Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka sa?ngsvagas upplevelse av sin sa?ngro?st samt att ta del av deras beskrivningar om varfo?r de anser sig ha sa?ngsva?righeter. Tidigare forskning visar att sa?ng a?r viktigt fo?r barns sociala och kommunikativa utveckling, men ocksa? att en trygg och positiv undervisningssituation kra?vs fo?r att elever ska kunna utveckla sin sa?ngfo?rma?ga. Om undervisningssituationen blir det motsatta kan det ge ha?mmningar fo?r livet na?r det ga?ller elevens lust till sa?ng eller musik.Den ha?r underso?kningen har avgra?nsats till att na?ra studera fyra ma?nniskors upplevelser av sin sa?ngutveckling och sina sa?ngsva?righeter.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

I mitt konstna?rliga kandidatarbete ga?r jag igenom den kreativa processen bakom textfo?rfattandet till fem existerande la?tide?er. Syftet med projektet a?r att fo?rvandla mina blajtexter i fem la?tide?er till riktiga texter, och att dela med mig av de sva?righeter jag sto?ter pa? och de insikter jag fa?r under processen. Som grund har jag anva?nt inspelningar da?r de ra?a la?tide?erna presenteras.

Forskningen visar att spra?ket a?r viktig na?r det kommer till va?rd. Denna studie syftar till att underso?ka hur va?rdgivare inom hemtja?nsten hanterar och uppfattar spra?ksva?righeter med a?ldre invandrare som inte kan svenska. Fo?r att besvara syftet har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomfo?rts med sex stycken va?rdpersonal inom hemtja?nsten.

ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.

Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever ämnet matematik, vilket återspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar även att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lär och tänker när de löser matematiska problem och attlärare inte alltidtar hänsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans årskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tänka högt och blev videofilmade.

Avsikten med denna studie är att studera och få en inblick i elevers möjligheter att klara av Matematikkurs B på gymnasienivå. Tyngdpunkten ligger på att beskriva elevernas uppfattning och färdigheter när det gäller algebra, aritmetiska beräkningar, matematiskt termer, ord och symboler samt elevernas inställning till ämnet. För att tillgodogöra sig vidare studier i ämnet bör elever ha goda förkunskaper med sig från högstadiet inom dessa områden. Men kunskaper i ämnet matematik är även relevant i andra skolämnen. För studien har en enkät använts, svaren till uppgifterna har sammanställts och analyserats både kvantitativt och kvalitativt.

Dyskalkyli (specifika ra?knesva?righeter) a?r en av flera orsaker till matematiksva?righeter. Studier har pa?visat samband mellan dyskalkyli och dyslexi och att personer med dyskalkyli har sva?rt att klara skolmatematiken. Tva? skilda synsa?tt fo?rklarar orsaken till dyskalkyli: systemteorin och modula?rteorin.

Studien syftar till att ?ka kunskapen om hur fyra flickor och deras v?rdnadshavare upplever sina erfarenheter kring flickornas skoltid och hemsituation innan ADHD-diagnos st?llts. Att leva med funktionsvariationen ADHD kan upplevas som b?de sv?righeter och m?jligheter. I dag finns forskning som visar att ADHD-symptom, oftast uppt?cks av v?rdnadshavare framf?r allt f?r flickor.

Denna studie underso?ker hur medarbetarens motivation i arbetet pa?verkas av ledarskap pa? distans samt vilka mo?jligheter och sva?righeter detta inneba?r, sett utifra?n ett medarbetarperspektiv. Medarbetarperspektivet ansa?g vi vara av intresse da? vi fann att majoriteten av publikationerna inom omra?det var vinklade ur ett ledarskapsperspektiv. Studiens empiriska material utgo?rs av sju kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare som samtliga har sin na?rmsta ledare pa? distans.

Det ha?r projektet har handlat om att jag ska bli mer sja?lvsta?ndig som musiker i fra?gor ga?llande inspelning och arrangering av min egenkomponerade musik. Men det har kanske fra?mst kommit att handla om min egen inla?rningsprocess och de sva?righeter jag sto?tt pa? under arbetets ga?ng. Arbetet har resulterat i en inspelning av la?ten Ko?tt och socker som jag komponerat och spelat in tillsammans med Kalle Edin..

SyfteSyftet med den här uppsatsen är att kontrollera om det finns något samband mellan deltagarnas olika handkonstellationer vid fingerräkning eller fingertal och deras handkonstellationer vid spelandet av datorspelet Fingu. Detta görs för att kunna knyta eller avfärda olika kroppsliga effekter till utvecklandet av den aritmetiska förmågan och spelandet av enkla datorspel i stil med Fingu.HuvudfrågorFinns det likheter mellan fingertal och hur man använder sina fingrar i Fingu?Finns det likheter mellan fingerräkning och hur man använder sina fingrar i Fingu? Är användningen av fingrar i Fingu stabil?Metod och materialTio kvalitativa videoobservationer ligger till grund för uppsatsen, där vi kategoriserat deltagarnas svar och analyserat deras fingerkonstellationer.ResultatResultatet av den här studien visar att det inte finns några direkta samband mellan spelandet av Fingu och personens fingertal eller fingerräkning. Det visar sig snarare som att fingertal och fingerräkning är en liten del av en större helhet som utvecklar den aritmetiska förmågan.Betydelse för läraryrketMed hjälp av IT kan man på ett sätt möta elever som traditionellt anses vara deras planhalva. Med hjälp av enklare datorspel tror vi att man kan skapa och utveckla ett lärofyllt, utvecklande och lustfyllt sätt att lära sig, exempelvis räkning.

SyfteSyftet med den här uppsatsen är att kontrollera om det finns något samband mellan deltagarnas olika handkonstellationer vid fingerräkning eller fingertal och deras handkonstellationer vid spelandet av datorspelet Fingu. Detta görs för att kunna knyta eller avfärda olika kroppsliga effekter till utvecklandet av den aritmetiska förmågan och spelandet av enkla datorspel i stil med Fingu.HuvudfrågorFinns det likheter mellan fingertal och hur man använder sina fingrar i Fingu?Finns det likheter mellan fingerräkning och hur man använder sina fingrar i Fingu? Är användningen av fingrar i Fingu stabil?Metod och materialTio kvalitativa videoobservationer ligger till grund för uppsatsen, där vi kategoriserat deltagarnas svar och analyserat deras fingerkonstellationer.ResultatResultatet av den här studien visar att det inte finns några direkta samband mellan spelandet av Fingu och personens fingertal eller fingerräkning. Det visar sig snarare som att fingertal och fingerräkning är en liten del av en större helhet som utvecklar den aritmetiska förmågan.Betydelse för läraryrketMed hjälp av IT kan man på ett sätt möta elever som traditionellt anses vara deras planhalva. Med hjälp av enklare datorspel tror vi att man kan skapa och utveckla ett lärofyllt, utvecklande och lustfyllt sätt att lära sig, exempelvis räkning.

Uppsatsen avser att ta fram exempel pa? hur specialpedagoger beskriver sin undervisning av elever med la?s-­? och skrivsva?righeter. Dessa exempel sa?tts i relation till olika teoretiska perspektiv fo?r att se i vilken teori de intervjuade specialpedagogerna grundar sitt arbete. De teoretiska perspektiv som uppsatsen har underso?kt kopplingar till a?r det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet.

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.