Framtida klimatförändringar och gruvdrift i Kiruna
bedömning av kvalitativa förändringar och efterföljande konsekvenser för Ala Lombolo
Ala Lombolo i centrala Kiruna har under ett drygt sekel påverkats av mänsklig aktivitet, vilket har resulterat i att sjön idag är kraftigt förorenad. Huvuddelen av föroreningarna återfinns fastlagda i bottensedimenten och läckaget från sjön är relativt litet i jämförelse med de lagrade metallkvantiteterna. Förändringar av rådande förhållanden i sjön kan medföra att föroreningarna mobiliseras och sprids, bl.a. till Torneälven. Syftet med detta examensarbete är att identifiera kvalitativa förändringar och efterföljande konsekvenser som kan beröra Ala Lombolo i framtiden. Ett möjligt scenario är förändrade hydrologiska förhållanden och fyra tänkbara scenarion har beaktats: vad sker om vattennivån 1) ändras lite, 2) ändras mycket, 3) sjön torrläggs eller 4) vattenflödet från Norra Luossajärvi upphör? Två tidsperspektiv har beaktats, nämligen 10 respektive 100 år. Från sekelskiftet och fram till 1967 var Ala Lombolo recipient för sanitärt avlopp och på 1950-talet dumpades ammunition i sjön. Mänskliga ingrepp inom dräneringsområdet har påverkat vattenflödena, bl.a. avleds vatten på konstgjord väg och sprickbildning medför infiltration mot gruvan. Sedimenten innehåller stora mängder avloppsslam samt är svårt förorenade av metaller och PCB. Halterna av kvicksilver (120 mg/kg), koppar (1017 mg/kg) och zink (4054 mg/kg) klassificeras som mycket höga halter, medan kadmium (12 mg/kg) och bly (414 mg/kg) förekommer i höga halter. Övriga metaller förekommer i låga till mycket låga halter. I framtiden kan Ala Lombolo påverkas av klimatförändringar och hydrologiska förändringar. Generellt ökar temperatur, nederbörd och avdunstning medan vindhastigheten beroende på årstid antingen ökar eller minskar. Klimatförändringar medför förkortad istäckt period, höjd vattentemperatur, minskad vattenuppehållstid, kraftigare vårflöden samt förändrad resuspension. LKAB:s gruvdrift med efterföljande sprickbildning kan medföra reducerat eller upphört vattenflöde till Ala Lombolo. Följande hypotetiska fall med sänkt vattennivå har kalkylerats, Fall 1: Liten sänkning motsvarande 0,5 meter medför 30% vattenvolymsreduktion och 1,4 m medelvattendjup. 10% av sjöarean, vars ytsediment innehåller ca 5% (10 kg) av det totala kvicksilverinnehållet torrläggs. Fall 2: Stor sänkning motsvarande 1,5 meter medför 70% vattenvolymsreduktion och 0,9 m medelvattendjup. 40% av sjöarean, vars ytsediment innehåller ca 17% (35 kg) av det totala kvicksilverinnehållet torrläggs. Fall 3: Torrläggning. I ytsedimenten återfinns ca 116 kg kvicksilver. Totalt finns ca 200 kg kvicksilver i sedimenten. Sänkning av vattennivån kan resultera i mobilisering av föroreningar både i löst fas och som resuspenderade partiklar. Vid en stor sänkning (fall 2) mobiliseras större mängder av bl.a. kvicksilver än vid en liten sänkning (fall 1) och i båda fallen finns risk att föroreningarna når Torneälven. Vid torrläggning (fall 3) mobiliseras merparten av föroreningarna men utgör då troligen störst risk för närområdet och spridning ända till Torneälven är mindre troligt. Det är inte möjligt att förutspå ev. effekter av upphört inflöde från Luossajärvi (fall 4) utan ytterligare undersökningar. Har ammunitionen förändrats kan den ha blivit stötkänslig och riskerar att antändas vid kontakt med syre. Kommer granaterna upp i dagen blir de åtkomliga för mänsklig påverkan. Inom en tidsperiod av tio år utgör troligen oxidation av syresatta sediment samt partikeltransport till följd av resuspension den påtagligaste föroreningsspridningen. Inom en tidsperiod av 100 år kan Ala Lombolo även påverkas av klimatförändringar och detta kombinerat med förändringar i hydrologin medför en påskyndning av naturliga igenväxningsprocesser. Succession mot en våtmark kan medföra ökad halt av skadligt metylkvicksilver. Risk finns att kalcitbuffring tar slut finns, varvid aluminium i toxiska doser mobiliseras. Så småningom sänks pH och flertalet metaller kan mobiliseras. Lättnedbrytbart organiskt material bryts ned och bundna föroreningar kan frisättas. Bedömningen av konsekvenserna i rapporten är baserade på litteraturstudier och sammanställning av utförda undersökningar av Ala Lombolo. Flera av undersökningarna är gamla och inaktuella idag och för att förstärka förda resonemang krävs ytterligare undersökningar, bl.a. lakförsök, upprättande av vattenbalanser, utredning av sedimentens sulfidinnehåll och buffertkapacitet samt vegetationsförsök på sedimenten.