I denna studie undersöktes hur feedback påverkar tillförlitligheten i äldre ögonvittnens konfidens- och frekvensbedömningar, d.v.s. realismen i deras vittnesmål. Detta skedde genom ett experiment med 35 deltagare som vid ett tillfälle fick se ett kort händelseförlopp på film. Deltagarna delades sedan in i två grupper (experimentgrupp och kontrollgrupp) och fick vid ett andra tillfälle fylla i ett frågeformulär med 42 frågor rörande händelseförloppet. Experimentgruppen erhöll två typer av feedback (stödjande och icke-stödjande), som var konstruerad information om vad en annan deltagare hade svarat.Vid bedömningen av enskilda frågor visade båda grupperna överkonfidens, men experimentgruppen visade högre överkonfidens vid stödjande feedback än vid icke-stödjande feedback.

Introduktion:Det råder enighet om att det intraokulära trycket, IOP, varierar över dagen. Normalt är att ett högsta värde nås under natten eller tidig morgon medan ett lägsta värde oftast nås under kvällen. Det finns ett flertal faktorer, kortvariga som långvariga, som har potentialen att påverka både det verkliga och det uppmätta IOP. Mätinstrumenten, de olika typerna av tonometrar, kan också ge olika resultat.Syfte:Syftet med denna studie var att mäta förändringen i IOP över dagen hos yngre och friska individer.Metod:IOP mättes på 44 yngre friska personer, 39 kvinnor och 5 män, med en non-contact tonometer. Två mätningar gjordes samma dag, den första mellan 08:00 och 08:30 och den senare mellan 16:30 och 17:00.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.

Att sprida en nyhet, uppmärksamma händelser och personer är det journalistyrket handlar om. Nu är detta inte bara en självklarhet för just journalister utan vem som helst med tillgång till internet kan numera ?agera? journalist. Med hjälp av sociala medier och bloggar kan man som privatperson nå ut till många fler än förr med information och nyheter. Ökad information innebär förändringar för både allmänheten men också för journalisterna i sina arbetsrutiner. Undersökningens syfte är att ta reda på hur journalister ser på denna utveckling och hur det påverkar deras arbete och deras egen syn på källkritik.

Denna uppsats är en kort sociolingvistisk studie över finlandssvenskadialekter. En variabel, apokoperade infinitiver (bortfall avinfinitivändelse), analyseras utifrån ett allmänt geografiskt samt ettgenerationsbundet perspektiv. Just nu pågår diskussioner i Finland omhur de finlandssvenska dialekterna bör betraktas i förhållande tillriksspråket i Sverige, och två olika ståndpunkter har så småningomutvecklat sig: vissa anser att de finlandssvenska dialekterna är så passolika riksspråket, att de bör betraktas som dialekter av en varietet försig: finlandssvenskan. Andra har däremot tyckt under årens lopp attfinlandssvenskan skulle betraktas som en varietet av rikssvenskan, ochden finlandssvenska språkvården skulle sträva efter ett närmande motriksspråket. Variabeln anknyts till det dialektala.

Denna uppsats handlar om hur några pedagoger beskriver att de arbetar tematiskt med yngre barn och vad de grundar sitt tematiska arbete på. Mina frågeställningar var: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar tematiskt? Vad grundar pedagogerna sitt tematiska arbete på? För att få reda på detta valde jag att intervjua tre pedagoger som är verksamma i förskolan och i förskoleklass. Alla tre pedagoger arbetar regelbundet tematiskt med yngre barn. Min slutsats är att det blir skillnader i det tematiska arbetssättet, beroende på vilken teori man väljer att utgå ifrån eller vilket synsätt man har.

Kreativitet är resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmågor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet är relaterat till självkänsla, ålder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 år deltog. Ett tredelat test användes med frågor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett självkänslatest (?Jag tycker jag är?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).

