nda kunskapen och kapitalet hos ?crowden? finansieras idag projekt som tidigare inte ansetts ha?llbara. Centralt inom alla finansieringsformer a?r fo?rtroendeskapandet mellan intressenterna, dock finns inga tidigare studier kring hur crowdfundingfo?retag skapar fo?rtroende till entrepreno?rer och finansia?rer.

MÄnga aktiebolag i Sverige idag Àr sÄ kallade fÄmansföretag, det vill sÀga företag med en eller ett fÄtal Àgare. I fÄmansföretag har Àgaren och företaget ofta samma ekonomiska intressen trots att de ska ses som skilda skatteobjekt. Detta innebÀr att Àgaren i vissa fall kan anses genomföra transaktioner med sig sjÀlv. För att förhindra att Àgare till fÄmansföretag tillskansade sig otillbörliga fördelar infördes speciella skatteregler för dessa företag. Dessa regler har förÀndrats vid flera tillfÀllen och den senaste förÀndringen trÀdde i kraft under 2006.

Multi-Channel Network (MCN) a?r mediefo?retag som jobbar pa? plattformen Youtube. Deras affa?rside? ga?r ut pa? att para ihop Youtubeprofiler med fo?retag som vill annonsera pa? Youtube. I nula?get finns det tva? MCN fo?retag i Sverige, Splay och United Screens.

Bakgrund: Idag kan vi se att allt fler fo?retag har blivit projektbaserade och det har blivit en vanlig arbetsform. Vi ser och ho?r om ?projekt? o?verallt. Att skapa tillfa?lliga projektorganisationer fo?r att effektivt lo?sa olika problem a?r ett arbetssa?tt som sprider sig inom alla typer av verksamheter och branscher.

Bakgrund: Da? familjefo?retag tenderar att inkludera familjemedlemmar i styrelsen a?r det intressant att underso?ka hur externa ledamo?ter pa?verkar familjefo?retags styrelsearbete na?r funktioner och familjefo?retags karakta?rsdrag betraktas. Karakta?rsdragen pa?verkar hur styrelsens arbetssa?tt ser ut. Karakta?rsdragen har da?rfo?r underso?kts da? familjefo?retags karakta?rsdrag a?r av betydelse samtidigt som studier pa? styrelser inte innefattats av dessa karakta?rsdrag tidigare.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur ideella föreningar förhÄller sig till och anpassar sin redovisning till rÄdande skatteregler, beskriva hur detta kontrolleras av Skatteverket och jÀmföra hur svenska ideella föreningars internationella motsvarighet redovisar. Detta undersöks genom att vi har genomfört en enkÀtundersökning med 50 ideella föreningar. Dessutom har vi har hÄllt intervjuer samt studerat utvalda föreningars Ärsredovisningar. VÄra slutsatser Àr att ideella föreningar Àr oftast begrÀnsat skattskyldiga. Ideella föreningar anvÀnder inte sin redovisning aktivt för att bli begrÀnsat skattskyldig men uppfyller trots detta de krav som stÀlls för att erhÄlla en förmÄnlig skattesituation..

Problemformulering: Talang a?r ett diffust begrepp men samtidigt so?ker ma?nga fo?retag specifikt efter talanger till sina traineeprogram. Den stenha?rda konkurrensen om en traineeplats go?r att det kra?vs na?got extra fo?r att antas och pa? sa? sa?tt kan vi pa?sta? att en trainee a?r en talang. Talent Management handlar om allt fra?n att rekrytera till att lyckas beha?lla talangfulla medarbetare.

Problem: Utvecklingen i va?rlden ga?r mot en allt mer kunskapsinriktad ekonomi da?r den immateriella tillga?ngen intellektuellt kapital blir viktigare bland fo?retag. De redovisningsprinciper som finns idag baseras pa? principer fra?n sa? tidigt som 1400-talet da? man ville bokfo?ra transaktioner fo?r in- och utbetalningar av pengar. Principerna modifierades na?got under den industriella revolutionen fo?r att man skulle kunna sa?tta upp materiella ting som tillga?ngar.

