Sök:

Sökresultat:

18 Uppsatser om Människa-tekniksystem - Sida 1 av 2

Införandet av Stridsfordon 90 : RÀtt taktik pÄ rÀtt plats?

FörhĂ„llandet mellan teknik och taktik Ă€r svĂ„rt att faststĂ€lla. Klart Ă€r dock att de pĂ„verkar varandra.Uppsatsen syftar till att pröva Öhrns teori om förhĂ„llandet mellan ny teknik och taktikutvecklingen, som bestĂ„r av tre slutsatser som skall uppfyllas för att gynnsamma förutsĂ€ttningar för taktikutveckling ska Ă€ga rum. Prövandet genomfördes genom att stĂ€lla teorin mot införandet av Stridsfordon 90 i svenska armĂ©n som slutfördes under 1990-talet. Genom att skapa hypoteser baserat pĂ„ Öhrns teori har stridsfordonets roll som tekniksystem pĂ„ kompani- och bataljonsnivĂ„ i svenska armĂ©n undersökts.Studien resulterade i att Öhrns teori i hög grad var tillĂ€mpbar pĂ„ det valda markfallet. Stridsfordon 90 kunde konstateras vara ett för kompaniet större tekniksystem och hade en taktik som anpassats för sina speciella förmĂ„gor, kombinerat med att organisationen, Försvarsmakten, hade förutsĂ€ttningar att genomföra en medveten taktikutveckling.

MusiklÀrares arbetssituation i grundskolan

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

?Jag gillar dikter. Det kanske man inte kan sÀga som kille, men det gör jag? : En kvalitativ studie om gruppsamtal och litterÀr kompetens pÄ International Baccalaureate Programme

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

"Man Äldras för varje produktion!" : NÄgra filmarbetares upplevelser av hÀlsotillstÄnd i sin yrkesutövning

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Kvinna, konstnÀr eller mÀnniska?  : en studie av Mimmis slitning mellan intellekt och kropp i Stina Aronsons Feberboken

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Interagerbara utstÀllningar : AnvÀndargrÀnssnitt och social interaktion

Syftet med detta arbete a?r att besvara fra?gesta?llningen ?Hur pa?verkar kamerastyrningen i en applikation den sociala interaktionen vid utsta?llningar i offentliga miljo?er??. Arbetet bygger pa? teorier fra?n social studies och ma?nniska- datorinteraktion.En fo?rstudie fo?r att underso?ka ma?lgruppen och deras behov av anva?ndargra?nssnittets funktion och grafiska element la?g till grund fo?r att skapa applikationen. En fa?ltobservation utfo?rdes sedan pa? Arena Sko?vde da?r applikationen sta?lldes ut i en monter som kompletterades med en enka?t fo?r att sa?kersta?lla applikationens anva?ndarbarhet.Resultatet av underso?kningen visar inte att det finns na?gra uppenbara skillnader mellan tva? kamerastyrningar och social interaktion.

Det Àr svÄrt att sÀtta fingret pÄ : En studie om musik- och bildlÀrares syn pÄ kreativitet

Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.

AnvÀndbara och sÀkra mobila banktjÀnster : en studie med fokus pÄ anvÀndaren

Anva?ndandet av internet i mobiltelefonen har o?kat drastiskt de senaste a?ren och detta fenomen inneba?r att ma?nniskor har tillga?ng till internet i sto?rre utstra?ckning a?n fo?rut. De svenska bankerna har tagit tillvara pa? denna trend genom att utveckla mobila bankapplikationer da?r de erbjuder sina kunder mo?jligheten att utfo?ra banka?renden med hja?lp av mobiltelefonen. A?ven om fo?rdelarna med denna tillga?ng a?r ma?nga, finns det a?nda? vissa nackdelar.

Webbgra?nssnitt pa? pekska?rmsdatorer : En anva?ndarstudie av webbplatser pa? Ipad

Nowadays, the establishment of new touch screen technology has changed significantly the way we navigate on the Internet. The requirement to design websites that adapt to various artifacts such as touch screen computers are increasingly a need to consider. The purpose of this study is to discover - What are the specific usability requirements should be addressed in designing of websites for touch screen computers? - In order to examine the essay?s question, it presents a study where five people visiting three different websites on the touch screen computer Ipad. The study was conducted using a participant and structured interview observation in form of a think-aloud method.

