I dagens arbetsliv framstÀlls kunskap som en kritisk resurs för mÄnga företag och dÄ blir det förstÄs viktigt att ta tillvara pÄ denna resurs pÄ ett effektivt och för företaget lönsamt sÀtt. Denna studie har genomförts vid en processindustri som karaktÀriseras av att bÄde vara kunskaps- och sÀkerhetsintensiv och dÀr det Àr vÀsentligt att upprÀtthÄlla en hög kunskapsnivÄ för verksamhetens fortlevnad. Organisationen arbetar projektbaserat och det Àr nödvÀndigt för företaget att den kunskap som skapas i ett projekt ocksÄ överförs till andra delar i organisationen.Studiens syfte Àr att undersöka överföring av kunskap mellan ett projekt och tvÄ organisatoriska enheter genom att ta reda pÄ hur villkor för lÀrande har sett ut i det specifika fallet. Projektets uppgift har i huvudsak handlat om ta fram ny teknik och att implementera detta i delar av deras verksamhet. De tvÄ organisatoriska enheterna Àr i sin tur dem som berörs av projektets utfall och behöver lÀra sig den nya tekniken samt nya arbetssÀtt kopplade till denna.UtifrÄn tidigare forskning har vi uppmÀrksammat att begreppet kunskapsöverföring Àr svÄrdefinierat och inte med enkelhet kan beskrivas eller studeras.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Denna uppsats handlar om hur en bra chef Ă€r och hur en bra chef inom Ă€ldreomsorgen kan definieras. FrĂ„gestĂ€llningarna som uppsatsen bygger pĂ„ Ă€r: Är det personlig mognad eller bra egenskaper som gör en person till en bra chef? Har det att göra med karriĂ€rtĂ€nkande, intresse, makt eller Ă€r det personlig utveckling? Vad Ă€r det som driver en mĂ€nniska att arbeta som chef? För att besvara vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod, dĂ€r vi har gjort sex stycken riktade öppna intervjuer med olika chefer inom Ă€ldreomsorgen. I vĂ„r resultatredovisning har vi bearbetat vĂ„ra intervjuer genom att tematisera enligt grund teorin. VĂ„r analys Ă€r sammankopplad med ett humanistiskt synsĂ€tt samt situationsanpassat- och utvecklingsinriktat ledarskap..

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur detaljhandelsanstÀllda upplever det informella lÀrandet pÄ arbetsplatsen. För studien valdes en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter som Àr verksamma inom olika detaljhandelsföretag deltog i undersökningen. Resultaten visade att det informella lÀrandet sker kontinuerligt i det dagliga arbetet och Àr starkt förbundet med problemlösning, samarbete och laganda samt att tidsbrist minskar möjligheten till ett utvecklingsinriktat lÀrande. Bland de slutsatser som dragits av resultatet Äterfinns att den utökade kunskap som hÀmtas frÄn kollegor, leverantörer och kunder Àven leder till att individens yrkesstolthet och sjÀlvkÀnsla stÀrks..

SammanfattningTitel: Controllers anva?ndning av affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifterA?mne/Kurs: Verksamhetsstyrning, Kandidatuppsats, 15 hpFo?rfattare: Martina Svensson och Elin Wiberg Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: Controller, affa?rssystem, integration mellan controller och affa?rssystem, stora fo?retag. Syfte: Syftet a?r att underso?ka hur controllers anva?nder affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifter. Genom att underso?ka interaktionen mellan controllers och affa?rssystem i verksamheten vill vi ta reda pa? hur affa?rssystem anva?nds. Syftet med uppsatsen har varit att skaffa o?kad kunskap inom omra?det som bero?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, samt att ge la?saren djupare fo?rsta?else inom omra?det. Teoretisk referensram: Uppsatsens huvudomra?de a?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, fo?r att kunna beskriva interaktionen har vi valt att fo?rst beskriva affa?rssystem och controllers var fo?r sig.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Bakgrund och problem: Anva?ndningen av e-handel har va?xt de senaste a?ren och detta har medfo?rt sto?rre mo?jligheter fo?r kunder. E-handeln har mo?jlighet att na? ut till en sto?rre ma?lgrupp utan geografiska hinder. Detta medfo?r ett behov av fo?ra?ndring i distributionen av fysiska produkter.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

Den svenska redovisningsregleringen gÄr nu mot en fo?ra?ndring i och med det nya K-projektet som tra?dde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska sma?- och medelstora bolagen ma?ste va?lja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att pa?verka ba?de fo?retagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhÄller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk.