Syftet med denna studie Àr att undersöka hur studenter, elever och pedagoger ser pÄ lÀrande och ungdomskultur i relation till datorspel, i synnerhet spelet World of Warcraft. Detta undersöks utifrÄn frÄgorna kan WoW pÄverka utövande studenters/elevers lÀrande? GÄr WoW anvÀnda som ett lÀrandeverktyg? GÄr det anvÀnda datorspel i undervisningen? Och hur arbetas det med att framhÀva dagens ungdomskulturer i skolan? Den undersökningsmetod som anvÀnds Àr halvstrukturerade intervjuer dÀr studenter, elever och pedagoger redogör för den inverkan spelet (WoW) har pÄ deras/deras elevers lÀrande. Dessutom redogör de för sina Äsikter kring anvÀndandet av datorspel i undervisningen. Sammanlagt deltar tvÄ pedagoger, fyra studenter och tvÄ elever i studien.

Storyline Àr en metod som ursprungligen Àr framtagen för yngre elever. Min avsikt Àr att undersöka hur metoden kan fungera pÄ gymnasiet. Studien baseras pÄ ett lokalt gymnasialt Storylineprojekt om klimat dÀr ett arbetslag för första gÄngen provade metoden. Via elevutvÀrderingar samt intervjuer med lÀrare och elever har jag tagit reda pÄ vilka vinster arbetssÀttet medförde. Jag har ocksÄ tagit reda pÄ vilka hinder det finns för Storyline pÄ gymnasiet och hur det genomförda projektet skulle kunna utvecklas.

Syftet med denna studie var att undersöka den didaktiska analysens betydelse för utveckling avlÀrares kollektiva kompetens i arbetslag. Uppsatsens litteraturdel behandlar bland annat den didaktiska historiken, reflektion, didaktisk kompetens och kollegial handledning. Undersökningen baserades pÄ observationer av arbetslagets möten samt intervjuer av de fyra individerna i arbetslaget. Resultatet speglade lÀrarnas egna synpunkter och erfarenheter kring verktyget didaktisk analys.Av resultaten frÄn den empiriska studien, kunde konstateras att samtliga lÀrare ansÄg att anvÀndandet av didaktisk analys var positivt för arbetslaget. Exempelvis hade de strukturerade trÀffarna med didaktikern lett till förbÀttrat samarbete.

Syftet med den hÀr studien Àr att analysera hur styrdokument och resurser anvÀnds i specialundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa. För att möjliggöra detta studerades verksamheten pÄ tvÄ olika skolor. Utsagor frÄn skolledare och lÀrare samt observationer av lÀrare i undervisningssituationen ligger som grund för studien. Materialet i studien omfattar tvÄ skolledare och tvÄ idrottslÀrare. I studien har vi valt att utgÄ frÄn lÀroplansteori för att se hur de olika skolorna organiserar specialundervisningen.

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.

Syftet med detta arbete har varit att belysa i vilken mÄn deliberativa samtal eller deliberativa inslag förekommer i undervisningen och om det i sÄ fall kan vara en vÀg att lösa skolans dubbla uppdrag avseende kunskaps- och demokratiuppdraget. Fallstudien har genomförts vid en gymnasieskola, dÀr ett arbetslag frÄn industriprogrammet och ett frÄn samhÀllsprogrammet har medverkat i dels en öppen enkÀt, dels i en fokusgruppsdiskussion. Studien visar att deliberativa samtal och deliberativa inslag förkommer i varierande grad i undervisningen, vilket ger underlag för att dra vissa slutsatser. Resultatet visar övervÀgande positiva effekter genom elevernas ökade engagemang, ett förbÀttrat klassrumsklimat, en ökad kvalité pÄ undervisningen, elevernas positiva personliga utveckling samt underlÀttandet för utveckling av en demokratisk kompetens. SvÄrigheter som kan identifieras med arbetssÀttet Àr elevers bristande sprÄkkompetens, elever utan samtals och diskussionstradition, tidsbrist och avsaknaden av metoden genom hela skoltiden..