"Att bli mÀnniska" : en grundad teori om musiklekens legitimitet i fo?rskolans toddlarverksamhet

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

"Det Àr dÀrför man Àr med i orkestern, för fikat. Fikat Àr helt galet gott" : Faktorer som pÄverkar ungdomar att delta i gruppmusicerande

Fritid beskrivs av ungdomar som na?got som skapar mening i tillvaron. Musiken a?r en stor del av denna fritid. Ma?nga ungdomar lyssnar pa? musik, och en del la?gger fritiden pa? att sja?lva musicera.

"För annars blir vi en del i att dom tar livet av sig.? : -      En kvalitativ studie om hur kuratorer tÀnker kring och förhÄller sig till unga transpersoner.

Tidigare forskning har visat att transpersoner, speciellt unga, a?r en va?ldigt utsatt och osynliggjord grupp i va?rt samha?lle med ho?ga siffror inom statistiken fo?r sja?lvskadebeteende och sja?lvmord. Forskning om transpersoner i relation till socialt arbete i Sverige a?r begra?nsad. Va?r studies syfte var att underso?ka hur kuratorer ta?nker kring och fo?rha?ller sig till unga transpersoner, med fra?gesta?llningarna vilken kunskap kuratorerna har info?r att bemo?ta unga transpersoner, om de har styrdokument/riktlinjer fo?r att bemo?ta dem, om inte anser de att det beho?vs, samt hur kuratorerna ser pa? vilken betydelse ko?nsidentitet har fo?r ungdomar.

Gengas i beredskap: en studie över Sveriges reducering av oljeberoendet under krigsÄren 1939-46

Enligt Förenta nationernas utvecklingsrapport för 2007/2008 Àr den globala uppvÀrmningen 2000-talets viktigaste frÄga. För att bromsa utvecklingen och skapa kontroll över klimatförÀndringarna mÄste hela vÀrldens totala utslÀpp av vÀxthusgaser minskas med 80% fram till Är 2050, utslÀpp av vilka 53% bestÄr av koldioxid. Den frÀmsta kÀllan för koldioxidutslÀpp utgörs av förbrÀnning av fossila brÀnslen vilket gör det intressant utifrÄn den globala uppvÀrmningens problematik att minska nyttjandet av denna energikÀlla. Under det andra vÀrldskriget skedde en nÀst intill total strypning av Sveriges tillgÄng till energi frÄn kol och olja vilket medförde en tvingad reducering av beroendet frÄn fossila brÀnslen. För att möjliggöra fortsatt drift av motorfordon övergick man till gengas som drivmedel.

Det Àr aldrig för tidigt att bostadsspara : En studie över sparandet inför intrÀdelsen pÄ bostadsmarknaden

Syfte: Syftet med studien a?r att analysera yngre vuxna i Stockholms sparbeteende info?r intrĂ€delsen pĂ„ bostadsmarknaden utifrĂ„n livscykelhyoptesen.Teori: Den frĂ€msta teoritillĂ€mpningen fo?r studien Ă€r livscykelhypotes om mĂ€nniskans generella och rationella sparbeteende. Även Maslows behovshierarki behandlas dĂ„ den angriper det social- psykologiska perspektivet angĂ„ende behovet av att ha en bostad och Behavioral Finance angriper andra yttre faktorer som kan pĂ„verka huruvida en ma?nniska sparar eller inte.Metod: Studiens metodansats besta?r av en metodkombination, detta innefattar en enka?tunderso?kning med svarsalternativ som skedde inom Stockholmsomra?det. Det innefattar a?ven tre intervjuer med etablerade experter inom studiens omra?de.

KretsloppssamhÀlle : frÄn teori till praktik. En studie av Göteborgs kretsloppsnÀmnd.

Tankar om att samhÀllets material- och energiflöden mÄste slutas har under de senaste Ärtionden vuxit sig allt starkare. En stor del av dessa flöden hanteras inom de kommunaltekniska systemen. Kommuners avfallshantering Àr sÄledes av stor betydelse för kretsloppssamhÀllets mÄluppfyllelse. I denna studie belyses de resonemang som Göteborgs kommun fört kring hanteringen av hushÄllens bioavfall. Studien fokuserar pÄ Göteborgs kretsloppsnÀmnd, dess beslutsunderlag och argumentation kring tvÄ Àrenden kopplade till det biologiska avfallet.

1 NĂ€sta sida ->