Sök:

Sökresultat:

22 Uppsatser om Gruvdrift - Sida 1 av 2

Markägarens rätt till ersättning vid ianspråktagande av mark för gruvdrift

Syftet med denna uppsats har varit att utreda och undersöka markägarens rätt till ersättning vid ianspråktagande av mark för Gruvdrift. Den rättsdogmatiska metoden det vill säga den juridiska metoden har använts för att besvara frågeställningen. Dock har bristen på rättspraxis gjort att tyngdpunkten har lagts på de andra rättskällorna det vill säga lag, förarbeten och doktrin. Uppsatsen har redogjort för äganderätten och egendomsskyddet i regeringsformens 2 kapitel 15 § och Europakonventionen, det vill säga redogjort för vilka inskränkningar som kan göras i äganderätten samt beskrivit processen från undersökning till färdig gruva. Tyngdpunkten i uppsatsen har lagts på att redogöra för minerallagens ersättningsbestämmelser nämligen minerallagens 7 kapitel men även expropriationslagens 4 kapitel.

Finngruvan - Uppföljning av vattenkvalitet, analys avavrinning och recipienter i området efter gruvdrift

This thesis raises the problem with acid mine drainage around the closed mine Finngruvan.The purpose of the investigation was to compare metal content in surface water in the areaand its catchments between year 2010 and 2003, also to make calculation of specific runoffand metal load, furthermore determine the recipients in the area. Surface water samplingwhere preformed at the same place as 2003 and also at a few other places of interest. Adigital elevation file were used in GIS to calculate the area of the watersheds in the region,observations in the field where also made. The collected data were used to make comparisons,calculations and conclusions. The result showed that the surface water 2010 had somewhatlower metal concentrations.

Miljöpåverkan från gruvdrift i Kirunaområdet: En studie av metaller i daterade sjösediment

Rakkuri sjösystem är den största recipienten för vatten påverkat av Gruvdrift ifrån LKABsjärnmalmsgruva i Kiruna och är även recipient för de numera nedlagda sulfid-koppar gruvornaPahtohavare och Viscaria. I den här underökningen har det funnits tillgång till dateradesedimentkärnor ifrån de största sjöarna i Rakkurissytemet, som används tillsammans med nyaanalyser av sedimentet från den tidigare daterade referenssjön Suolujávri. Metallanalyserna frånde daterade sedimentkärnorna har använts statistiskt för att undersöka påverkan från Gruvdriftenpå recipientsjöarna.Metallkoncentrationerna i sedimentet följer den naturliga anrikningen av järn- ochmanganhydroxider i ytsedimentet vilken i sin tur sammanfaller djupmässigt med det sedimentsom avsattes kring 1950 då påverkan från Gruvdriften till recipienten startade. Sammanfallandetav gränsen mellan förindustriellt- och opåverkat sediment tillsammans med gränsen för densuboxiska zonen i sedimentet komplicerar användandet av sedimentet som arkiv förrecipientens föroreningshistoria. Den här studien kan ändå påvisa att recipientsjön Mette-Rakkurijärvi är påverkad av metaller ifrån Gruvdrift.

Kiruna, en stad i rörelse : hur man förflyttar och bygger upp ett centrum

Det unga Kiruna tvingas nu flytta vissa delar av staden då de ligger för nära gruvan och de deformationer som sker i samband med malmbrytningen i Kiirunavaara. Bland annat så kommer ett nytt centrum byggas upp tre kilometer öster om nuvarande placering. Då det är gruvbolaget LKAB som står för skadorna som sträcker sig mot Kiruna så är det de som måste betala för förflyttningen av de olika stadsdelarna. Syftet med uppsatsen är att granska hur stadens nya centrum ska byggas upp. Fokus ligger på centrumets attraktivitet samt hur den karaktär som idag finns i Kiruna ska bevaras även efter stadsomvandlingen, hur förflyttningen och uppbyggnaden genomförs samt hur invånarna har möjlighet att påverka och vara delaktiga i processen.

