I denna studie har syftet varit att ta reda pÄ Hur nya lÀrare upplever den första tiden i yrket. Syftet utvecklades till specifika frÄgestÀllningar kring mentorskap, förÀldrakontakt, administrativt arbete, pÄverkan frÄn kollegor och ledning samt krav och förvÀntningar. Med insikt kring dessa omrÄden ville vi skapa en ökad trygghet och förstÄelse för vÄr första tid som lÀrare.Studien byggde pÄ en enkÀtundersökning som besvarades av 32 lÀrare och 11 skolledare. EnkÀterna vi distribuerade bestod av givna svarsalternativ men med möjlighet till förtydligande i form av personliga kommentarer, d.v.s. en kombinerad kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod.

LĂ€raren möter idag i klassrummet barn med olika behov och eftersom speciallĂ€raren försvinner till förmĂ„n för specialpedagogen behöver lĂ€rare veta vad för hjĂ€lp, stöd och resurser den har tillgĂ€ngligt i sin nĂ€rmiljö för att underlĂ€tta sin undervisningsmiljö. Arbetet bestĂ„r av en litteraturstudie och en kvalitativ studie om skolans och kommunens roll att underlĂ€tta lĂ€rarens arbete nĂ€r DAMP-elever tillkommer i klassrummet.. Jag valde att intervjua lĂ€rare och rektorer pĂ„ tre skolor varav tvĂ„ mellanstadie- och en högstadieskola i omrĂ„det Öster i Motala kommun, Specialpedagogiska institutet i Linköping och personal frĂ„n Motala kommun. Resultatet visar att skolorna har beredskap pĂ„ olika sĂ€tt om lĂ€raren skulle behöva hjĂ€lp eller stöd. En lĂ€rare kan vĂ€nda sig till elevvĂ„rdsteam och arbetslag, hĂ„lla elevvĂ„rdskonferens eller kontakta resursteamet som finns i Motala kommun.

VÄr kvalitativa studie utgÄr frÄn vad lÀrare sÀger sig ha för intentioner med lÀxor och vilket förhÄllningssÀtt de har till dem. Vi ville skapa oss en bild om hur vi kan förhÄlla oss till lÀxor i vÄr kommande yrkesroll som lÀrare. För att uppnÄ syftet med studien intervjuade vi fyra lÀrare i de tidiga skolÄren. UtifrÄn materialet intervjuerna gav kom vi fram till fyra olika kategorier kring lÀrares förhÄllningssÀtt till lÀxor: LÀxor som tradition och rutin, LÀrares syn pÄ lÀxor med hÀnsyn till eleven, LÀxans tidsvinst och tidskostnad samt FörÀldrar som lÀxhjÀlp och samarbetspartner. Resultatet visar att för lÀrare Àr lÀxor viktiga för att upprÀtthÄlla en bra och nÀra relation till förÀldrar och för att förÀldrarna ska bli delaktiga och kunna se vad deras barn presterar och arbetar med i skolan.

Studien handlar om hur en samverkan kan se ut pÄ en skola, i ett arbetslag mellan fritidshem och skola, mellan lÀrare för de tidigare Äldrarna och fritidspedagoger. Undersökningen görs för att belysa vilka faktorer det Àr som pÄverkar hur en samverkan mellan skola och fritidshem kan gestalta sig i praktiken. Dessutom finns det inte mycket forskning kring Àmnet. De tvÄ yrkesgrupperna förvÀntas samarbeta i skola och fritids, för att skapa en helhetsutbildning för barnet sett till hela dagen. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av lÀrare för de tidigare Äldrarna och fritidspedagoger, belyser studien pedagogernas syn pÄ samverkan samt hur en sÄdan samverkan kan se ut, med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar.

Detta examensarbete handlar om matematik i förskolan, hur man arbetar med matematik och hur man arbetar med att synliggöra matematik i förskolan. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan arbetar med matematiken och hur de synliggör den för barnen.FrÄgestÀllningarna som varit utgÄngspunkter för arbetet:-    Hur arbetar lÀrare med matematik i förskolan?-    Hur synliggör lÀrare matematiken för barnen?En enkÀtundersökning har gjorts som ett hjÀlpmedel för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. EnkÀtundersökningen har delats ut till 13 arbetslag i VÀxjö kommun dÀr sammanlagt 31 lÀrare har deltagit i undersökningen.Resultatet av undersökningen har visat att matematiken finns överallt och lÀraren har ett stort ansvar och en viktig roll att synligöra matematiken för barnen.  Som lÀrare Àr det viktig att vara lyhörd och medveten om matematiken i vardagen, detta för att kunna inspirera till samt skapa samtal och diskussioner kring matematiken i alla dess former. Resultatet har Àven visat att lÀrare kan arbeta med matematiken pÄ olika sÀtt och Àven synliggöra den pÄ olika sÀtt och med olika metoder, bl.a.

