För att skydda den europeiska produktionen av bränsleetanol har EU satt upp höga tullar på importerad etanol. Vi har analyserat hur marknaderna för socker och etanol fungerar i Brasilien och EU, därefter försökt förutse vilka samhällsekonomiska effekter ett borttagande av importtullen i EU kan ha. Vi finner att etanolpriset i EU sjunker, därmed ökar efterfrågan. Bensinkonsumtionen ökar på kort sikt i både EU och Brasilien, då ett lägre etanolpris medför ett lägre pris på Bensin via den inblandningskvot av etanol som finns i vanlig Bensin. På längre sikt kan så kallade ?flex fuel?-bilar bli allt vanligare och Bensinkonsumtionen kan avta.

Människans utsläpp av bland annat koldioxid har lett till en ökad risk för globala klimatförändringar som orsakas av dessa utsläpp. Förbränning av fossila bränslen ger det största bidraget till ökningen av koldioxid i atmosfären. Användningen av fossila bränslen i Sverige orsakar hela 90 procent av de totala koldioxidutsläppen och vägtrafiken svarar för nästan 30 procent. För att minska på koldioxidutsläppen är det därför viktigt att minska Bensinkonsumtionen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter en skatteväxling, en ökad koldioxidskatt på Bensinpriset och en minskad inkomstskatt, kan ha på koldioxidutsläppen och arbetsmarknaden och hur stor den så kallade dubbelvinsten blir.

Bensinpriset i Sverige har den senaste tiden stigit kraftigt och åsikterna går isär om huruvida detta ska uppfattas som positivt eller negativt för samhället.Denna studie kartlägger de samhällsekonomiska effekterna av ett högre Bensinpris och studerar skillnaden i resultat mellan en oljeprisbaserad Bensinprisökning och en Bensinprisökning som grundar sig på en högre Bensinskatt.I en cost-benefit kalkyl har effekter av ett högre Bensinpris identifierats och värderats. Resultatet visar att en oljeprisbaserad Bensinprishöjning är att uppfatta som negativ för samhället. Även en skattebaserad Bensinprishöjning är dock negativ för samhället. En oljeprisbaserad Bensinprishöjning åsamkar emellertid samhället en betydligt större nettoförlust än en skattebaserad Bensinprishöjning.En marginalkostnadsberäkning har utförts som ett alternativt beräkningssätt av det samhällsekonomiska resultatet av de två olika Bensinprishöjningarna. Marginalkostnadsberäkningen uppskattar den samhälleliga marginalkostnaden av en liter Bensin till cirka 9,31 kr och att marginalkostnaden ligger under prisnivån bekräftar slutsatsen att ett högre Bensinpris är negativt för samhället, då det, vid en Bensinskattehöjning, leder till en situation där Bensinpriset hamnar längre från det pris som är optimalt för samhället.

I den pågående miljödebatten i Sverige har koldioxidutsläpp och dess miljöpåverkan kommit alltmer i fokus och förbränning av fossila bränslen i ex Bensin är en av de största utsläppskällorna. Ett sätt att begränsa utsläppen av koldioxid är att belägga Bensinkonsumtion med en skatt. En faktor som bör tas i beaktande vid beskattning är vilka välfärdsförluster som kommer att orsakas av skatten. Denna uppsats undersöker huruvida det kan ha uppstått skillnader i välfärdsförlust i Lidingö och Piteå kommuner som följd av en skatteökning på Bensin under perioden 1995-2001. Denna skillnad i välfärdsförlust definieras som hur hårt skatten kan slå ekonomiskt i respektive kommun.

Sverige har, liksom många andra länder, en koldioxidskatt på Bensin. Beskattningen av Bensin är ett ständigt aktuellt debattämne och Bensinprisets effekt på koldioxidutsläpp har ifrågasatts. Regeringen har som utsläppsmål för transportsektorn att stabilisera koldioxidutsläppen på 1990 års nivå till år 2010. Syftet med den här uppsatsen är att uppskatta vilken effekt Bensinpriset har på koldioxidutsläpp, för att sedan kunna uppskatta vilket Bensinpris som krävs för att uppnå en minskning av personbilstrafikens koldioxidutsläpp till 1990 års nivå år 2010. Den metod som används för detta är en ekonometrisk studie.

Syftet med uppsatsen är att göra en marknadsundersökning på drivmedel, som har till ändamål att klarlägga den rådande marknaden liksom hur marknaden kan komma att se ut i framtiden. Med drivmedelsmarknad avses distributionskedjan och kostnader för drivmedel ur slutkonsumentens perspektiv, samt slutkonsumenternas efterfrågan på förnybara drivmedel.För att komma fram till syftet har vi tittat på vilka drivmedel som finns, vilken tillgänglighet de har och vilka kostnader som användningen av varje drivmedel medför. För att titta på marknadens efterfrågan på förnybara drivmedel har vi intervjuat ett transportföretag och ett landsting om hur de ställer sig till miljövänligare drivmedel och kostnaderna dessa medför. Vi genomförde då en kvalitativ undersökning genom att intervjua Caland Transport AB och Landstinget i Värmland.Marknadsundersökningen på drivmedel omfattar de fossila bränslen Bensin, diesel och naturgas, biobränslen etanol, metanol, biogas och vätgas, samt eldrift. Vi har tagit reda på kort om drivmedlets aktuella/potentiella produktion liksom energiinnehåll (produkt), men har lagt fokus på distributionskedjan (plats) och kostnader (pris) ur slutkonsumentens perspektiv.

