Könsarbetsfördelning i en utökad familj
Teacher EducationBibliotekarierSkönlitteraturBilderStereotyperDiskursanalysLitteratursociologiPatientupplevelserObotlig cancerDödenSjälvbiografiKvalitativa studierHomosexualGayLesbianNurse-patient relationshipAttitudeExperiencesEncountersHiv/aidsOmvårdnadPatientperspektivUpplevelseVårdrelationKvalitetMöteEkonomisk och social historiaKinaBilindustriPeugeotJoint VentureVWSAICSVWGAMGPACFatigueColorectal cancerInterventionPerceptionExerciseOmvårdnadPankreatikoduodenektomiLivskvalitet och hälsaNationalekonomiEkonometri,
ekonomisk teoriEkonomiska systemEkonomisk
politikExternaliteteröverviktFettskattGenusGenerationPraktisk hjälpSverigeåtaganden
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur genusrelationer reproduceras och förändras genom familjekulturer som formar praktisk hjälp mellan generationer i Sverige. Här studeras den hjälp som föräldrar ger till sina vuxna barn, och särskilt till vuxna barn med egna barn. Uppsatsen undersöker ur ett mottagar- och ett givarperspektiv både hur vanligt förekommande hjälpen är och vilka faktorer som avgör vem som får och ger hjälp. Dessutom analyseras könsstrukturer i den hjälp som ges och huruvida de strukturerna påverkas av om det finns barn i mottagarfamiljen.
Metoden för uppsatsen är kvantitativ analys av enkätsvar kombinerat med lit-teraturstudie av tidigare forskning på området. Materialet har hämtats ifrån forskningsprojektet ?Familjeband mellan generationer. Överföringar av mate-riellt och socialt stöd mellan individer med olika familjetillhörighet?, som bedrivs på Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet, under ledning av professor Ulla Björnberg. Materialet är en enkätundersökning av överföringar mellan generationer, som genomförts på ett representativt urval av svenskar. De statistiska analystekniker som används är korstabulering och logistisk re-gression.
Ungefär hälften av alla föräldrar med vuxna barn gav praktisk hjälp till sina barn och mer än hälften av de unga vuxna fick hjälp av sina föräldrar. De som hade barn fick hjälp i högre grad än de som inte hade barn. Det innebär att hjälp från föräldrar var en del av de flesta barnfamiljers vardag. Mest hjälp fick kvinnor med barn och de fick i högst grad hjälp av sin mor. Relationen mellan mor- och farföräldrar och föräldrar genererade alltså i högre grad arbete för mormödrar jämfört med andra anhöriga. Trots att unga föräldrar i högre grad uppgav att de fått hjälp av sin mor är dock resultaten inte så entydiga att det går att säga att män är mindre engagerade i sina barn och barnbarn än kvinnor. Tvärtom är det när givarna rapporterar lika vanligt att män hjälper till i sina barns familjer, som att kvinnor gör det. Män och kvinnor hjälper också till ungefär lika ofta och lägger lika mycket tid på det.
De sysslor som unga föräldrar får hjälp med är dock tydligt könsmärkta, både i fråga om vem som ger och vem som tar emot. Det talar för att det finns familjekulturer kring praktisk hjälp till anhöriga, som struktureras kring genus och som aktiveras när det finns barnbarn i familjen