Vi Àr tvÄ yrkeslÀrare som gjort en studie om Àmnesövergripande undervisning pÄ vÄra respektive skolor i vÄra respektive hemkommuner. Vi som gjort undersökningen Àr Thomas Wenström och Eeva MÀÀttÀ som Àr under utbildning till yrkeslÀrare. Eeva har jobbat pÄ el- och energiprogrammet sedan 2004. Thomas har jobbat pÄ Industritekniska programmet sedan 2009. Studien Àr utförd som en empirisk undersökning med hjÀlp av kvalitativa intervjuer för att fÄ lÀrares och skolledares syn pÄ Àmnesintegrering och Àmnesövergripande undervisning .

I vÄr kommande lÀrarprofession kommer vi att samverka med andra lÀrare och dÀrför tycker vi att det Àr viktigt att fÄ en djupare förstÄelse av samverkan och hur det frÀmjar elevens lÀrande. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och analysera hur förskollÀrare och grundskollÀrare upplever samverkan mellan varandra sÄ att elevernas lÀrande frÀmjas. VÄrt arbete utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: varför samverkar lÀrarna med varandra och vad Àr det i deras samverkan som gör att elevers lÀrande frÀmjas? Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lÀrare, för att fÄ fram deras upplevelse kring detta begrepp. I LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet för förskoleklassen och fritidshemmet, ingÄr begreppen samarbete och samverkan för att frÀmja elevers lÀrande.

I detta arbete Àr syftet att undersöka förhÄllningssÀtt kring lÀrandet om religion i förskolan. Förskolan Àr en arena för möten och mÄnga aktörer kring barnet möts pÄ förskolan. Förskolepedagoger möter inte bara barnen utan Àven deras förÀldrar och de önskemÄl som de har. Förskolepedagoger möter Àven de krav som samhÀllet stÀller. För att kunna ringa in förhÄllningssÀtt kring dessa möten har jag tillÀmpat ett praxisnÀra samarbete med ett arbetslag pÄ en förskola.

Att arbeta med ART metoden Àr en kvalitativ studie med syftet att ta reda pÄ hur ett specifikt arbetslag arbetar med modellen Aggressive Replacement Training (ART) i en skolverksamhet. ART metoden Àr en beteendeförÀndringsmodell skapad för kriminella utÄtagerande och aggressiva unga. Utveckling av ART metoden och dess anpassningsbarhet har gjort den till en arbetsmodell som anvÀnds inom skolan, dÄ modellen anses kunna ge alla barn och unga verktyg och trÀning i dess sociala och emotionella utveckling. Metoden innehÄller de tre huvudkomponenterna: socialfÀrdighetstrÀning, kÀnslokontrolltrÀning och moraltrÀning. Arbetslaget TrÀdet som deltar i studien arbetar endast aktivt med ART modellens sociala fÀrdighetstrÀning och pedagogernas arbete med denna komponent presenteras i uppsatsens analysdel.

Detta examensarbete ?r en litteratur?versikt. Litteraturstudiens syfte ?r att unders?ka hur forskningen beskriver dansl?rares ledarskapskompetens och dess betydelse f?r det pedagogiska arbetet med att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation f?r att n? kunskapsm?len. Studien behandlar ocks? vilka pedagogiska metoder som l?rare kan anv?nda f?r att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation samtidigt som l?raren s?kerst?ller att kunskapsm?len uppn?s.

Abstrakt Roos, Andrea & StÄhl, Jenny-Ann (2009) Specialpedagog med arbetsmiljöuppdrag (Special needŽs teacher with a working environment mission) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilken roll specialpedagogen kan spela om han/hon upptÀcker vuxenmobbning och krÀnkande behandling i skolan. UtifrÄn detta syfte stÀlls frÄgor som: Hur mÄr vuxna i skolan idag? Har specialpedagogen kompetenser för att hantera vuxenmobbning och krÀnkande behandling i skolan? Hur kan specialpedagogen frÀmja den psykosociala arbetsmiljön i skolan? Kvalitativa intervjuer har gjorts med tre specialpedagoger och tre rektorer pÄ fyra olika skolor. Samtliga specialpedagoger har en specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning som pÄbörjades efter 2001 och alla rektorerna har rektorsutbildning eller motsvarande. Studien visar att specialpedagogen har relevant utbildning och en bra position mellan ledning och arbetslag, för att delta i bÄde det proaktiva och reaktiva arbetet med vuxenmobbning och krÀnkande behandling, men inte alltid mandat frÄn ledningen att göra det.

BAKGRUND: Ljud Àr en del av livet. Hur man upplever eller uppfattar ljud Àr olikaoch individuellt. I dagens förskolor förekommer det positiva ochnegativa ljud. Musik och sÄng Àr ljud som ofta upplevs som positiva,medan ljud frÄn ventilationssystem, barnskrik, telefonsignaler ochljudet frÄn hÄrda lekmaterial kan upplevas som störande ochoönskade.SYFTE: Vi vill med vÄr studie undersöka vad pedagoger har för upplevelseroch resonemang kring sin ljudmiljö i förskola.VÄra tre frÄgestÀllningar Àr:Hur pÄverkas den psykosociala miljön av ljudmiljön?Hur pÄverkas pedagogernas arbete och barnens vardag?PÄ vilket sÀtt arbetar pedagogerna med att förÀndra sin ljudmiljö?METOD: Studien Àr gjord med self report som metod, och Àr kvalitativ.

det hÀr arbetet handlar om hur olika dtyrdokuments direktiv angÄende förskollÀrare och barnskötare i förskolan förÀndrats genom tid. vad har varit tyngdpunkten för personalen i arbetslaget utifrÄn de mÄl och riktlinjer som funnits. först gör vi en tillbakablick i historien frÄn 1800 talets mitt och ser hur personalstyrkan sÄg ut och vad som var viktigt gÀllande utbildning och lÀmplighet men ocksÄ vilken roll som gavs enligt styrdokumenten. vi beskriver Àven faktorer som skiljer de olika yrkesgrupperna Àt sÄsom styrdokument och utbildning som krÀvts för de olika yrkesgrupperna. Vi anvÀnder oss av intervjuer för att ta reda pÄ hur förskollÀrare och barnskötare upplever sina roller i arbetslaget i förhÄllande till givna styrdokument.

Alltsedan den mÄlstyrda lÀroplanen (lpo 94) och kursplanerna introducerades i mitten av nittiotalet har det pÄgÄtt en debatt om svÄrigheten med att tolka styrdokumenten och omsÀtta dem i praktiken. BÄde Skolverket och skolforskare Àr ense om att lÀrare behöver tydligare riktlinjer för hur man bör arbeta med dokumenten. Med utgÄngspunkt i detta har jag valt att undersöka hur en grupp lÀrare i grundskolans senare del arbetar med lÀroplanen och kursplanerna i planeringen av sin undervisning. Uppsatsen bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer dÀr jag undersöker likheter och skillnader mellan hur dessa lÀrare anvÀnder styrdokumenten i planeringsprocessen, och dÀrefter analyserar jag intervjuresultaten utifrÄn ett kritiskt perspektiv för att pÄ detta sÀtt försöka belysa fördelar och nackdelar med den mÄlstyrda skolan. Resultatet frÄn intervjuundersökningen visar att lÀrare tolkar styrdokumenten mycket olika.

Syftet med denna studie har varit att besvara frÄgan hur ett medarbetarsamtal upplevs av den anstÀllde. Att stÀlla frÄgan ?Àr det vÀrt det? innebÀr att se om den anstÀllde upplever att medarbetarsamtalet Àr en givande kommunikationsform eller om den anstÀllde kÀnner det som ett otillfredsstÀllande samtal.Uppgifterna och svaren Àr inhÀmtade genom individuella intervjuer genomförda med deltagare i ett arbetslag inom den privata vÄrdsektorn.Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ semistrukturerade intervjuer.Studien har visat att medarbetarsamtalet inte upplevs som tillfredstÀllande nÀr det gÀller kommunikationen med och till överordnad. Det har framkommit att anstÀllda föredrar kommunikation inom hela arbetsgruppen via öppnare samtal mellan samtliga anstÀllda. Vad studien ocksÄ visar Àr att de anstÀllda upplever sin chef och kontakten med chefen pÄ olika sÀtt beroende pÄ situation och kontext.Vi har utgÄtt ifrÄn teorier kring institutionaliserade samtal, emotionellt arbete och tvÄng samt sociala band för att behandla och analysera informanternas upplevelse av medarbetarsamtalet.Den anstÀlldes emotionella arbete pÄverkas av rollen den anstÀllda upplever som passande för yrket samt att relationen till chefen pÄverkas av status och stÀllning. .