I västvärlden överhopas vi av Bilder. En del menar att vi lär oss att läsa Bilder på samma sätt som vi lär oss läsa en bok. Hur är det med studeranden som aldrig gått i skolan? Möter de några Bilder och lär de sig att tolka dem? Är sfi-lärare medvetna om vilka Bilder man bör använda i skolan och använder sig alfabetiseringslärar av ?enklare? Bilder i sin undervisning jämfört med andra lärare?Studien har haft en kvalitativ utgångspunkt med intervjuer av både lärare och elever. Det har visat sig att lärare i alfabetiseringsklasser i större utsträckning använder sig av ?enkla? Bilder än vad lärare i andra klasser gör.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare använder Bilder för de yngsta barnens språkinlärning. Genom intervjuer med fyra förskollärare i olika åldrar undersökte jag hur de använder Bilder som ett hjälpmedel för de yngsta barnens språkinlärning. Vidare genomförde jag videoobservationer i en barngrupp med åldrarna ett till två år, för att undersöka hur barnen interagerar med Bilder.I studiens resultat framkommer förskollärarnas barnsyn, förhållningssätt och arbetssätt för ett arbete med Bilder. Således visar det sig att samtliga förskollärare föredrar och ser positivt till att använda Bilder som ett hjälpmedel för språkinlärning. Förskollärarna ser Bilder som ett kommunikationshjälpmedel för barnen att uttrycka sig både med språklig och icke språklig kommunikation.

I vårt examensarbete har vi undersökt bildens påverkan på barns läsutveckling. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur barn använder sig av Bilder när de läser texter samt hur bild tillsammans med text kan påverka läsinlärningen. För att ta reda på våra frågeställningar har vi intervjuat barn i årskurs två kring olika Bilder. Med bilden som utgångspunkt har vi studerat litteratur som berör området. I undersökningen kom vi fram till att Bilder är en viktig del till läsförståelsen och att barnen använder sig av Bilder när de läser.

Att undersöka hur elever blir hjälpta av Bilder för att förstå vår omvärld var utgångspunkten i denna undersökning. För att försöka få fram det, valdes bland annat att låta eleverna rita egna Bilder. Eleverna fick i uppdrag att med hjälp av Bilder förklara växthuseffekten samt intervjuades ett urval av elever. Bilderna analyserades och de transkriberade intervjuerna ställdes i förhållande till vad de ritat. En del av elevernas Bilder kontrasterar mot deras egna uppfattningar om hur Bilder bör ser ut för att på ett bra sätt förklara olika ting och händelseförlopp.

Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på om pedagogerna på två mångkulturella förskolor arbetade medvetet med språkutveckling utifrån Bilder på väggarna i innemiljön. Syftet var även att undersöka om barnen på avdelningarna fann det intressant att kommunicera med andra barn och pedagoger om de Bilder som fanns på väggarna och i så fall i vilka situationer samtalen ägde rum. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av relevant litteratur inom ämnet, observationer i verksamheten och intervjuer med fyra pedagoger. En upptäckt som vi gjorde i vår undersökning var att ingen av pedagogerna använde sig av Bilder på väggarna som ett språkutvecklande verktyg. I vår undersökning visade det sig att barnen föredrog att samtala om de Bilder som de hade en gemensam erfarenhet kring..

SammandragFranker (2007) gjorde en studie om vilka Bilder lärare använder i alfabetisering medan syftet med denna uppsats är att tillfråga deltagare i alfabetiseringsundervisning vilka Bilder de möter i sin undervisning, vilka Bilder de tycker hjälper dem att lära sig svenska och som engagerar och gör att de använder språket. De metoder jag använder är gruppintervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att deltagarna mött många olika slags bildkategorier i sin undervisning. De har olika uppfattningar om nyttan av Bilder i undervisningen och av att producera egna Bilder men majoriteten tycker att Bilder underlättar förståelsen och tillägnandet av språket. Det som hjälper dem mest och som gör att de lär sig svenska och att kommunicera är läroboken. .

Detta arbete syftar till att undersöka vad Bilder, gestaltande religiösa berättelser, kanförmedla om den religiösa kontext där de har sitt ursprung. Hur väl dessa Bilder kantjäna som hjälpmedel till att förklara centrala aspekter av respektive religion iundervisningssammanhang är även en del som kommer att undersökas. Det aktuellabildmaterialet består av två Bilder hämtade ur den kristna och den buddhistiskabildtraditionen. För att behandla aktuella Bilder används en kvalitativ observationsmetodi form av en egen bildanalys-anpassning som inkluderar delar av både den ikonologiskaoch semiotiska analystraditionen. Resultatet av dessa analyser visar att den aktuellatypen av Bilder kan, under gynnsamma omständigheter, förmedla information om sinreligiösa kontext och på sätt även tjäna som ett didaktiskt hjälpmedel..

