Bakgrund: Att vara en god skribent Àr en förutsÀttning för att verka i dagens samhÀlle. Det ligger pÄ skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att utveckla en sÀkerhet i skriftsprÄket. Synen pÄ skrivutveckling har varierat över tid och just nu ligger fokus pÄ att elever i de tidiga skolÄren ska skriva med flöde, dÀr skrivandet ska vara lustfyllt. Faktorer som pÄverkar elevers skrivlÀrande Àr den sprÄksyn lÀrare har med sig och det bemötande elever fÄr av lÀrare. Det har visat sig i tidigare forskning att introduktion av grammatik, tidigt i skolÄren, Àr gynnsam för elevers skrivkunskaper.

Syftet med vÄr studie Àr att titta nÀrmare pÄ hur pedagogerna i förskolan arbetar för att frÀmja barnens lÀs- och skrivutveckling. Genom att vÀnda oss till förskollÀrare och lÀrare mot yngre Är fick vi ta del av deras skrivna berÀttelser. I berÀttelserna beskriver de hur de arbetar med lÀs- och skrivaktiviteter, vad som uppmuntrar till aktiviteterna samt vad som kan upplevas som hinder. Pedagogernas berÀttelser visar att höglÀsning och rim Àr vanligt i arbetet. Fokus i berÀttelserna ligger pÄ att lÀs- och skrivaktiviteterna ska ske pÄ ett lustfyllt sÀtt. Pedagogerna beskriver Àven att de genom att synliggöra barnens namn stimulerar till den kommande lÀsningen och skrivningen.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

I denna rapport beskrivs anvÀndning av Bluetooth i laservapen, Àven en fördjupning inom Bluetooth. Vi fick i uppgift att skriva en manual om hur konfigurationen av laservapnen gick till. Vi skulle ta reda pÄ sÄ mycket som möjligt om Bluetooth lösningen, vilka funktioner som fanns och vilka funktioner som kunde implementeras samt att ta reda pÄ hur man implementerar ett program till vapnen..

Denna uppsats syftade till att behandla gymnasieungdomars sömnvanor och datoranvÀndandeoch dessa faktorers eventuella samband med elevernas studieprestation. För att undersökadetta har 130 elever, som gick första Äret pÄ gymnasiet, fÄtt svara pÄ en enkÀt. Resultatet avdenna undersökning visade att datorn Àr vanligt förekommande i ungdomars vardag. SÄvanlig att den pÄverkade tidpunkten dÄ ungdomarna gick och lade sig och hur lÀnge de sovper natt. Detta syntes genom ett tecken pÄ samband mellan antalet timmar spenderade viddatorn och de sömnvanor eleverna redovisade.

Systemutveckling har lÀnge kantats av problem och oförmÄga att möta nya problem och krav som uppstÄr under processen frÄn ide till fÀrdig produkt. För att möta de problem som de traditionella systemutvecklingsprojekten innebar sÄ arbetade Ken Beck et. Al. (2001) fram det agila manifestet, det agila manifestet beskriver de kÀrnvÀrden som systemutvecklingsprojekt bör arbeta utefter, detta för att öka flexibiliteten och minska problemen med lÄnga ledtider.SCRUM Àr en agil systemutvecklingsmetod som togs fram av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, detta efter att de bÄda hade sett behovet utav en metod som klarade att möta snabba förÀndringar och att kunna möta problem under processens gÄng.För att undersöka hur hantering av problem i agila systemutvecklingsprojekt fungerar i praktiken har en fallstudie genomförts pÄ ATS vÀst hos CGI.En stor del av problematiken i systemutveckling Àr distansen mellan de inblandade parterna, nÄgot som pÄverkar arbetsmetodiken. Detta resulterar i en mer omfattande dokumentation Àn vad den agila arbetsformen föresprÄkar och minskar Àven den personliga kommunikationen.

