Denna rapport riktar sig mot utvecklare och teknisk kunniga personer. Arbetet Àr avsett att ge insikt i smartTV vÀrlden och Àven dela med sig av de erfarenheter vi har fÄtt lÀra oss. Vi fick i uppdrag frÄn Eniro att skapa en smartTV applikation som anvÀnde sig av deras tjÀns-ter, utmaningen var stor och omrÄdet okÀnt. Vi anvÀnde oss utav agila metoder för att ut-veckla smartTV applikationen. Det var tvÄ av oss som par programmerade och ledde pro-jektet.

Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka möjligheter och hinder för lÀrarstudenter vid Malmö Högskola att genomföra utbytesstudier genom utbytesprogrammet Erasmus. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken bild ger nÄgra lÀrarstudenter vid Malmö Högskola av genomförandet av sina utbytesstudier med Erasmusprogrammet? Vilken bild ger Erasmuskoordinatorn vid Malmö Högskola av deras arbete med lÀrarstudenters utbytesstudier? Vilken bild ges av mÀnniskor som arbetar med internationaliseringsfrÄgor vid fakulteten lÀrande och samhÀlle pÄ Malmö Högskola om utbytesstudiers betydelse för lÀrarstudenter? För att kunna besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss utav forskning som rör bland annat lÀrarstudenters mobilitet, internationalisering och interkulturell kompetens. Denna tidigare forskning visar pÄ lÄg mobilitet hos lÀrarstudenter samtidigt som det stÀlls nya krav pÄ lÀrare i en allt mer internationaliserad vÀrld. Studien har genomförts med hjÀlp utav kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrarstudenter vid Malmö Högskola, som genomfört utbytesstudier genom Erasmusprogrammet samt en gruppintervju med personal vid Malmö Högskola. Genom vÄr insamlade empiri framkommer det frÄn studenterna en positiv syn pÄ deras utbytesstudier, de menar att de har pÄverkat dem bÄde pÄ ett personligt samt pÄ ett professionellt plan. DÀremot framkommer det att lÀrarutbildningen vid Malmö Högskola inte har ett tydligt arbetssÀtt för att utbytesstudier ska bli sÄ utvecklande som möjligt för lÀrarstudenter..

Bostadspriser anses ofta spegla konjunkturla?get. Det inneba?r att priser normalt sett sjunker vid la?gkonjunktur. Den svenska bostadsmarknaden har sedan mitten av 1990-talet sett o?kande priser, och det finns ingen indikation pa? en nedga?ng eller stabilisering trots den globala finanskrisen som utbro?t a?r 2007 och den da?refter fo?ljande la?gkonjunkturen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka variationen i utlÀsningen av matematiska symboluttryck och vilka strategier, liknande dem som identifierats vid andrasprÄks-kommunikation, som anvÀnds för att överkomma problem vid muntlig kommunikation av uttrycken. Genom att studenter fick lÀsa utvalda symboluttryck högt innantill, men ocksÄ med ord skriva hur de skulle lÀsa olika integraluttryck, identifierades en rad olika strategier för utlÀsning och mÄnga variationer noterades. DÄ den skriftliga datainsamlingsmetoden var ny, utvÀrderades denna. Att instruera informanterna om att ?skriva som de skulle sÀga? resulterade i text som lÀtt kunde översÀttas i talsprÄk och dÀrefter analyseras pÄ liknande sÀtt som muntliga utlÀsningar.

Bakgrund: Det berÀknas att nÀstan var tredje person i Sverige kommer att fÄ en cancerdiagnos i framtiden. UngefÀr 40 % utav cancerfallen gÄr inte att bota. Det finns en ökad förstÄelse för att den palliativa omvÄrdnaden Àr viktig för att fullÀnda obotligt sjuka patienters vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med obotlig cancer upplever palliativ omvÄrdnad. Metod: Studien har genomförts som en allmÀn litteraturstudie.

Undersökningen gjordes i en klass tre med 26 barn och en klasslÀrare. Syftet med undersökningen var att se hur en lÀrare som inte arbetade efter en specifik genrepedagogik arbetade med genrer i en klass, dÄ det uttryckligen stÄr i kursplanen att alla elever skall kunna skriva och lÀsa olika genrer. Uppsatsen Àr utformad efter tre intervjuer rörande genrer samt observationer kring vad för genre de arbetade med samt i vilken utstrÀckning de förekom. Resultatet av intervjuerna och observationerna stÀlldes sedan mot teoriavsnittet och analyserades mot varandra i analysen, för att se om lÀrarens sÀtt att arbeta kring genrer stÀmde överens med det som forskare och teoretiker anser vara gynnande för eleverna. Resultatet av analysen visade att lÀraren inte ansÄg att hon arbetade med genrer utan med texttyper, genrer visades i detta fall vara en synonym till hennes uppfattning av texttyper.

Syftet med studien Àr att undersöka hur fem före detta fritidsbarn upplevde sin tid pÄ fritids. De frÄgor jag stÀller mig Àr vad som framtrÀder i deras beskrivningar av tiden pÄ fritidshem och vilken roll pedagogerna spelade för dem. MÄnga barn gÄr idag pÄ fritids och det Àr dÀrför intressant att veta hur verksamheten kan upplevas av dem som nyttjar den. Vad Àr betydelsefullt och positivt respektive negativt ur ett fritidsbarns perspektiv? Jag har anvÀnt mig utav kvalitativ forskningsintervju med inspiration av begreppet LifeStory för att ta del utav fem före detta fritidsbarns uppfattningar om fenomenet fritidshem.

Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka om frÀmlingsfientlighet Àr olika stark i staden och pÄ landsbygden. Vi tittar Àven pÄ effekten av nationalism, om det kan förklara den eventuella skillnaden mellan stad och landsbygd. Vi har anvÀnt oss utav teorier sÄ som kontakthypotesen, grupphotsteorin, det minimala paradigmet och grupprelationer. För att besvara vÄrt syfte har vi anvÀnt oss utav ISSP datamaterial frÄn 2003 ? National Identity II, vi har valt att anvÀnda datamaterialet för Sverige och Norge.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur eleverna i Ă„ldern 7-8 Ă„r talar till varandra genom konstruktionsleken med materialet lego. Samt att se hur eleverna agerar i samspeletmellankompisar och lego. Vi anvĂ€nde oss utav en kvalitativ forskningsmetod i form av ett strukturerat observationsschema. Med hjĂ€lp av vĂ„rt teoretiska perspektiv Vygotskis sociokulturella perspektiv har vi analyserat vĂ„rat material.Resultatet i studien visade pĂ„ att eleverna kommunicerar med varandra kring leken och anvĂ€nder sig av olika former av talsprĂ„k. Även att se hur elevernaagerargentemot varandra i samspelet.

Studiens syfte Àr att fördjupa och vidga förstÄelsen för lÀrarens upplevelse av alternativa verktyg. FÄ syn pÄ deras didaktiska strategier kring anvÀndning av alternativa verktyg och hur det pÄverkar elevers lÀs- och skrivundervisning, nÀr det gÀller flickor och pojkars lust, motivation och interaktion. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och Àr till viss del Àr inspirerade av fenomenologin. LÀrarens upplevelse stÄr i centrum för studien. Vi genomförde sju halvstrukturerade intervjuer och tio observationer för att samla in data.

Shoppning har i allt större utstrÀckning blivit ett fritidsnöje bland konsumenter idag, detta tillsammans med den stora framvÀxten utav köpcentrum de senaste Ärtiondena gör det allt viktigare för köpcentrums ansvariga att identifiera och belysa faktorer och tillvÀgagÄngssÀtt för köpcentrumets attraktionskraft. Uppsatsen har som mÄl att ta fram de faktorer som Àr mest avgörande för ett köpcentrums attraktionskraft ur konsumenternas perspektiv. Syftet Àr att ta fram de faktorer som ökar attraktionskraften genom Mikael Hernants sexhörning och genom teorin om de fyra p: na. Vi anvÀnder ocksÄ Kirkup och Rafiqs teorier om betydelsen av en bra mix av hyresgÀster i ett köpcentrum. Valet utav undersökning blev en kvalitativ undersökning som gÄr pÄ djupet, den undersökningsmetod som var mest ÀndamÄlsenlig för vÄr uppsats var fokusgrupper.

Föreliggande studie syftar till att undersöka textillÀrares och matematiklÀrares attityder till datorer i undervisningen och vad de beror pÄ, samt se eventuella skillnader och likheter mellan de bÄda lÀrargrupperna. Den teoretiska referensramen innefattar fyra olika omrÄden som Àr centrala i min studie. Dessa Àr datorsatsningar, lÀraren och datorn, matematik, textilslöjd. Studien bygger Àven pÄ sex intervjuer med textillÀrare och matematiklÀrare om datorer i undervisningen. Sammanfattningsvis Àr textillÀrarna mestadels positiva i sina attityder till datorer i undervisningen medan matematiklÀrarna Àr mindre positiva.

I detta examensarbete undersöks om man med relativt otraditionella metoder kan skapa sprÄkutvecklande lÀrandesituationer. Vi hade en idé om att anvÀnda bilden och musiken i svenskundervisningen och med utgÄngspunkt i dessa uttrycksmedel försöka skapa sprÄkutvecklande lÀrandesituationer. Vi lÀt eleverna skriva till bild och musik och dÀrefter analysera sin egen text. Vi undersökte sedan om eleverna ansÄg att de hade hjÀlp av övningarna för sin sprÄkutveckling..

BakgrundSkrivandet och lÀsning har stort inflytande pÄ högstadieelevers kognitiva utveckling. NÀr de lÀser mycket fÄr de tillrÀcklig kunskap för att de ska kunna skriva vidare. Under skrivprocessen lÀr de sig tillÀmpa strategier för att de ska kunna formulera sig. De blir mognare och smartare under denna process, dessutom kan de konstruera sitt sprÄksystem pÄ det hÀr sÀttet. FrÄn en holistisk syn blir inlÀrning av ett nytt sprÄk naturligare om eleverna fÄr trÀna pÄ sprÄket under autentiska förutsÀttningar.SyfteSyftet med studien Àr dels att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar av högstadieelevers skrivutveckling i Àmnet engelska, dess samspel med lÀsfÀrdighet och pÄverkan av de tvÄ pÄ elevers kognitiva utveckling.

Under vÄren och sommaren 2009 fick jag till uppgift att lÀra mig mer om HLA och hur man kan anvÀnda det för att integrera datorspel och simuleringar. Förr var simuleringar oftast stora specialskrivna program, skapade för att klara av en specifik simulering. Om man behövde förÀndra pÄ nÄgot vis blev man tvungen att skriva om hela simuleringen. Nu med HLA har man fÄtt en standardisering pÄ hur man ska bygga upp simuleringar och vad dessa mÄste klara av att göra. HLA Àr alltsÄ en arkitektur för hur man ska koppla ihop flera mindre simuleringar (federater) till en stor simulering (federation).