Användning av Surfplattor och datorer blir vanligare inom skolan. De används dock inte lika mycket av varje lärare. Genom denna studies syfte vad det är som gör att lärare väljer eller inte väljer att använda sig av Surfplattor och datorer i matematikundervisningen, redes olika anledningar till detta ut. För att ta reda på studiens syfte, genomfördes intervjuer på tre olika skolor och med sju olika informanter. Informanterna arbetade inom grundskolans tidigare år.

Vårt syfte med denna studie var att med utgångspunkt i några pedagogers arbete analysera hur datorer och Surfplattor kan användas som hjälpmedel för att främja barns tal- och skriftspråksutveckling. Vi formulerade även två frågeställningar som hjälp för att kunna uppnå vårt syfte. Vår studie har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och som metod valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultatet visar att både Surfplattor och datorer används i förskolan för att stimulera barns tal- och skriftspråksutveckling, men på skilda sätt. Datorer används mest till att skriva med och Surfplattor mer för spelande, dock med spel som pedagogerna ansåg hade fokus på lärande.

De senaste åren har marknaden för Surfplattor växt massivt samtidigt som Smart-TV?s har kommit fram som en ny produktkategori. Detta arbete är en undersökningen i hur Surfplattor tillsammans med Smart-TV kan användas för att skapa en bättre upplevelse för användaren. För detta utvecklades en applikation på en LG Smart TV som sammankopplades med en surfplatta för att visa information om ett pokerspel. Sedan utfördes en undersökning med intervjuer där hybridapplikationen jämfördes gentemot att bara spela på surfplattan.

Den här studien handlar om hur Surfplattor används på förskolor. Syftet med undersökningen är att få insikt i hur pedagogerna på förskolorna integrerar Surfplattorna för att främja och utveckla barns lärande. Det är en studie med kvalitativt metodval, där observationer och intervjuer har varit metoder för att samla in mitt empiriska material. Studien är gjord på två förskolor med sammanlagt sex pedagoger. Det empiriska materialet analyseras utifrån teorier kring implementering av teknik i förskolan med hjälp av begreppen innehållskunskap, didaktisk kunskap och teknisk kunskap.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarens syn på användningen av Surfplattor i verksamheten. Digitala verktyg så som Surfplattor är ett aktuellt ämne att undersöka då det tar allt större plats i förskolornas verksamhet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och en förskolechef, alla på ett eller annat sätt involverade i användningen av Surfplattor i förskolan. Tidigare forskning om digitala verktyg, lärande och dokumentation ligger till grund i uppsatsen. Även det teoretiska begreppet ANT (Actor Network Theory) kommer att belysas.

Denna studie handlar om ny IT-teknik i förskolan. Syftet med studien var att ta reda på hur surfplattan kan användas i den dagliga verksamheten på en förskola. Samtidigt ville vi ta reda på hur den nya tekniken uppfattats av pedagogerna och barnen. Vi genomförde en studie med observationer och intervjuer på en tre till fem års avdelning där de integrerat Surfplattor i den dagliga verksamheten. Urvalet av förskolor som arbetat in Surfplattor i den dagliga verksamheten var mycket begränsade men vi kunde söka oss till en förskola i Sverige.

I och med lanseringen av Apples iPad har nya möjligheter skapats för publicering av tidskrifter. Eftersom det är en så pass ny marknad är många av detidskrifter som finns till Surfplattor idag inte speciellt anpassade. Det finns heller inte speciellt mycket forskning kring digitala tidskrifter på Surfplattor.Det här examensarbetet har som fokus att undersöka de olika aspekter som bör tas i beaktning vid anpassning av en tidskrift för surfplatta. För attbegränsa arbetet undersöks endast aspekter gällande layout, typografi och innehållsöversikt och hur dessa kan påverka läsupplevelsen. Genom att sammanställaredan befintlig teori inom områden som är relevanta för undersökningenskapas hypoteser för hur en tidskrift på en surfplatta bör se ut.

Inom ämnet matematik inkluderas Surfplattor allt oftare i undervisningen. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur grundlärare i årskurs ett till sex upplevt användning av surfplat-tor i matematikundervisningen. I studien riktades intresse mot hur grundlärare använde Surfplattor och vilka fördelar respektive nackdelar de såg med denna användning. Studien hade en kvalitativ fe-nomenologisk forskningsansats och materialet samlades in genom intervjuer. Materialet analyse-rades med fokus på att se mönster i lärarnas utsa-gor.

