Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie av fyra skolledare med gemensamt ansvar för verksamhet frÄn förskola till Ärskurs nio. Syftet med undersökningen Àr att lÄta nÄgra skolledare i en teamorganisation beskriva sin verksamhet ur nÄgra olika perspektiv. Resultaten har stÀllts mot samhÀllsvetenskapliga teorier kring reciproka utvecklingsmiljöer och en teori om skola som organisation och institution. Resultatet pekar pÄ hur omvÀrldsfaktorer i kombination med entreprenöriell förmÄga skapat ett frirum för gemensamma arbetsformer i ett ledningsteam för skola och förskola. I teamledarrollen kombineras juridiska aspekter pÄ rektorsuppdraget med en mer systemorienterad syn pÄ ledarskap för utveckling av verksamheten.

Uppsatsen beskriver sex lÀrares arbete med konflikter och konflikthantering. Den visar att de arbetar mycket aktivt med konflikthantering och att de lÀgger stor vikt vid det förebyggande arbetet. Den verbala kommunikationen fÄr mycket stort utrymme i deras arbete. Flera av lÀrarna tar under intervjuerna upp den inre konflikt som ofta uppstÄr dÄ de tvingas vÀlja mellan undervisning och konflikthantering. Resultaten pekar mot att de erfarna lÀrarna Àr mer grupporienterade och de nyutbildade mer uppgiftsorienterade i det hÀr avseendet.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Syftet med undersökningen Àr hur Äldersblandade klasser i yngre Äldrar fungerar i verkligheten. Hur organiserar man arbetet i de Äldersblandade klasserna sÄ att eleverna kan utgÄ frÄn sina tidigare kunskaper? För att fÄ svar pÄ frÄgorna valdes att göra intervjuer med tre lÀrare och tre elever frÄn ett arbetslag. PÄ den aktuella skolan arbetar arbetslaget med tre 4-6: or och fyra lÀrare Àr knutna till dessa klasser. I Àmnena svenska, matematik och engelska har de fyra behovsgrupper för att möta eleverna pÄ deras egen nivÄ.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur skolbibliotekarier samarbetar med pedagoger och specialpedagoger i arbetet med att motivera och inspirera svaga lÀsare i Är 1-5. Arbetet ger en översikt av hur skolbibliotekarier, pedagoger och specialpedagoger tar tillvara varandras kompetenser för att utforma en god lÀsmiljö. Med hjÀlp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer ville vi beskriva lÀsfrÀmjande metoder samt undersöka hur de samarbetade. Sammanfattningsvis visar resultaten att samarbetsformerna skiljer sig beroende pÄ yttre förutsÀttningar som delaktighet i arbetslag, skolbibliotekets öppettider och skolbibliotekets placering. Vi kan konstatera att höglÀsning, boksamtal och bokprat anses som viktiga lÀsfrÀmjande metoder. Nyckelord: svaga lÀsare, lÀs- och skrivsvÄrigheter, lÀslust, lÀsfrÀmjande metoder, god lÀsmiljö, boksamtal, bokprat, höglÀsning, samarbete.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur det Àmnesövergripande samarbetet fungerar i arbetslagen pÄ en gymnasieskola. Vi vill Àven synliggöra och jÀmföra lÀrarnas och rektorns visioner inom detta omrÄde. Inledningsvis ges en litteraturöversikt angÄende arbetslagsarbete och Àmnesövergripande samarbete. Genom en enkÀtundersökning av lÀrarna pÄ den aktuella gymnasieskolan samt genom en intervju med skolans rektor vill vi belysa det faktiska förhÄllandet i frÄgeomrÄdet för vÄrt arbete. Sammanfattningsvis pekar vÄra resultat pÄ att det hos lÀrarna finns bÄde ambition och kompetens att arbeta Àmnesövergripande, men att det praktiska utförandet bromsas av olika omstÀndigheter. Den faktor som frÀmst visar sig försvÄra detta samarbete Àr tidsbrist.

Specialpedagogens roll har sedan tidigare inte varit tydligt uttalad. I tidigare genomf?rda studier har resultaten p?visat att det f?rekommer skilda f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter hos b?de l?rare och rektorer. Syftet med studien ?r att sammanst?lla befintlig forskning kring l?rares och rektorers f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter inom grundskolan.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

MÄnga organisationer har ett behov av bemanning hela dygnet alla dagar i veckan. Personal vid sÄdana organisationer organiseras i arbetslag som enligt ett arbetsschema löser av varandra under dygnets gÄng. Beroende pÄ hur dessa arbetsscheman utformas kan de fÄ en negativ inverkan pÄ personalens hÀlsa. Den hÀr rapporten handlar om utvecklandet av en algoritm som genererar arbetsscheman med ergonomiska riktlinjer, det vill sÀga arbetsscheman som utformats pÄ ett sÄdant sÀtt att negativa effekter pÄ personalens hÀlsa undviks. Algoritmen som utvecklas baseras pÄ optimeringsalgoritmen Squeaky Wheel Optimization.