Bakgrund och problem: Goodwill uppstÄr i samband med rörelseförvÀrv och utgörs av skillnaden mellan vad det förvÀrvande företaget betalat och den köpta rörelsens nettotillgÄngar. En goodwillnedskrivning pÄverkar inte företagens kassaflöden, som Àr en viktig faktor vid investerares vÀrdering av företagen, men visar pÄ att rörelsen inte anses inbringa lika stora kassaflöden i framtiden. NÀr goodwill nedskrivningstestas Àr det flertalet subjektiva bedömningar frÄn ledningen som kan ha en stor pÄverkan pÄ slutresultatet, dÄ regelverket lÀmnar utrymme för osÀkerhet. Att goodwill numera nedskrivningstestas istÀllet för att Ärligen skrivas av planmÀssigt kan Àven innebÀra problem för revisorer dÄ berÀkningen av verkligt vÀrde kan vara komplext inom vissa omrÄden. Uppsatsens problemformulering Àr; Vilka bakomliggande faktorer finns som kan förklara att goodwillnedskrivningar görs eller inte görs? Vad finns det för svÄrigheter gÀllande bedömning av nedskrivning av goodwill utifrÄn ett granskningsperspektiv?Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att granska anledningar bakom nedskrivningar av goodwill.

FrÄgestÀllning: Vilka faktorer har möjlighet att underlÀtta för bÄde idégenereringsprocesser samt implementeringen utav idéer?Problemformulering: Problemet som det kontaktade företaget har Àr att de har svÄrt att fÄ sina genererade idéer att verkligen implementeras pÄ avdelningar. I dagslÀget fÄr platscheferna vÀlja om de ska implementera idéer i de respektive avdelningar som de Àr ansvariga över. MÄnga idéer sÀllan genomförda, vilket Àr nÄgot de vill förbÀttra. Den problematik som författarna stÄr inför Àr att försöka skapa en lösning, eller förslag pÄ hur denna process samt förslagens hÄllbarhet kan förbÀttras.Syfte: Syftet Àr att hitta faktorer som kan utgöra hinder, vad som kan göras för att ÄtgÀrda dessa hinder samt vilka faktorer som kan underlÀtta processen i sin helhet, frÄn idé till implementering.Metod: Bygger pÄ en kvalitativ ansatsSlutsats: Resulterar i en modell som ska bidra till en ökad förstÄelse.

Systemutveckling har lÀnge kantats av problem och oförmÄga att möta nya problem och krav som uppstÄr under processen frÄn ide till fÀrdig produkt. För att möta de problem som de traditionella systemutvecklingsprojekten innebar sÄ arbetade Ken Beck et. Al. (2001) fram det agila manifestet, det agila manifestet beskriver de kÀrnvÀrden som systemutvecklingsprojekt bör arbeta utefter, detta för att öka flexibiliteten och minska problemen med lÄnga ledtider.SCRUM Àr en agil systemutvecklingsmetod som togs fram av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, detta efter att de bÄda hade sett behovet utav en metod som klarade att möta snabba förÀndringar och att kunna möta problem under processens gÄng.För att undersöka hur hantering av problem i agila systemutvecklingsprojekt fungerar i praktiken har en fallstudie genomförts pÄ ATS vÀst hos CGI.En stor del av problematiken i systemutveckling Àr distansen mellan de inblandade parterna, nÄgot som pÄverkar arbetsmetodiken. Detta resulterar i en mer omfattande dokumentation Àn vad den agila arbetsformen föresprÄkar och minskar Àven den personliga kommunikationen.

