Syftet med vårt arbete var att se hur barnens förståelse ökar genom ett Temaarbete. Vårt Temaarbete handlade om äggets innehåll, kon och mejeriprodukterna. Vår undersökning genomfördes under våren 2003 på en förskola i Boden och en i Falkenberg.I undersökningen var 17 barn i åldrarna 4-5 år med. mätmetoderna som vi använde oss av var barnintervjuer, enkäter och barnens teckningar. I vår undersökning fann vi att barnen lärde sig mest då de själva fick undersöka, det vill säga då de använde sig av sin färdighet..

Examensarbetet skildrar olika lärares syn på ämnesintegrerad undervisning med matematik som utgångspunkt. Metoden som använts är intervjuer med verksamma lärare som tagit del av det Temaarbete vi konstruerat och som kommit med synpunkter på hur Temaarbetet kan förändras till det bättre. Resultatet visar att alla de intervjuade lärarna är positiva till att arbeta ämnesintegrerat, trots att de ser vissa hinder som kan uppstå. I resultatet går även att utläsa hur de intervjuade lärarna ställer sig till vårt Temaarbete..

Vårt syfte har varit att undersöka hur två pedagoger ser på Temaarbete och hur de väljer att arbeta med det. Vi har utgått från frågeställningarna: Hur definierar pedagogerna Temaarbete? Hur planerar och genomför de Temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med Temaarbete? Vårt insamlade material består av intervjuer med två pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som ämnesintegration och undervisning utifrån elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna både för och nackdelar med tema. De slutsatser vi kan dra av vår undersökning är att pedagogerna ser Temaarbete som ett arbetssätt där flera ämnen integreras till en helhet.

Syftet med den här studien var att fördjupa vår insikt i Temaarbetets påverkan av förskolans verksamhet. Vi ville få fram vilka fördelar och nackdelar förskollärare ser med Temaarbete som arbetssätt. Intervjuer användes som undersökningsmetod och de olika svaren jämfördes och kategoriserades. Resultatet visade att förskollärarna har olika definitioner på vad Temaarbete innebär. Det visade även att Temaarbete inte är en självklar arbetsmetod i förskolorna.

Syftet med denna studie är att undersöka om samtal kring skönlitteratur bidrar till förskolebarns lärande samt hur pedagoger i förskolan arbetar för att inkludera samtal i ett skönlitterärt Temaarbete. I studien har uppstarten av ett skönlitterärt Temaarbete med fokus på samtal har under ett flertal tillfällen observerats på en förskoleavdelning, där det endast går femåringar. I observationerna har det bland annat fokuserats på en pojke som under observationernas gång tydligt visar att ett lärande kan ske utifrån samtal kring skönlitteratur..

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur textilläraren kan arbeta tematiskt tillsammans med andra lärare på sin skola. Jag har använt mig av den kvalitativa forskningsmetoden och genomfört intervjuer. Sex lärare har intervjuats på kommunala såsom privata grundskolor. Underökningen omfattar elever i åk 5-6. Mitt resultat visar sex olika exempel på hur ett ämnesintegrerat Temaarbete kan utföras.

Den här uppsatsen behandlar Temaarbete i moderna språk (tyska, franska och spanska). Syftet är att undersöka hur lärare i dessa ämnen på högstadienivå uppfattar Temaarbete samt hur de relaterar sina uppfattningar om begreppet till den egna undervisningen. Metoden är kvalitativ, empirisk och jag har valt att göra samtalsintervjuer med ett urval av lärare. Uppsatsen bör förstås ur det fenomenografiska perspektivet som intresserar sig för hur människor uppfattar ett visst fenomen samt för variationen i dessa uppfattningar. Uppsatsens viktigaste resultat är att samtliga intervjudeltagare hade en positiv uppfattning om Temaarbete och att alla var positivt inställda till att arbeta tematiskt i sin undervisning. Trots att tema, Temaarbete och tematisk undervisning aldrig nämns i Lgr 11, den nya läroplanen för grundskolan, ansåg alla att Lgr 11 kräver att man arbetar med teman.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi med ett Temaarbete kunde öka elevernas medvetenhet om och förståelse för mobbning. Undersökningen genomfördes under sex veckor i en sjätte- samt en sjundeklass på två olika skolor i Luleå Kommun. Under dessa veckor genomfördes fyra lektionspass á 60 minuter med olika övningar. Efter varje övning följde diskussioner i grupp. I början och i slutet genomfördes även en muntlig intervju med fyra utlottade elever.

