Datum: 2011-06-10 Titel: Sambandet mellan redovisning och beskattning ? Införandet av verkligt vĂ€rde och dess pĂ„verkan pĂ„ dubbelbeskattningen LĂ€rosĂ€te: MĂ€lardalens högskola Institution: Akademin för hĂ„llbar samhĂ€lls- och teknikutveckling Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA400) Författare: Belma Bjelevac och Ida Emet Handledare: Leif Carlsson Examinator: Cecilia Lindh Problemformuleringar: 1. Hur kan dubbelbeskattningen upprĂ€tthĂ„llas vid införandet av verkligt vĂ€rde i företagens redovisning? 2. I och med upprĂ€tthĂ„llandet av dubbelbeskattningen vid införandet av verkligt vĂ€rde, hur kan:a) den administrativa bördan förhindras att öka?b) redovisningens kvalitet utvecklas utifrĂ„n detta?3.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Forskningsfra?ga? Hur kan mobiltelefonen integreras i detaljhandelsfo?retags marknadsfo?ring?SyfteSyftet med va?r uppsats a?r att urskilja och analysera likheter och olikheter mellan fo?retag och konsumenter ga?llande marknadsfo?ring med sto?d av mobiltelefonen. Detta go?r vi genom att klarla?gga:Konsumenters upplevda va?rde via mobiltelefonenFo?retags anva?ndning av mobiltelefonen som marknadsfo?ringsresurs  MetodUppsatsen har baserats pa? en kvalitativ studie som kommit att anta en deduktiv ansats med inslag av induktion. Vi har gjort den empiriska insamlingen genom semistrukturerade intervjuer da?r vi valt att intervjua tre va?lka?nda fo?retag inom detaljhandelsbranschen samt fokusgrupper.SlutsatsVa?r analys visar att mobiltelefonen kan integreras i detaljhandelsfo?retags marknadsfo?ring pa? olika sa?tt.

Att ha en stark organisationskultur framha?lls idag av ma?nga forskare som en nyckel till framga?ng. Tidigare forskning visar pa? att en stark organisationskultur kan gynna fo?retag pa? flera olika sa?tt och det har ocksa? visat sig vara en av de fa? gemensamma na?mnarna mellan olika framga?ngsrika fo?retag. Bemanningsbranschen a?r en bransch som vuxit mycket snabbt i Sverige under de senaste 20 a?ren och som spa?s fortsa?tta att va?xa ytterligare.

Internationalisering inneba?r ett fo?retags engagemang pa? utla?ndska marknader, na?got som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utla?ndska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare a?ven fo?r sma? och medelstora fo?retag att go?ra affa?rer o?ver gra?nserna har det i sin tur medfo?rt barria?rer som hindrar eller ha?mmar fo?retags mo?jligheter att exportera.

Det blir alltmer vanligt fo?r fo?retag att erbjuda sina kunder support och hja?lp via en chatt. Chatt a?r en relativt ny kanal fo?r att hantera och erbjuda support till kunder. Ma?nga fo?retag va?ljer att anva?nda sig av en chatt, dock utan att ta?nka pa? de konsekvenser det medfo?r fo?r organisationen och de ansta?llda.

De sto?rsta affa?rsjuridiska advokatbyra?erna i Sverige har genomga?tt stora fo?ra?ndringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll a?r i fo?ra?ndring. Byra?erna har blivit mer professionella i strukturen, men dess a?gandeform har la?nge fo?rblivit ofo?ra?ndrad. A?gandeformen besta?r av ett dela?garskap vilket inneba?r att advokatbyra?n a?gs av ett antal advokater som a?ven a?r ansta?llda pa? samma byra?.

Under de senaste Ären har det skett en kraftig ökad fokusering frÄn SKV:s sida att privat beskatta Àgare för stugor, bÄtar och bilar som anvÀnds som en del i nÀringsverksamheten oavsett om de anvÀnts privat eller inte. Ett problem som har uppstÄtt Àr om beskattning av förmÄner för Àgare i fÄmansföretag ska beskattas utifrÄn dispositionsrÀtten eller det faktiska nyttjandet. Vad kan Àgaren göra för att undgÄ beskattning? Bör en harmoniserad beskattning utarbetas som Àr bra för företag av olika bolagsformer, SKV och domstolarna?Syftet med uppsatsen har varit att försöka klargöra nÀr en delÀgare i ett fÄmansföretag presumeras ha dispositionsrÀtt och om Àgarna dÀrmed ska förmÄnsbeskattas. För att uppfylla syftet har vi studerat ett antal rÀttsfall som behandlar problematiken kring detta.

Sammanfattning:Sambandet mellan redovisning och beskattning har varit etablerat i Sverige sedan1928 Ärs Kommunalskattelag. Sambandet i Sverige klassas som starkt och innebÀr attföretagens redovisning ocksÄ Àr underlag till beskattningen. En stark koppling har oftainneburit att skattereglerna har haft ett stort inflytande över redovisningen. SedanintrÀdet i EU har projektet för en internationell harmonisering av redovisningsnormerpÄverkat redovisningens utveckling i Sverige. 2008 kom slutbetÀnkandet frÄn denstatliga offentliga utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning somföreslog en total frikoppling och att sambandet skulle ersÀttas med nya kapital iinkomstskattelagen som reglerade beskattningstidpunkten, det vill sÀga nÀr intÀkteroch kostnader skall tas upp i redovisningen.