AbstractConsequence analysis ?worst case scenario? at Mälarhamnar AB VästeråsDavid DotzskyMälarhamnar AB is a company that handle large amounts of oil, diesel, biofuel and petrol. That result in a lot of work to prevent accidents. The risks with modern technology is very small but it can?t be eliminated.

Examensarbetet har utförts på uppdrag av Banverket Norra banregionen. Syftet med examensarbetet var att ta fram en modell för inventeringen av förorenade områden inom Banverkets fastigheter i Norra banregionen. Som grund för studien har en inventering av förorenade områden längs Malmbanan utförts. Inventering och riskklassning har utförts enligt MIFO (Metodik för inventering av förorenade fastigheter), vilken är framtagen av Naturvårdsverket. Förutom inventering och riskklassning enligt MIFO har även bangårdarna har indelats i grupper, vilket kan vara en hjälp inför den fortsatta inventeringen.

Sveaskog Norrbotten spenderar över 50.000 liter Bensin/säsong bara på skogsröjning. Utsläppen från Bensindrivna röjsågar skadar bådeanvändare och miljö.Den klassiska röjsågen orsakar en ojämn belastningsom, i kombination med den höga arbetstakten vidskogsröjning, är både skadlig och ineffektiv.Mitt fokus har varit att granska de tekniska, ergonomiskaoch planeringsmässiga aspekterna kring röjningsarbetetoch att utforma en röjverktyg som är både enkeltoch effektivt att arbeta med.Resultatet är en ryggmonterad såg som förflyttarbelastningen från sidan av användaren till ett mercentrerat läge.Batteridriften och elmotorn förkortar antalet laddningarvilket möjliggör ett mer flexibelt arbetsmönster.För att underlätta planeringen och se till att arbetetgörs enligt avtalet, samlar sågen in och distribuerarinformation mellan användaren och arbetsgivaren samtvisualiserar det för användaren med ett enkelt gränssnitt..

This essay is about children in grief. This subject is very wide, therefore I have chosen to focus on childrens questions in relation to losing someone close to them. I got the idée for this study in 2004 when the tsunami hit south Asia.The result in this study reflects three different pedagogues experiences about how they have experienced childrens questions when they have lost a person near to them. During this study I have reached the knowledge that as an adult you should answer childrens questions straight and honestly. It is important that children get information about what has happened, they must get a chance to participate.

En utforskande studie gjordes i syfte att se om extraktion kan utföras på oljan som erhålls efter pyrolysav ved, för att denna olja ska lämpa sig bättre för användning som drivmedel. Det erhölls tre fraktionerfrån en pyrolysfabrik, varav två var energirika och kunde användas för att extrahera ut organisktmaterial. Extraktion utfördes med vattenlösningar för att minska kemikalieanvändningen och undvikakontaminering av den organiska fasen. Vakuumdestillation och filtrering användes också somkompletterande separationsprocesser. Parametrarna som användes var utbyte, TAN-tal och pH.

Idag domineras bränsleanvändningen av Bensin och diesel i fordon. Användningen av Bensin minskar till förmån för nya energibärare. De nya energibärare som tas upp i rapporten är batterier, etanol, E85, metanol, biodiesel, biogas, vätgas, naturgas, LPG (Liquefied Petroleum Gas) och DME (Dimetyleter). Av de nya energibärarna är det idag E85 som är mest använt i Sverige, följt av batterier inom hybridteknologin och metangas. De nya energibärarna har egenskaper som skiljer sig från de vanliga bränslena, Bensin och diesel.

Detta examensarbete är en konceptuell fartygsprojektering av en ny serie fartyg åt Sjöräddningssällskapet. Rapporten presenterar ett förslag till en ny sjöräddningsbåt som kan ersätta två äldre fartygstyper, i storleksordningen tio meter, och det behov som täcks av dem. Fartygets huvuduppgifter fastställs vara bogsering och sjuktransport och det opererar mestadels i skyddade vatten under sommarhalvåret. Examensarbetet är handlett av Thore Hagman, Sjöräddningssällskapet och examinator Karl Garme, KTH,Marina System. Mycket arbete har lagts på att skapa ett kostnadseffektivt förslag vilket gav att en befintlig skrovform anpassades för att passa den kravställning som togs fram tillsammans med Sjöräddningssällskapets ledning och räddningsbesättningar.Huvuddata:Loa 9,95 mBoa 4,2 mT 0,65 mDeplacement 5,65 ton fullastatMotorer 2x350 hk utombordareFart 42 knopBunker 1,5 m2 BensinRäckvidd +280 Nm i 35 knopFartyget har ett fristående däckshus som, om det dimensioneras och byggs vattentätt, gör fartyget självrätande.

Allt fler företag utvidgar sitt sortiment till nya branscher de ursprungligen inte förknippas med. ICA har blivit bank, Statoil säljer inte längre bara Bensin och H&M ska nu börja med heminredning. Företag satsar nu inte bara på en produkt utan vill sälja allt under samma tak: det pratas om varuhusens återkomst. Hur känner då konsumenter när varumärken de kan identifiera sig med börjar sälja produkter som företagen vanligtvis inte brukar sälja? Denna studie fokuserar på att undersöka hur varumärkesidentiteten påverkas vid en branschglidning.

Tanzania is today one of the greatest aid recipients in the world, but still - after over 45 years of huge amounts of aid - one of the poorest and least developed countries. How can that be? Civil society is said to benefit the democratization process, but has not succeed in Tanzania. Has the extensive aid had any impact? Our purpose is to investigate this set of problems.We are using theories concerning civil society and aid in general, and the theoretical framework developed by Hadenius and Uggla ?Making Civil Society Work, Promoting Democratic Development: What Can States and Donors Do??, in particular.