Jag undersöker min värld genom de Bilder jag skapar. Jag gestaltar den värld jag ser, för att dela den med betraktaren genom fotografi, video, text och ljud.

Syfte med undersökningen är att studera hur vissa läromedelsförfattare använder Bilder i kapitlen om islam i läromedel för grundskolans tidigare år. Jag genomför en analys av första bilden i kapitlet och en kartläggning av resterande Bilder i tre utvalda läroböcker. I min undersökning gör jag en semiologisk analys och jämförelse mellan läroböcker från 1980-, 90- och 2000-talet. I min studie av Bilderna använder jag mig av semiologisk analys. Jag redogör för bildens funktion i läromedel och gör en historisk överblick av läromedelsbilden. Analysen visar på vikten av att skilja på religöst utövande och politisk Islam i bild.

Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentala Bilder som pedagogiskt stöd framställs, och hur instrumentala Bilder fungerar, för dyslektiker vid textbaserat lärande i litteraturen och i fallstudien. Därför ställs frågan: Hur framställs för och nackdelar med att ha Bilder som stöd för dyslektiker vid textbaserat lärande? Metoden som har använts är en kombination av litteraturstudie och en fallstudie. Studien visar att det både finns svårigheter och fördelar med att använda Bilder som stöd. Den främsta svårigheten är att Bilder tolkas utifrån personliga erfarenheter och förkunskaper samt att om bilden inte stämmer överens med textens innehåll kan bilden förvirra samt försämra koncentrationsförmågan ytterligare.

Medielandskapet har förändrats till följd av de digitala mediernas framväxt. Då det finnas allt fler användare av sociala medier är det viktigt för företag att veta hur de ska nå ut till konsumenterna. Instagram har 200 miljoner aktiva användare varje månad. Att veta vilka Bilder som bäst når ut till användarna, varför de väljer att interagera med företag och vilka behov de uppfyller är betydelsefullt att få kunskap om.Syftet med uppsatsen är att se om användare av Instagram följer och interagerar med företag beroende på vilken typ av bild de väljer att lägga upp. Detta har undersökts genom tio semistrukturerade intervjuer där de intervjuade fick se Bilder från två företags Instagram-konton.

Då allt fler mobiltelefoner utrustas med en megapixelkamera har vi valt att undersöka hur människor hur människor hanterar Bilder tagna med kameramobilen. Vi har inriktat oss att ta reda på hur människor kan kategorisera och söka efter Bilder i en mobilkontext på nya och innovativa sätt. Vi har samlat in data från en förstudie bestående av ostrukturerade observationer och intervjuer. Därefter genomförde vi en webbekätundersökning med 249 respondenter och avslutade med intervjuer av två exporter inom området. Vår studie visar att människor har relativt få Bilder i sina kameramobiler samt att de inte har några större svårigheter att hitta dem.

Jag har i den här undersökningen valt att genom en observerande fältstudie se på hur Bilder används i historieämnet. Undersökningens problemformulering bygger på tron om att bildämnet har en låg status inom skolan. Jag vill visa på att bild kan användas i olika ämnen och öppna upp för ämnesövergripande skolarbete. Jag har utgått från teorier om hur information och då även Bilder är styrda och påverkade av olika krafter så som eurocentrism. De skolor jag besökt har skilt sig på det viset att de har haft en spridning av invandrarelever och etnisktsvenska elever.

Syftet med arbetet var att undersöka om jag genom kontinuerlig bildtolkning kunde utveckla elevernas sätt att uttrycka sig om Bilder i ord. Arbetet genomfördes under sju veckor i en skolår sex i norrbottens län. Tjugotvå elever deltog i studien som bestod av sju lektionstillfällen varav det första och det sista var provtillfällen. Vid de två provtillfällena skrev eleverna till Bilder och dessa texter jämförde jag i ordmängd. Efter skrivandet följde ett samtal i gruppen, dessa samtal spelades in på band för att sedan avlyssnas och analyseras.

Eftersom att samhället förändras ställs nya krav på vad läskunnighet innebär. Bilder omgeross ständigt och förmedlar budskap i lika hög grad som skriven text enligt det vidgadetextbegreppet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskningen säger omeffekterna av användandet av Bilder i samband med läsutveckling med utgångspunkt ilärandepotential för eleverna.Artiklarna var åtta till antalet och innefattade fem kvantitativa undersökningar och trelitteraturstudier. De teman som har betydelse är i de kvantitativa artiklarna; inferenser,arbetsminne, ögonfixering, bildpreferenser, fysisk interaktion med Bilder samt läsförståelse. Ilitteraturstudierna identifierades 4 olika teman; lärarens roll, meningsskapande genom bildoch text, elevers utveckling och vår tids krav.