Platsens förfall : En studie om platsidentitet i ett gruvsamhälle i förändring

I norra Sverige ligger Malmberget, ett gruvsamhälle grundat i slutet av 1800-talet. Staden har växt upp runt gruvan,vilken även har fött staden. Sedan 1960-talet har dock gruvbrytningen tagit staden i anspråk, då malmådern som saktamen säkert förs till ytan, sträcker sig in under samhället. Brytningen har gjort stora delar av staden obeboelig på grundav rasrisk och under 2000-talet togs beslutet att helt och hållet avveckla samhället. Den här studien undersöker hurförlusten av platsen påverkar malmbergsbons platsidentitet, samt hur platsidentiteten påverkar inställningen till gruvansexpansion på bekostnad av samhället.

Äganderätt till koncessionsmineraler

Sveriges gruvnäring har en lång historia som sträcker sig ända till medeltiden. Lika länge har det funnits behov av en reglering för utnyttjandet av dessa naturtillgångar. Regleringens syfte har varit mångfacetterat. Det har bl.a. gällt att inpassa utnyttjandet i en marknadsekonomi samt stimulera upptäckt och utnyttjande av mineraler.

En geokemisk kartering över området kring Nasa silvergruva : Effekterna av historisk gruvdrift i svensk fjällmiljö

The aim of the study was to map the extent of Fe, Cu, Pb, As, Zn and S contamination in the area surrounding the Nasa silver mine. The mine operated between 1635 and 1810 with some prospecting performed in 1889, and has become infamous for the gruesome ways that the indigenous people were treated during the early years of operation. This study tested three hypotheses through a geochemical survey: 1) sulfide oxidation is still active in the abandoned mine, 2) the soil downslope of the mine is contaminated by mine drainage, and 3) the stream downslope of the mine is affected in the same way. All three hypotheses were valid, as the results showed that still, >200 years after mining operations ceased, signs of the historical mining are clearly visible in the surrounding environment. Acidic conditions were discovered in surface waters close to the waste rock piles, which indicates active sulfide oxidation.

Gruva i Jokkmokk. Ja eller nej?: Analys av en Facebookdebatt

Studiens syfte är att utföra en analys på de argument som förs på Facebook angående den eventuella gruvetableringen i Jokkmokks kommun och se om dessa kan relateras till olika perspektiv på social förändring i ett lokalsamhälle. Den valda metoden för studien är en kvalitativ textanalys och dess empiriska del baseras på debattinlägg hämtat från olika grupper på Facebook. Jokkmokk är till ytan den näst största kommunen i Sverige och hälften av dess yta utgörs av ett vidsträckt fjällområde. Kommunen har under de senaste 50 åren minskat sin befolkning med 50 procent och idag är invånarantalet 5119. De tre största arbetsgivarna idag är Jokkmokks kommun, Vattenfall och Norrbottens läns landsting.

Östra Afrikas kustnära skogsområde : en viktig region för biologisk mångfald

Längs Afrikas östkust från Somalia till Mozambique löper en tropisk skogsremsa som uppvisar en fantastisk variation i artsammansättning och utgör habitat för en mängd endemiska arter. Regionen är så unik att både Conservation International och WWF anser att den bör prioriteras för bevarande insatser. De kustnära skogarna erbjuder också en mängd tjänster som många människor är beroende av. Skog förhindrar jorderosion, är hem åt pollinatorer och lagrar upp koldioxid. Mangroveskogar stabiliserar kustområden och de för lokalbefolkningen heliga Kaya-skogarna i södra Kenya erbjuder ett kulturellt värde. Den stora befolkningen som lever i området gör att mänsklig påverkan utgör ett betydande hot mot regionens biologiska mångfald. Det största hotet utgör det växande jordbruket som ska försörja en allt större befolkning.

Framtida klimatförändringar och gruvdrift i Kiruna: bedömning av kvalitativa förändringar och efterföljande konsekvenser för Ala Lombolo

Ala Lombolo i centrala Kiruna har under ett drygt sekel påverkats av mänsklig aktivitet, vilket har resulterat i att sjön idag är kraftigt förorenad. Huvuddelen av föroreningarna återfinns fastlagda i bottensedimenten och läckaget från sjön är relativt litet i jämförelse med de lagrade metallkvantiteterna. Förändringar av rådande förhållanden i sjön kan medföra att föroreningarna mobiliseras och sprids, bl.a. till Torneälven. Syftet med detta examensarbete är att identifiera kvalitativa förändringar och efterföljande konsekvenser som kan beröra Ala Lombolo i framtiden.