Da? konsumenter idag a?r mer bena?gna att pa?tala brister i reklam, a?r det av intresse fo?r fo?retaget bakom den aktuella reklamen att ha?va missno?jet samt att skapa en la?ngsiktig lo?sning som fo?rebygger att missno?je a?terkommer. Syftet med denna uppsats a?r att redogo?ra fo?r hur fo?retag, med Top Toy som exempel, kan arbeta fo?r att mildra och ha?va det missno?je som ha?rro?r fra?n reklamkampanjer, samt hur fo?retag kan arbeta fo?r att la?ra sig av denna process. Detta underso?ks genom en fallstudie av leksaksfo?retaget Top Toy, som under en fyraa?rsperiod mottog klagoma?l pa? sina ko?nsstereotypa leksakskataloger och successivt arbetade fo?r att na? en lo?sning som kunde eliminera missno?jet.

Reglerna om underprisöverlÄtelser i 23 kap IL Àr viktiga för företagares möjligheter att omstrukturera sina verksamheter. Detta eftersom underprisreglerna gör det möjligt att omstrukturera verksamheter utan beskattningskonsekvenser. Det finns emellertid en osÀkerhet kring vad som gÀller i de fall överföringen sker till en anstÀlld. Det Àr dÀrför intressant att bringa klarhet i vad som gÀller i frÄga om underprisöverlÄtelser till anstÀllda. Detta Àr intressant att utreda eftersom en anstÀlld, i de fall överlÄtelsen klassificeras som en underprisöverlÄtelse, kan undgÄ beskattning i inkomstslaget tjÀnst.

Kurs: A?mnesfo?rdjupande arbete i logistik och ekonomistyrning, 2FE02E, 2FE20E Fo?rfattare: Therese Jakobsen och Matilda Magnussen Handledare: Petra Andersson Titel: Etiskt ansvarstagande ? Med avstamp i de gap som kan uppsta? mellan ett fo?retags uppfo?randekod och en underleveranto?rs arbetssa?ttBakgrund: I dagens samha?lle kra?vs det att fo?retag tar ett sto?rre etiskt ansvar och verkar fo?r en ha?llbar utveckling. Det ansvarsfulla fo?retaget a?r ett uttryck fo?r det fo?retag som aktivt arbetar med Corporate Social Responsibility. Ett verktyg i arbetet med det a?r att utveckla en uppfo?randekod, a?ven kallat Code of Conduct som dikterar riktlinjer och normer fo?retagets verksamhet ska genomsyras av.

A?gare av aktier i privata bolag har sa?mre mo?jlighet att avyttra sina aktier a?n a?gare av aktier i publika bolag, allt annat lika. Da?rfo?r anva?nds en generell rabatt vid va?rdering av privata bolag, en privat bolagsrabatt, fo?r att kompensera ko?pare fo?r den reducerade mo?jligheten att avyttra sina aktier i ett senare skede. Underso?kningen a?mnade da?rfo?r underso?ka huruvida en generell rabatt a?r applicerbar pa? samtliga bolag genom att underso?ka skillnader i den privata bolagsrabatten mellan olika branscher i Norden.Genom att anva?nda publika aktietransaktioner skapades publika referensportfo?ljer som kunde ja?mfo?ras med privata bolagstransaktioner i Norden under perioden 2006- 2013.

Insamlingsorganisationer anses ha flera anledningar till att efterstra?va la?ngsiktiga och lo?nsamma relationer med fo?retag. Att tilla?mpa relationsmarknadsfo?ring kan vara ett sa?tt att uppna? detta. Forskningen om relationsmarknadsfo?ring i kontexten av insamlingsorganisationer a?r da?remot begra?nsad.

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

FÄmansföretagare Àr föremÄl för en sÀrskild beskattning enligt vilken en kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade andelar i ett fÄmansföretag (fÄmansföretagsaktier) kan komma att beskattas i bÄde inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjÀnst. Med anledning av att en övergÄngsbestÀmmelse gÀllande beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av fÄmansföretagsaktier upphör vid Ärsskiftet 2009/2010 har beskattningen varit omdiskuterad i media under den senaste tiden. Förevarande uppsats syftar till att ge ett bidrag till diskussionen kring beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade fÄmansföretagsaktier de lege ferenda. Diskussionen har sin principiella grund i etiken och mÄlsÀttningar kring förutsÀgbarhet, likabehandling, materiell lÀmplighet och hanteringsekonomi har valts som utgÄngspunkter. Likabehandling och systemkoherens (materiell lÀmplighet) sÀkerstÀlls genom att neutralitetsprincipen och andra skatterÀttsliga principer Ätlyds.