Att matematik inte är det mest populära ämnet i skolan är ingen nyhet. Flera undersökningar, nationella som internationella, visar på sjunkande attityder till ämnet. Detta arbete syftar till att undersöka grundskoleelevers attityder till matematik, samt om det förekommer skillnader i attityd mellan yngre och äldre elever. För att undersöka detta har enkäter besvarats av 334 elever i årskurs 3-9, det vill säga elever i åldrarna 9-15 år. Undersökningen genomfördes i tre skolor från två olika kommuner i mellersta Sverige.

Med utgångspunkt i variationsteorin valde vi ett naturvetenskapligt lärandeobjekt (materians egenskaper) och genomförde en så kallad Learning study. Elevernas förståelse av lärandeobjektet före och efter undervisning har undersökts med hjälp av intervjuer. Elevernas lärande har jämförts med de möjligheter som erbjudits i den videofilmade undervisningen. Två klasser i skolår fem har deltagit i studien. Efter genomförd undervisning i den första klassen analyserades lärandet med avseende på specifika kritiska aspekter.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Detta kandidatarbete underso?ker om det ga?r att beha?lla den sociala aspekten da? man digitaliserar ett sa?llskapsspel. Fo?r att underso?ka problemomra?det skapades ett spelkoncept utifra?n de teorier och slutsatser vi fa?tt fram genom litteraturstudier. Spelkonceptet testades pa? respondenter som eftera?t intervjuades.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel ?r att unders?ka om spirulinaintag har en effekt p? blodlipidniv?er hos vuxna m?nniskor, oavsett h?lsostatus. Metod: En systematisk litteraturs?kning utf?rdes i databaserna Scopus och PubMed. S?kningen organiserades enligt tre block: ett spirulinablock, ett lipidblock och ett RCT-block. Inklusionskriterierna var: studier p? vuxna m?nniskor, med spirulina som interventionsbehandling och placebo som kontrollbehandling; studier publicerade 2018 eller senare, p? svenska eller engelska, som unders?ker effektm?tten HDL-, LDL-, totalkolesterol och triglycerider; samt interventionsduration om minst ?tta veckor.

Syftet med vår undersökning var att utöka vår konfliktkompetens genom att få kunskap om elevers uppfattningar och erfarenheter till konflikt- situationer i skolan. Som bakgrund till undersökningen har vi studerat tidigare forskning inom konflikthanteringsområdet. Fokuseringen har varit kommunikationens betydelse och det etiska perspektivet, till varför konflikter uppstår och vilka verktyg man kan behöva i konfliktsituationer. Vår undersökning utfördes på två grundskolor i Norrbotten Fem yngre elever i år tre intervjuades i en kvalitativ studie emedan 73 elever i år sju till nio, fick delta i en kvantitativ enkätstudie som sedan analyserades kvalitativt. Detta eftersom vår undersökning huvudsakligen baserades på frågor som hade med attityd och åsikt att göra.

Vi hade en skissuppgift i bo?rjan av kandidatprojektet, da?r vi skulle fundera o?ver va?r passion till arkitekturen. Min passion kan vara minnet av en byggnad, ett rum, da?r jag ka?nt ett sug i magen. Jag inspireras av film, teater, foto och konst.

Kommunikation är avgörande för att uppnå en god livskvalitet och grundläggande för att kunna förstå andra och göra oss själva förstådda. Grunden för en tillfredsställande kommunikation är att det finns ett samspel mellan de parter som ingår, vilket förutsätter att det sker ett ömsesidigt utbyte mellan samtalsparterna. De funktionsnedsättningar som cerebral pares ofta leder till kan medföra svårigheter för individen att göra sig förstådd. Det saknas idag svenska studier gällande interaktionen hos små barn med grav cerebral pares (CP). Denna studies syfte är att bidra till en ökad kunskap om hur interaktionen ser ut hos yngre barn (1,5-5 år) med grav CP (GMFCS IV-V) och deras närmaste omgivning.