Studien belyser ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete som iscensattes och genomfördes pÄ tre avdelningar i en svensk förskola under september, oktober och november 2010. Matematik, lek samt samtalsklimatet var de omrÄden som de tio medverkande pedagogerna valde att utveckla. Fallstudien har koppling till specialpedagogik med emfas pÄ att skapa ett förebyggande arbete genom att kontinuerligt dokumentera, följa upp och utveckla förskolans verksamhet för att ge bÀsta möjliga förutsÀttningar för utveckling och lÀrande utifrÄn barns olika förutsÀttningar och behov. Det övergripande syftet har varit att i samverkan mellan forskare och pedagoger beskriva ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete i en förskolas verksamhet samt att analysera och tolka det beskrivna utvecklingsarbetet. Syftet har ocksÄ varit att belysa de deltagande pedagogernas uppfattningar av vilka förÀndringar som Àgde rum i verksamheten samt hur och varför förÀndringarna Àgde rum.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Grundskolan i Sverige Àr obligatorisk för barn. De kan inte sjÀlva bestÀmma om de vill gÄ i grundskolan eller inte. Den Àr inte frivillig utan lagen sÀger att alla barn ska gÄ nio Är i grundskolan. I grundskolan runt om i Sverige arbetar det mÄnga personer som inte Àr behöriga att arbeta som lÀrare. LÀraryrket Àr ett yrke dÀr det förekommer att en outbildad kan tillfÀlligt ersÀtta en utbildad lÀrare.

Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

Vi som blivande förskollÀrare upplever att pedagoger i förskolan har en betydelsefull roll i att stödja barn i deras sociala utveckling och samspel. Barn i förskolan behöver fÄ ta del av olika redskap som skapar en förstÄelse och hjÀlper dem med de sociala spelreglerna. Med redskap menar vi att barnen fÄr lÀra sig uttrycka sig och ta hÀnsyn till andra samt reda ut situationer sjÀlva. Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för hur pedagoger arbetar med de sociala situationerna för att stödja barns samspel. Ett sociokulturellt perspektiv kommer genomsyra vÄr studie och synliggöra hur den sociala utvecklingen pÄverkas av andra och omgivningen.

I detta arbete Àr syftet att undersöka förhÄllningssÀtt kring lÀrandet om religion i förskolan. Förskolan Àr en arena för möten och mÄnga aktörer kring barnet möts pÄ förskolan. Förskolepedagoger möter inte bara barnen utan Àven deras förÀldrar och de önskemÄl som de har. Förskolepedagoger möter Àven de krav som samhÀllet stÀller. För att kunna ringa in förhÄllningssÀtt kring dessa möten har jag tillÀmpat ett praxisnÀra samarbete med ett arbetslag pÄ en förskola.

I denna studie har syftet varit att ta reda pÄ Hur nya lÀrare upplever den första tiden i yrket. Syftet utvecklades till specifika frÄgestÀllningar kring mentorskap, förÀldrakontakt, administrativt arbete, pÄverkan frÄn kollegor och ledning samt krav och förvÀntningar. Med insikt kring dessa omrÄden ville vi skapa en ökad trygghet och förstÄelse för vÄr första tid som lÀrare.Studien byggde pÄ en enkÀtundersökning som besvarades av 32 lÀrare och 11 skolledare. EnkÀterna vi distribuerade bestod av givna svarsalternativ men med möjlighet till förtydligande i form av personliga kommentarer, d.v.s. en kombinerad kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod.

LĂ€raren möter idag i klassrummet barn med olika behov och eftersom speciallĂ€raren försvinner till förmĂ„n för specialpedagogen behöver lĂ€rare veta vad för hjĂ€lp, stöd och resurser den har tillgĂ€ngligt i sin nĂ€rmiljö för att underlĂ€tta sin undervisningsmiljö. Arbetet bestĂ„r av en litteraturstudie och en kvalitativ studie om skolans och kommunens roll att underlĂ€tta lĂ€rarens arbete nĂ€r DAMP-elever tillkommer i klassrummet.. Jag valde att intervjua lĂ€rare och rektorer pĂ„ tre skolor varav tvĂ„ mellanstadie- och en högstadieskola i omrĂ„det Öster i Motala kommun, Specialpedagogiska institutet i Linköping och personal frĂ„n Motala kommun. Resultatet visar att skolorna har beredskap pĂ„ olika sĂ€tt om lĂ€raren skulle behöva hjĂ€lp eller stöd. En lĂ€rare kan vĂ€nda sig till elevvĂ„rdsteam och arbetslag, hĂ„lla elevvĂ„rdskonferens eller kontakta resursteamet som finns i Motala kommun.