Syfte:Det centrala med studiens syfte är att analysera hur arbetet med barns inflytande vid val av Temaarbete ser ut på en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Studien kommer även att analysera barns syn på hur inflytande fördelas mellan de olika parterna under det tematiska arbetets gång.Frågeställningar:De frågeställningar studien utgår från är hur barn beskriver sin möjlighet till inflytande vid val av Temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Hur barn beskriver att alla involveras vid val av Temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola samt vad det uppkommer för utmaningar som förskollärare kan ställas inför när det gäller barns inflytande vid val av Temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola, utifrån vad barn säger.Metod:Metoden som används är kvalitativa intervjuer med förskolebarn och med hjälp av fokusgruppsintervjuer samlas data in till studien. Undersöknigen görs på en Reggio Emilia-inspirerad förskola i södra Sverige som vi har kommit i kontakt med under vår utbildning.Resultat:Studiens resultat visar att det finns intresse hos barnen att vara delaktiga vid val av Temaarbete samt att ha inflytande i vardagsprocesser som rör detta Temaarbete. Resultatet tyder även på att barnen inte är så delaktiga som de skulle önska samt att denna brist på inflytande vid valet av tema och dess genomförande inte beror på att barnen är ointresserade, utan snarare på grund av tidsbrist eller för stora barngrupper i verksamheten..

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka varför pedagoger väljer att arbeta tematiskt framför en mer traditionell undervisningsform. Vår målsättning är att undersöka om Temaarbete kan passa alla typer av elever. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, vilken innefattar intervjuer av fem pedagoger som arbetar med Temaarbete enligt Bifrostskolan, samt intervjuat tolv elever från förskoleklass till 6: e klass. Intervjusvaren har sammanställts och jämförts med aktuell forskning på området. Vår undersökning visar att den tematiska undervisningen är en metod som tillgodogör många elever, med varierande inlärningsmöjligheter, intressen, förkunskaper och mognad.

Det övergripande syftet med studien var att studera andraspråkselevers lärande på en gymnasieskola, i en klass med både första- och andraspråkselever. Studien strävade efter att belysa vad det innebar för lärare att undervisa elever på ett andraspråk och vad det innebar för elever att lära sig ämnen på ett andraspråk. Den etnografiska studien hade observationer, fältnotiser, dagböcker, loggböcker, samtal och intervjuer som verktyg. Lektionsarbete, elevsamtal, muntliga redovisningar samt elev- och lärarutvärderingar dokumenterades. Resultatet av studien visar att läraren måste ta hänsyn till vad andraspråksperspektiv innebär för planering och genomförande av ett Temaarbete.

Vårt övergripande syfte har varit att utifrån vår litteraturstudie undersöka hur lärare ser på arbetssättet Temaarbete. Vi ville få en inblick i hur och varför man arbetar med tematiskt arbete i grundskolans tidigare år, årskurs 1-6, och vad lärare i skolan har för uppfattningar och erfarenheter om arbetssättet. Som forskningsmetod har vi använt oss av en kvalitativ forskning genom intervjuer för att få trovärdiga och innehållsrika svar. För att vi skulle få en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssättet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom läroplanerna fram tills idag. Det finns arbetssätt som har funnits med i alla läroplaner och som även finns med i arbetssättet Temaarbete och de är: elevinflytande, ämnesövergripande, åldersintegrerat och olika undervisningskonstellationer.

Denna rapport beskriver framtagandet av ett ämnesöverskridande Temaarbete för årskurs 4-6 om mat med hållbar utveckling som grund. Dagens samhälle präglas av klimatförändringar och konsekvenser av detta. I framtiden kommer dessa konsekvenser att märkas allt mer. För att vända den negativa trenden och skapa ett hållbart samhälle spelar utbildning en stor roll. Enligt den svenska läroplanen ska hållbar utveckling genomsyra all undervisning genom ett övergripande miljöperspektiv.

Syftet med vår studie var att undersöka hur elevers motivation till lärande påverkas genom ett temainriktat arbetssätt. Studien utfördes under sex veckor på en skola i Piteå kommun. Klassen där vi utförde vår studie bestod av elever från år 4-5-6. Arbetet med eleverna omfattade ett Temaarbete om Australien och Nya Zeeland där eleverna fick jobba i ett utforskande och upplevesebaserat arbete en längre tid och på ett omväxlande sätt där flera skolämnen berördes. Eleverna fick möjlighet att jobba både i grupp och enskilt.

Detta examensarbete innehåller en litteraturgenomgång av hur forskare och ledande pedagoger ser på Temaarbete och ämnesintegrering jämfört med traditionell lärarledd undervisning. Arbetet har också omfattat en enkät- och intervjuundersökning av hur elever i de senare åren på en mindre skola i Tornedalen uppfattar dessa tre metoder ur ett kunskaps- och lärandeperspektiv. Frågeställningarna har baserats på läroplanens kunskapsmål. I bakgrundsarbetet ingick en kartläggning av hur synen på kunskap och lärande i skolan ser ut från forskarhåll. Dessutom granskades läro- och kursplanerna med avseende på eventuellt stöd för användandet av dessa ovannämnda undervisningsmetoder.