Syftet med denna studie Ă€r att analysera en kommuns chefsutbildnings innehĂ„ll och vad det sĂ€ger om relationen mellan chef och medarbetare, samt beskriva kursdeltagarnas upplevelse och förstĂ„else av utbildningen. För att genomföra detta har följande forskningsfrĂ„gor utformats: Vad kĂ€nnetecknar utbildningens innehĂ„ll och vad sĂ€ger det om relationen mellan chef och medarbetare? Och vilka effekter har utbildningen haft för dess deltagare? Chefsutveckling Ă€r idag ett högaktuellt Ă€mne. Personalchefer runt om i Sverige framhĂ€ver chefsutvecklingens relevans för framtiden och det ses Ă€ven som lösningen för mĂ„nga organisatoriska problem. Även inom den kommunala sektorn anses arbetsgivarens utveckling vara av vikt dĂ„ det Ă€r cirka 20 procent av Sveriges befolkning som Ă€r anstĂ€llda inom kommunen och kommunchefernas kompetens Ă€r direkt avgörande för en rad olika samhĂ€llsfunktioner som exempelvis skola och Ă€ldreomsorg.

Sverige Àr ett land med hög datortÀthet. Relationen mellan mÀnniska och dator ÀrdÀrför nÄgot som Àr essentiellt och pÄtagligt pÄ arbetsplatser och utbildandeinstitutioner. För att datoranvÀndaren skall kunna utnyttja datorn som arbetsredskappÄ ett optimalt sÀtt mÄste anvÀndaren ocksÄ involvera sig sjÀlv i en sprÄkligkommunikation med det operativsystem som finns i datorn. De vanligasteoperativsystemen bygger pÄ ett grafiskt anvÀndargrÀnssnitt, dÀr anvÀndareninteragerar med operativsystemet via en metaforisk skrivbordsmiljö.Undersökningen i uppsatsen utgÄr frÄn de hjÀlptexter som finns integrerade i ett avde vanligaste operativsystemen, nÀmligen Windows 7. Syftet med undersökningenÀr att undersöka hur den hjÀlptext som Àr integrerad i Windows 7 kommunicerar sittinnehÄll till datoranvÀndaren.

För att Äterknyta till de problem jag hade nÀr jag lÀste Auster för första gÄngen utan att veta vad metafiktion Àr, har jag i denna uppsats till en början förklarat vad metafiktion Àr, för att sedan gÄ över till att undersöka hur en författare anvÀnder sig av metafiktion i sitt skrivande.Jag har konstaterat att undersökningar om metafiktion har gjorts tidigare men inte pÄ Orakelnatten och dÀrför har jag valt att utföra en sÄdan undersökning. Det problem som jag formulerade i början har besvarats. Jag har skapat en förstÄelse för vad metafiktion Àr för nÄgot och hur Auster anvÀnder sig av det. Först och frÀmst sÄ ser vi att Auster anvÀnder sig av metafiktion och att han Àr vÀl medveten om vad det Àr för nÄgot. Detta har jag visat genom att applicera Waughs och Janssons teorier om metafiktion pÄ Orakelnatten.

Barn la?r sig av varandra genom att interagera och kommunicera. Mening och fo?rsta?else skapas vid samtalande och lyssnande utifra?n det som la?sts eller skrivits. Litteratursamtal inneba?r samtal om sko?nlittera?ra texter, da?r eleverna genom arbetssa?ttet fa?r mo?jlighet att arbeta tillsammans och reflektera o?ver det la?sta.

Verksamheter anvÀnder sig idag mer och mer utav informationssystem för att effektivisera arbetsflödet. Det ter sig inte sÄ konstigt med tanke pÄ att IT har en betydande roll i dagens samhÀlle. För att följa med i utveckling och efterfrÄgan Àr det idag nödvÀndigt att större verksamheter anvÀnder sig utav nÄgon form av IT stöd. Eftersom IT hela tiden utvecklas rÀcker det sÄledes inte att införa ett informationssystem dÄ det kommer nya och effektivare alternativ. Informationssystemen ska stödja verksamhetsmÄlen vilka blir annorlunda som en följd av att verksamheten förÀndras över tid.

Alexandra ?Kissie? Nilsson driver en av Sveriges fra?msta mode/livsstils blogg. Hon a?r omtalad runt om i landet fo?r sina extrema bantningsmetoder och fo?r sina sko?nhetsingrepp. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rklara hur betydande sociala medier a?r fo?r ungdomars identitetsskapande och hur en frontfigur influerar dem.