Skatteväxling i en partiell jämviktsmodell
Människans utsläpp av bland annat koldioxid har lett till en ökad risk för globala klimatförändringar som orsakas av dessa utsläpp. Förbränning av fossila bränslen ger det största bidraget till ökningen av koldioxid i atmosfären. Användningen av fossila bränslen i Sverige orsakar hela 90 procent av de totala koldioxidutsläppen och vägtrafiken svarar för nästan 30 procent. För att minska på koldioxidutsläppen är det därför viktigt att minska bensinkonsumtionen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter en skatteväxling, en ökad koldioxidskatt på bensinpriset och en minskad inkomstskatt, kan ha på koldioxidutsläppen och arbetsmarknaden och hur stor den så kallade dubbelvinsten blir. Priselasticiteten för bensinefterfrågan har estimerats med hjälp av en ekonometrisk modell och löneelasticiteten av arbetsutbudet har skaffats fram från tidigare studier. Med hjälp av dessa elasticiteter har en skatteväxling genomförts. En partiell jämviktsmodell har använts för att undersöka hur skatteväxlingen påverkar miljön och arbetsmarknaden. Studien visar att det föreligger en svag dubbelvinst, men effekterna av sysselsättningen är små. Resultaten från de olika skatteväxlingarna visar också att när priselasticiteten för bensin är lägre blir utfallet av en 100-procentig ökning av koldioxidskatten att skatteintäkterna och sänkningen av inkomstskatten blir något större medan de reducerade koldioxidutsläppen blir lägre än vid den högre priselasticiteten. Då löneelasticiteten är högre blir effekten större på sysselsättningen än vid den lägre löneelasticiteten.