Effektivisering av malmproduktion genom att införa positionering av personal och utrustning : En fallstudie av effektivisering med Mobilaris Mining Intelligence

Underjordsbrytning är en vanlig brytningsmetod vid Gruvdrift. Vad som avgör om man ska bryta malmen genom dagbrott eller med en underjordsgruva beror på hur malmkroppen ser ut. Underjordsbrytning används ofta vid höggradiga malmkroppar som ligger under jord. De finns många olika metoder men två av de vanligaste är skivrasbrytning och igensättningsbrytning. Som används av Boliden AB och LKAB.

Ekonomisk verksamhet : En analys av det mervärdesskatterättsliga begreppet

Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera begreppet ekonomisk verksamhet i mervärdesskattehänseende och att utreda vid vilken grad av aktivitet en sådan verksamhet uppkommer samt vilka objektiva omständigheter som kännetecknar begreppet .Ekonomisk verksamhet är ett av de mest grundläggande begreppen inom mervärdesskatteområdet och mervärdesskattedirektivet. Begreppet är av väsentlig betydelse vid bedömningen av huruvida någon utgör en beskattningsbar person och ska vara underkastad mervärdesbeskattning. Definitionen återfinns i artikel 9 i mervärdesskattedirektivet. Med ekonomisk verksamhet  avses sådan verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör. Här inbegrips både Gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken.

Mediabrickan

Som examensarbete har vår grupp valt att presentera en lösning på ett problem som malmgruvor i allmänhet och gruvan i Malmberget i synnerhet har. Detta examensarbete har dock inte någon speciell uppdragsgivare utan har initierats av en gruppmedlem. Problemet bestod i att konstruera en produkt som skulle ersätta eller komplettera befintliga upphängningsanordningar för rörsystem till luft- och vatten- transport nere i gruvan. Ibland kan brister i planeringen (mänskliga faktorn) resultera i att ett för litet antal fästpunkter görs, eller i att fästpunkterna inte uppfyller ställda hållfasthetskrav. Detta leder till att maskinen som producerar hål för fästanordningen måste återkallas till gruvorten.

Förorenad mark 20 år efter åtgärd : Undersökning av ytvattenkemi i Bersbo gruvområde

Gruvdrift ger upphov till stora mängder avfall, vilket medför att metaller sprids från det deponerade avfallet till kringliggande mark och vattendrag. Flera metaller är naturliga komponenter i ekosystemen och många är essentiella näringsämnen. Metaller kan dock innebära en belastning då de i höga koncentrationer är toxiska för levande organismer. Läckaget av metaller från gruvavfall kan fördröjas genom täckning av deponierna.Bersbo gruvområde i Åtvidaberg var ett pilotprojekt för en nationell satsning som ägde rum på 1980-talet, vilken syftade till att åtgärda gamla nedlagda sulfidmalmsgruvor. Flertalet studier har utförts i området för att utreda föroreningssituationen i Bersbo.

Förstudie: Förbättra detaljplanering hos Boliden Mineral AB

Boliden Mineral AB (Boliden) är Europas ledande metallföretag med kärnkompetens inom bl.a. Gruvdrift och smältverk. Rapporten behandlar frågeställningarna kring detaljplanering (korttid resursplanering) och produktionsprocesser hos Bolidens underjordsgruvor; Garpenberg, Kristineberg, Renström och Tara.Gruvorna brottas med återkommande störningar av olika slag i produktionsledet vilket påverkar måluppfyllelse (planföljsamhet) för de fastställda veckoplanen. Företagets senaste tidstudie i Kristineberg visar att maskinernas utnyttjandegrad inte motsvarar förväntningarna och har en fallande trend. Tidstudien visar även att maskinfel utgör ca 40 % av totala störningarna.

1 Nästa sida ->