Gruva i Jokkmokk. Ja eller nej?
Analys av en Facebookdebatt
Studiens syfte är att utföra en analys på de argument som förs på Facebook angående den eventuella gruvetableringen i Jokkmokks kommun och se om dessa kan relateras till olika perspektiv på social förändring i ett lokalsamhälle. Den valda metoden för studien är en kvalitativ textanalys och dess empiriska del baseras på debattinlägg hämtat från olika grupper på Facebook. Jokkmokk är till ytan den näst största kommunen i Sverige och hälften av dess yta utgörs av ett vidsträckt fjällområde. Kommunen har under de senaste 50 åren minskat sin befolkning med 50 procent och idag är invånarantalet 5119. De tre största arbetsgivarna idag är Jokkmokks kommun, Vattenfall och Norrbottens läns landsting. Den tredje största näringen inom kommunen är rennäringen och den samiska näringen. Arbetstillfällena i kommunen var 2113 stycken under året 2010 och det var 244 som pendlade till andra delar av länet för att arbeta.Under året 2011 började det spekuleras om en eventuell gruvetablering i kommunen vilket kom att bli ett omdiskuterat ämne bland lokalbefolkningen, på Facebook, i media och mellan personer i samhället.Resultatet av studien visar på att den eventuella gruvetableringen väcker ett stort engagemang på valda forum på internet. De som är för gruvetableringen ser de fördelar som en gruva kan bidra med som; arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt och en stabil ekonomi. De som är mot etableringen anser att Jokkmokks varumärke inte går ihop med gruvdrift samt att en gruva skulle vara förödande för redan existerande näringar i området.