Att ha en stark organisationskultur framha?lls idag av ma?nga forskare som en nyckel till framga?ng. Tidigare forskning visar pa? att en stark organisationskultur kan gynna fo?retag pa? flera olika sa?tt och det har ocksa? visat sig vara en av de fa? gemensamma na?mnarna mellan olika framga?ngsrika fo?retag. Bemanningsbranschen a?r en bransch som vuxit mycket snabbt i Sverige under de senaste 20 a?ren och som spa?s fortsa?tta att va?xa ytterligare.

Det har pÄ senare tid uppstÄtt en diskussion angÄende det asymmetriska vinstdelningssystemet i riskkapitalfonder. Diskussionen gÀller hur s.k. carried interest ska beskattas. Uppsatsens fokus har legat pÄ vilket inkomstslag carried interest Àr hÀnförligt till samt vem som Àr skattesubjekt. Skatteverket anser att carried interest Àr en prestationsbaserad ersÀttning och dÀrför ska beskattas som en tjÀnsteinkomst.

Sverige har under lÄng tid haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Sambandet innebÀr att vid avsaknad av skatteregler skall redovisningen ligga till grund för beskattningen. Fördelen Àr att ett samband gör det relativt enkelt att upprÀtta en bolagsdeklaration. Eftersom redovisningen har krav pÄ sig via redovisningslagstiftningen finns det vid ett samband Àven goda möjligheter att kontrollera att företagens underlag för deklarationen Àr korrekt.Sambandet Àr dock inte problemfritt. Om beskattningen skall grunda sig pÄ redovisningen, krÀvs det att redovisningens principer överensstÀmmer med beskattningens mÄl.

Ända sedan 1920 har vi i Sverige genom lagstiftningen haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Det kanske klaraste sambandet Ă€r det sĂ„ kallade materiella sambandet som fastslĂ„r att det beskattningsbara resultatet för nĂ€ringsverksamhet baseras pĂ„ företagets Ă„rsredovisning, sĂ„ lĂ€nge den anses uppfylla kraven pĂ„ god redovisningssed. Sambandet mellan redovisning och beskattning har debatterats flitigt under framförallt 1990- talet och 2004 tillsattes av regeringen en utredning som syftade till att presentera ett förslag för framtiden. I slutet av sommaren 2008 presenterade utredningen sitt slutbetĂ€nkande med förslaget att det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas frĂ„n och med 1 januari 2011.Studien syftar till att undersöka vilken betydelse sambandet mellan redovisning och beskattning fĂ„r för kvalitĂ©n pĂ„ redovisningen och vilka konsekvenser ett eventuellt avskaffande kommer att fĂ„.För att mĂ€ta redovisningskvalitĂ© har vi utgĂ„tt frĂ„n IASB:s viktigaste kvalitativa egenskaper; relevans, tillförlitlighet, jĂ€mförbarhet och begriplighet. I vĂ„r undersökning har vi sedan försökt att utreda hur var och en av de kvalitativa egenskaperna skulle pĂ„verkas av ett avskaffande av sambandet.Vi har via ett deduktivt angreppssĂ€tt genomfört en kvalitativ studie dĂ€r vi intervjuat respondenter baserade i UmeĂ„ och Stockholm om deras syn pĂ„ sambandet mellan redovisning och beskattning, redovisningskvalitĂ© och vad ett eventuellt avskaffande skulle innebĂ€ra.

Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för det nya systemet för vÀrdering och beskattning av derivatinstrument. Sammanfattningsvis utgör innehavda instrument vid yrkesmÀssig verksamhet lagertillgÄngar, och fÄr dÄ tas upp till sitt verkliga vÀrde eller det samlade anskaffningsvÀrdet. Vid icke yrkesmÀssig verksamhet skall i allmÀnhet reglerna i inkomstslaget kapital tillÀmpas. GrÀnsdragningen mellan yrkesmÀssig respektive icke yrkesmÀssig mÄste bedömas efter omstÀndigheterna i det enskilda fallet. Vad avser de nya reglerna om vÀrdering av derivatinstrument som skatterÀttsligt klassificeras som lagertillgÄng till verkligt vÀrde sÄ ser jag inte att de kommer att fÄ sÀrskilt stort genomslag, i vart fall inte under de nÀrmaste Ären.

Syftet med studien var att ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision och se hur detta pa?verkat revisionsbyra?erna. Fo?r att kunna genomfo?ra detta gjordes ba?de en kvantitativ och kvalitativ datainsamling. De kvantitativa data som samlats in besta?r av fo?retagsinformation fra?n Affa?rsdata som anva?nts fo?r att kunna ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision.