Syfte med detta examensarbete är att kunna redogöra i vilka delar som en projektledare är involverad i byggprocessen. Genom att kartlägga de olika delarna i byggprocessen skall arbetet redovisa och klargöra hur projektledare kan få bättre styrning och struktur i sitt arbete. Arbetet har genomförts i samarbete med Sweco Management i Linköping. Företaget eftersträvar att samtliga projektledare skall vara PMI-certifierade och att samtliga projekt styrs efter deras riktlinjer. PMI är ett bransch oberoende organisation för certifiering av projektledare.För att kunna svara på hur projektledare kan få bättre styrning och struktur samtidigt som denne uppfyller de krav som Sweco har på PMI-certifierade projektledare har författaren tagit fram en checklista samt en förklarande del till checklistan.Examensarbetets inledande kapitel beskriver bakgrund, frågeställningar samt metod.Under examensarbetets andra kaptitel beskrivs den teoretiska delen som arbetet bygger kring.

Syftet med studien är att undersöka hur systemförvaltningsarbetet kan förbättras med agila meto-der. Litteraturstudien omfattar teori om förvaltning och agila metoder samt teori om agil förvalt-ning. Denna referensram blev sedan ett underlag för den empiriska undersökningen som genom-fördes som en fallstudie. Detta gav oss möjlighet att se ifall användning av en agil metod har lett till förbättringar i vissa av de svagheter som finns i systemförvaltningsarbetet.Slutsatsen från studien visar att vissa svagheter i systemförvaltningsarbetet kan förbättras med agila arbetsprocesser. Agila metoder med fördel kan användas för att skapa struktur i arbete och för att uppmuntra förvaltningen till nära samarbete med verksamheten när systemet förändras.

Denna undersökning syftar till att undersöka och utvärdera den agila projektmetodiken med inriktning på Scrum. Vattenfallsmetoden berörs även med avsikt att tjäna som kontrast till agil projektmetodik och Scrum. Att arbeta utefter en specifik projektmetod eller anamma ett agilt förhållningssätt kan bidra till att rätt produkt utvecklas och att undvika att projektet misslyckas. Undersökningen baseras på tre grundpelare; litteraturstudie, intervjuer och undersökning av befintliga studier. Dessa ligger till grund för de resultat som presenteras och diskuteras i uppsatsen med avsikt att kartlägga förekommande fenomen i projekt bedrivna efter en agil metod. I uppsatsen redogörs för och diskuteras resultatet av bedrivna intervjuer med personer i IT-branschen samt resultatet av befintliga studier utförda på bland annat Microsoft och Adobe Systems.

Efter erfarenheter från jobb och praktikplatser har vi fått upp ögonen för vikten av väl fungerande projektledning av upplevelseproduktioner. Därför har vi valt att studera hur projektdeltagarna i Smask i Piteå 2011 upplevde projektledningen och projektprocessen. Studiens syfte är att undersöka hur modeller för upplevelseproduktion kan implementeras i projektledning av upplevelseproduktioner. Studien är gjord med en induktiv ansats och ett hermeneutiskt förhållningssätt. Vi har gjort en empirisk studie av Smask i Piteå 2011 där Sara var projektledare samt en litteraturstudie.

Vi vill med denna uppsats undersöka vilka framgångsfaktorer det finns för ett så kallat lyckat projekt och samtidigt ta reda på vilka fallgropar man ska undvika. Vi har begränsat oss i empirin till respondenter med projektledarerfarenheter och deras syn på it-projekt. Inom detta område är det verkligen viktigt att veta hur man får till ett bra projekt där man når sina mål, eftersom just it-projekt har en missa sina mål. Enligt en sammanställning av flera olika undersökningar, har konsultföretaget Decuria kommit fram till att så mycket som 85 % av alla it-projekt ute hos företag och organisationer misslyckas!Genom att beskriva olika projektmetoder, olika sätt att driva arbetsprocessen på och andra viktiga begrepp inom it-projektledning samt undersöka hur projektledare driver sina projekt visar denna uppsats hur it-projekt kan se ut från idé till avslut samtidigt som vi undersöker vilka faktorer som finns för att lyckas med projektet.Slutsatsen från studien visar att det inte finns en specifik metod som ska användas för att it-projektet ska lyckas. Projektmetoden kan stödja projektet och bör anpassas efter uppgiften och organisationen.

Syfte: Att identifiera metoder för projektledare att använda motivation för att minimera negativ stress. Metod: Kvalitativa djupintervjuer Slutsatser: Vi har definierat tre metoder som bidrar till att en internaliseringskedja påbörjas. Internalisering ökar den inre motivationen både hos projektledare och hos projektdeltagare och kan bidra till att minska negativ stress. Den första metoden handlar om att utveckla en modell gällande vilken information projektledare behöver från beställare när projekt beställs. Den andra metoden handlar också om behovet av ökad beställarkompetens, och innebär att utbilda beställarna.

Genom att undersöka vad som motiverar projektledare och vilken syn de har på sin framtida karriär, syftar studien till att bidra med kunskap som kan hjälpa HR-funktioners arbete med att utveckla strategier för att behålla denna värdefulla kompetens.Studien genomfördes med en deduktiv forskningsansats och kvalitativ strategi med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsverktyg. Totalt genomfördes tio intervjuer med projektledare och ytterligare fyra med informanter.För att analysera det empiriska materialet användes litteratur kring projektledarrollen, karriärsutveckling, motivation och Human Resource Management.Studiens resultat visade att projektledare har olika uppfattningar kring karriär. Dock ansåg de flesta att karriär innebär utveckling med fokus på lärande och att de själva bär ansvar för sin karriärutveckling med stöd från ansvarig chef. Projektledares syn på framtida karriärmål skiftade mellan att vilja fortsätta inom projektledning till att vilja byta inriktning till linjechefsyrket. De projektledare som ville fortsätta inom projektledning ville antingen bygga en karriär genom utmanande och intressanta projekt eller avancera genom att driva större komplexa projekt.

Syftet med vår uppsats är att studera hur olika arbetsroller förändras i en agil organisationoch vilka utmaningar HR-avdelningen ställs inför i den agila miljön. I organisationerdär chefsroller omskapas och medarbetarnas ansvar ökar behövs det skapas en kunskapom hur de tillskrivna rollerna förändras och vilka utmaningar som tillkommer med det. Igenomförandet av studien har vi valt att tillämpa en kvalitativ forskningsstrategi och enmultipel fallstudie för att få en så pass djup förståelse som möjligt.Den teoretiska referensramen innefattar teorier om ledarskap, följarskap och HRavdelningensroller för att sedan utmynna i teorier rörande agilt ledarskap, självstyrandeteam samt agilt HR vilka har hjälpt oss att svara på vår huvudsakliga problemformulering.Vidare redovisas vår empiriska datainsamling som samlats in genom intervjuer medinformanter som alla arbetar med agilt HR för att försöka skapa en så rättvis bild av ämnetsom möjligt. Den teoretiska referensramen och den empiriska datainsamlingen integreras ianalyskapitlet och vävs samman med våra egna reflektioner och tankar för att urskiljamönster och bakomliggande faktorer till de svar vi fått.Slutligen presenteras uppsatsens slutsats som syftar att svara på vårt huvudproblem ochvåra delproblem. Vi kan konstatera att rollerna i en agil miljö förändras och den makt somtidigare varit associerad med ledarskapet till viss del försvinner och överlåts påmedarbetarna.

Inom dagens systemutvecklingsprojekt har testning en viktig roll för att ett företag ska kunna lyckas leverera en produkt. Testning har ofta nedprioriteras pågrund av att det största fokuset har legat på nyutveckling. Testrollen är väldigt viktig för att kunna försäkra om sin produkt är redo för marknaden. Syftet med uppsatsen är att ta reda på utmaningar och problem med testautomatiseringens startprocess i en agil systemutvecklingsmiljö. Vad företag och undersökningsföretaget som startar med testautomatiseringen kan förbereda sig på för att kunna lyckas. Undersökningen som uppsatsen bygger på har använt en induktiv ansats. Undersökningen har skett på ett undersökningsföretag som arbetar agilt inom systemutveckling.

Syfte: Att identifiera metoder för projektledare att använda motivation för att minimera negativ stress. Metod: Kvalitativa djupintervjuer Slutsatser: Vi har definierat tre metoder som bidrar till att en internaliseringskedja påbörjas. Internalisering ökar den inre motivationen både hos projektledare och hos projektdeltagare och kan bidra till att minska negativ stress. Den första metoden handlar om att utveckla en modell gällande vilken information projektledare behöver från beställare när projekt beställs. Den andra metoden handlar också om behovet av ökad beställarkompetens, och innebär att utbilda beställarna. Den tredje metoden innebär att tydliggöra gränsen mellan projektledarens och projektdeltagarnas ordinarie chefs ansvar när det kommer till motivations- och stressfrågor gällande projektmedlemmarna.

Att bedriva projekt som projektledare har genom tidens gång haft olika innebörd. Förr kunde det exempelvis handla om att bygga pyramider, medan det i dagsläget istället kan handla om implementering av IT-system hos organisationer. Under de senaste decennierna har projekt blivit den vanligaste formen för utförande av organisatoriska aktiviteter inom både industrin och offentlig förvaltning. Cirka 90 % av alla projekt som bedrivs i dagsläget sker även under parallella förhållanden, där en organisation utför fler projekt samtidigt, något som har gett upphov till så kallade multiprojektmiljöer. Tidigare forskning vittnar om ett flertal negativa konsekvenser som uppstår i multiprojektmiljöer, med fokus på tre karaktärsdrag: tidspress med dess snäva deadlines, fragmentering då en och samma projektledare har hand om flera projekt samtidigt, samt resurskonflikter då resurser inom organisationen delas av flera projektledare och linjeenheterna. Studiens syfte är att tillämpa Amabile och Kramers (2011) koncept om inner work life, för att utforska hur projektledare påverkas av att arbeta i så kallade multiprojektmiljöer.

Syftet med arbetet är att identifiera svårigheter med att argumentera för den agila projektmetodiken till en beställare. Arbetet har även till syfte att ge rekommendationer på hur en organisation kan stärka sin argumentation för den agila metoden ut mot beställaren. För att uppnå arbetets syfte har den kvalitativ forskningsintervju och en litteraturgenomgång tillämpats. Resultatet visade att svårigheterna är att alla yrkesroller internt inom organisationen inte har en och samma definition över vad den agila metoden innebär. Den nuvarande agila modellen ansågs också av flertalet respondenter inte vara tillräckligt utarbetad.

I vår uppsats studerar vi en omorganisation och jämför tillvägagångssättet med teorier gällande projekt och projektledning. Vi arbetar utifrån en retorisk frågeställning gällande om de traditionella projektteorierna räcker till som verktyg för att en projektledare skall ha möjlighet att leda ett framgångsrikt projekt. Eller är det måhända så att man som projektledare behöver besitta andra kunskaper än ren och skär projektteori?Syftet med vår forskning grundar sig i att det i dagsläget är många projekt som misslyckas och vi vill försöka finna orsaken till varför. Under uppsatsens gång har vi dykt in i projektteorins värld och byggt på vår teoretiska referensram.

Idag bedrivs en stor del av forskningen vid högskolor och universitet i projektform. Detta gäller inte minst inom teknik, naturvetenskap och medicin, men numer också inom samhällsvetenskap.Det är vanligt att olika personalkategorier så som exempelvis professorer,docenter, och doktorander ingår i projekten. Projektledaren är oftast den som har ansökt om projektmedlen, eller den person som är mest vetenskapligt meriterad vid avdelningen, vilket ofta är en professor eller docent med lång erfarenhet. Av de här personerna förväntar sig organisationen ofta underverk. De ska medverka i alla möjliga typer av aktiviteter, som exempelvis handledning av doktorander,undervisning, medverkande vid och organiserande av konferenser,ansökan om medel för nya projekt och vara avdelningens ansikte utåt.

Denna studie behandlar två former av ledarskap, projektledning och linjeledning. Uppsatsen har som syfte att visa mönster mellan uppdragen linjeledare och projektledare. Vi har valt att genomföra studien med hjälp av en kvalitativ metod. Sex respondenter intervjuades, tre projektledare och tre linjeledare. Den empiriska undersökningen ligger till grund för analysen medan teoretiska källor har använts för att förstärka eller motsäga empirin.Vi beskriver ledarskapen utifrån tre aspekter: leda arbete, leda människor och leda i organisationen.Vår uppsatsfråga lyder:? Vilka mönster går det att finna inom och mellan de olika ledarskapen projektledarskap och linjeledarskap?Det som framgår i undersökningen är att några tydliga skillnader och likheter går att se.