Miljöpåverkan från gruvdrift i Kirunaområdet
En studie av metaller i daterade sjösediment
Rakkuri sjösystem är den största recipienten för vatten påverkat av gruvdrift ifrån LKABsjärnmalmsgruva i Kiruna och är även recipient för de numera nedlagda sulfid-koppar gruvornaPahtohavare och Viscaria. I den här underökningen har det funnits tillgång till dateradesedimentkärnor ifrån de största sjöarna i Rakkurissytemet, som används tillsammans med nyaanalyser av sedimentet från den tidigare daterade referenssjön Suolujávri. Metallanalyserna frånde daterade sedimentkärnorna har använts statistiskt för att undersöka påverkan från gruvdriftenpå recipientsjöarna.Metallkoncentrationerna i sedimentet följer den naturliga anrikningen av järn- ochmanganhydroxider i ytsedimentet vilken i sin tur sammanfaller djupmässigt med det sedimentsom avsattes kring 1950 då påverkan från gruvdriften till recipienten startade. Sammanfallandetav gränsen mellan förindustriellt- och opåverkat sediment tillsammans med gränsen för densuboxiska zonen i sedimentet komplicerar användandet av sedimentet som arkiv förrecipientens föroreningshistoria. Den här studien kan ändå påvisa att recipientsjön Mette-Rakkurijärvi är påverkad av metaller ifrån gruvdrift. De tydligaste exemplen är koncentrationerav koppar och vanadin. Förändringar i sedimentkemin syns som statistiska skillnader iämneskoncentrationer från tiden före och efter 1950 och som skillnader i metallernas relativafördelning mellan recipientsjöarna. Innan 1950 hade Rakkurijärvi, som är den störstarecipientsjön, flest antal högsta halter av metaller; efter 1950 förändrades det till att gälla förMette-Rakkurijärvi. Naturliga bakgrundshalter varierar mellan sjöarna förutom förnickelkoncentrationerna som delas av alla tre sjöarna. I undersökningen ifrågasätts även valetav referenssjö till Rakkurisystemet till förmån för en sjö med mer liknade fysikaliskaförutsättningar sydost om Rakkurissjöarna.Ett mindre experiment med sediment påverkat av gruvdrift gjordes för att undersökametallurlakning till följd av naturliga processer i ett subarktiskt klimat. Resultaten visar att detär stor skillnad i sedimentkarakterisering genom lakvatten eller analyserat som vikt itorrsubstans. Försöket pågick inte nog länge för att kunna dra några slutsatser av resultatet, mendet är tydligt att metaller bundna i organiskt material inte är särskilt mobila på kort sikteftersom det organiska materialet har så låg dränerbarhet att oxidation som kan frigöra bundnametaller förhindras.