Arbetets art: 10 poÀng Bakgrund: Vi Àr tvÄ lÀrarstuderande frÄn Malmö högskola som har examensprofil förskollÀrare och fÄr Àven behörighet som fritidspedagog och grundskolans tidigare Är. I vÄr utbildning har vi valt sidoÀmneskurser sÄsom Utebildning och No för tidigare skolÄren vilket har inspirerat oss till just detta Àmne. Syfte: VÄrt syfte med denna c-uppsats Àr att vi vill öka förstÄelsen för hur viktigt det Àr för barnen att fÄ tillgÄng till en stimulerande och trygghetsgivande utomhusmiljö Àven pÄ skolan. VÄrt problem som vi vill undersöka Àr samverkan med vuxna och barn pÄ skolan, om vad de tycker om skolans utomhusmiljö. Metod: Vi har anvÀnt oss av enkÀter, intervjuer och observationer.

Genom intervjuer med respondenter som pÄ olika plan Àr ansvariga för verksamhet ochvÀrdegrundsarbete i förskolan, har jag undersökt vilka uppfattningar om och tolkningar avbegreppet vÀrdegrunden som rÄder inom förskolevÀrlden. Förskolechefer, arbetslag iförskolor, och representanter för olika politiska partier tillfrÄgades. Undersökningen omfattarÀven om och hur vÀrdegrunden i litteraturen (teori) överensstÀmmer med verklighetenspraktik. Genom svaren och analys av dessa drogs slutsatsen att vÀrdegrunden i vÄrt alltmerindividcentrerade samhÀlle Àr av större betydelse och viktigare Àn nÄgonsin. Begreppet?VÀrdegrunden? Àr till synes vÀl förankrad i de tillfrÄgade arbetslagen, men Àr mindre tydlighos rektorer och hos politiker.Att vÀrdegrunden Àr en viktig del av Lpfö 98,( reviderad 2010) och att det dÀrför ingÄr iuppdraget att förmedla dessa vÀrden, uttalades inte direkt av nÄgon respondentkategori.Respondenternas tankar kring begreppet ?VÀrdegrunden? och hur detta förankras iverksamheten visar dock pÄ en medvetenhet och att det Àr mycket viktigt att fortsÀtta meddetta arbete..

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ likheter och skillnader av grupphandledning av yrkesverksamma inom vÄrden och inom skolan. Grupperna som representerar vÄrden kommer frÄn barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, medan grupperna som representerar skolan kommer frÄn en förskola. Metoderna jag anvÀnt har varit observationer, frÄgeformulÀr samt intervjuer. Likheter Àr att grupphandledningen sker med jÀmna tidsintervaller, fasta mötesplatser och i stabila grupper som Àr arbetsteam eller arbetslag. Skillnaderna Àr bakgrunden till grupphandledningen och tidigare erfarenhet samt innehÄllet och effekten av grupphandledningen. BÄde erfarenheten och förvÀntningarna kan styra innehÄllet. Traditionellt Àr innehÄllet i grupphandledning inom vÄrden klientÀrenden och effekten att personalen kommer vidare i sina Àrenden, vilket ocksÄ min undersökning visar.

Syftet med följande studie Àr att fÄ en uppfattning om hur lÀrare pÄ högstadiet arbetar med ÄtgÀrdsprogram. Arbetet ger en översikt över hur ett ÄtgÀrdsprogram kan anvÀndas och tar upp forskning kring ÄtgÀrdsprogrammets anvÀndande och lÀrarens roll. Genom att intervjua tio pedagoger pÄ högstadiet har vi undersökt deras uppfattning av arbetet med att upprÀtta och anvÀnda ÄtgÀrdsprogram. Vi har ocksÄ tolkat hur de uppfattar förÀldra- och elevmedverkan. Vilka vanliga orsaker som finns till upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram och vilka hinder och möjligheter de ser i detta arbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten i vÄr undersökning pÄ att alla pedagogerna arbetar med ÄtgÀrdsprogram.

This comparative study explores Swedish and Danish teachers? perspectives on students with intellectual disabilities and their education. The research focuses on the 1960s, a pivotal decade marked by paradigm shifts from medical to socio-constructivist views on intellectual disabilities. Through qualitative text analysis of articles from the Nordic Journal of Special Education (Nordisk tidskrift f?r specialpedagogik), this study examines how teachers described these students, the prevailing norms versus perceived deviations, and their proposed teaching strategies.