I detta arbete kommer du att få läsa om hur digitala hjälpmedel, främst Surfplattor och datorer kan hjälpa elever i deras utveckling. Du kommer få ta del av intervjuer med fem lärare och en bibliotikarie från två olika skolor i ett mångkulturellt samhälle. Syftet med detta arbete är att komma fram till hur digitala läromedel kan användas på ett så bra sätt som möjligt i klassrummet och vilka fördelar och nackdelar det finns. Eftersom Surfplattor och datorer ligger i många elevers intresse bör skolan ta till vara på deras kunskaper och utveckla arbetet utifrån detta. Våra frågeställningar är: ? Vilka för- och nackdelar finns det med digitala läromedel jämfört med traditionella läromedel? ? Hur används digitala läromedel i skolorna? ? På vilket sätt kan digitala läromedel hjälpa elevers språkutveckling? Vi har utfört tre observationer.

Idag  används  datorer,  Surfplattor  och  mobiler  i  allt  större  utsträckning.  Ett  sätt  att försöka  minska utvecklingskostnader  för  mjukvaruföretag  är  att  bygga  ett  generellt gränssnitt  som  fungerar  på  alla dessa  plattformar.  Det  finns  stora  skillnader  mellan de  olika  plattformarna,  till  exempel  skärmstorlek, vilken inmatningsmetod som används och i vilka sammanhang plattformarna används. Denna studie har undersökt  om  det  är möjligt  att  bygga  ett  generellt  gränssnitt  för  ett  affärssystem.  Ett  par  viktiga faktorer som  bör  iakttas  vid  ett  generellt  system  lyfts  fram,  exempelvis  knappstorlek, feedback  och komplexitet.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur användningen av Surfplattor är ute i skolan och i undervisningen.Jag har intervjuat tre lärare på en skola samt bearbetat tidigare forskning till detta arbete. Undersökningen ärkvalitativ och intervjuerna är semistrukturerade. Surfplattan är ett användningsområde som snabbt har utvecklatsi skolans värld. Surfplattan är ett komplement till den traditionella undervisningen, ett hjälpmedel för eleverna,ger direkt feedback och skapar motivation. Resultatet visar att lärarna tycker att surfplattan generellt är positivt attha i undervisningen.

Syftet med examensarbetet är att studera hur IT-hjälpmedel så som smartphones och Surfplattor kan användas i byggprojekt. I vilken utsträckning kan dessa verktyg effektivisera skydds- och miljörond samt tillbuds- och observationshantering samt hur fungerar dessa moment i dagsläget. Studien påbörjades med en litteraturstudie där Arbetsmiljöverkets regler och krav samlades in och granskades. För att erhålla mer kunskap om dessa IT-hjälpmedel gjordes en undersökning av historian om surfplattans uppkomst. En intervjustudie genomfördes med tjänstemän från Skanska och NCC.

Föreliggande examensarbete undersöker möjligheterna att effektivisera order- och lagerhanteringen av Surfplattor hos företaget Företag A. Arbetet är avgränsat till företagets varuhus i Barkarby och till de två största märkena på marknaden just nu; Apple och Samsung. Detta är ett ämne som är relativt nytt eftersom det är en relativt ny marknad runt hela världen som har exploderat sedan Apples första lansering av surfplattan. Eftersom Företag A säljer samtliga märkens Surfplattor vilka har helt olika efterfrågan, så kan deras order- och lagerhantering bli svårhanterlig. De uppställda frågeställningarna som ligger till grund för arbetet är:? Vilken/vilka teoretiska modeller om orderhantering kan bäst tillämpas på fallet Företag A Barkarby?? Vilka åtgärder skulle kunna genomföras för att effektivisera det nuvarande arbetssättet?Utifrån dessa frågor har en del modeller undersöks huruvida de passar in i både teori och praktik på Företag As sätt att hantera de mest sålda Surfplattorna på sitt lager.

Undersökningen handlar om en kommuns arbete med implementering av Surfplattor i förskoleverksamheten samt pedagogernas upplevelse av den nya tekniken i förskolan. I studien belyses pedagogernas syn på surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer som metod. Valet föll sig naturligt då det är en primär metod för att få fram den information man söker. I resultatet visar det sig att kommunen inte hade någon plan på hur arbetet med Surfplattor i förskolan skulle se ut.

De senaste fyrtio åren har fört fram innovationer i hur vi gör musik och det sätt som vi arbetar medefterbehandligen av musik. Den digitala framväxten har möjliggjort för program och produkter attutvecklas i syfte att förbättra och förenkla arbetsflödet för efterbehandlingen. Denna studiefokuserar på användningen av Surfplattor i arbetsflödet och om detta kan hjälpa en musiker iefterbehandlingen att föra fram sin estetiska vision. Vi har undersökt detta område genom attanvända ett antal metoder. En semistrukturerad fokusgrupp med ett band utfördes i syfte att fååsikter från aktiva musiker och se hur de kände angående möjligheten att efterbehandla sin egenmusik på en surfplatta och se om de trodde att det var ett bra sätt för att arbeta fram sin vision.