Med mitt examensarbete vill jag göra en jÀmförande litteraturstudie mellan den kommunala skolans grundsyn och Montessoripedagogikens grundsyn inom Àmnet matematik. Hur lÀr man ut matematik inom de tvÄ skolformerna? Vilka likheter och vilka skillnader finns? Min litteraturstudie omfattar bl.a. Lpo 94, styrdokument, svensk matematikdidaktisk forskning, samt Ätskilliga böcker om Maria Montessori och hennes pedagogik. Undersökningen gÀller matematiken i skolans Är 1-3.

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan Àr nÄgot som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans lÀroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi lÀst Àr det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstÄ demokrati och dess vÀrderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var dÀrför viktigt för oss att undersöka hur förskollÀrare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollÀrare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att anvÀnda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde tvÄ fokusgruppssamtal med sju förskollÀrare och en barnskötare totalt.

Denna uppsats tar upp fenomenet lÀxor ur elevers perspektiv. LÀxan upplevs av mÄnga som en sjÀlvklarhet, detta trots att lÀxor inte tas upp i de styrdokument som finns kopplade till skolan idag. Syftet med uppsatsen Àr att utveckla en förstÄelse för hur elever med olika socioekonomiska bakgrunder upplever och förhÄller sig till lÀxor i sin hemmiljö. Genom samtalsintervjuer med elever har vi undersökt hur dessa upplever sina lÀxor. Resultatet frÄn samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjÀlp av Basil Bernsteins teori om sociolingvistiska koder samt tidigare forskning inom omrÄdet.

In this paper we have chosen to work with both the background to the Library Act § 7a and followed the process of creating the library plan of Helsingborg City Library. We have tried to follow the process through the public text documents that are available. We start by giving a background to the library act and its additional § 7a. Then we give a recap of the emergence of the modern public libraries in Sweden during the last century until today. When the working group at the City Library in Helsingborg was working with the library plan, they had to take in count the strategic goals set up by Region SkÄne, since Helsingborg is place in that area.

Att stötta barns första- och andrasprÄksinlÀrning. En fallstudie av tvÄ förskolor.SprÄkmiljöer, olika arbetssÀtt och metoder kan pÄverka barns sprÄkutveckling. I denna studie undersöks hur tvÄ förskolor arbetar för att stötta bÄde första- och andrasprÄksutveckling. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn förskolans styrdokument Lpfö98/10 undersöka hur pedagoger i dessa tvÄ förskolor stimulerar och stöttar barns första- och andrasprÄkutveckling och dÀrmed utvecklar deras nyfikenhet och intresse för sprÄket. I studien undersöks ocksÄ om pedagogerna och specialpedagogerna pÄ de bÄda förskolorna utgÄr frÄn Vygotskijs teorier att barns sprÄkutveckling sker i samspelet, i leken och i dialogen med andra barn och vuxna.

This study focuses on two text books, Magasinet and Ess i svenska, both common teaching material in Swedish schools. Since Swedish school system recently got a new curriculum and grading criteria, the purpose with this essay was to see how well the teaching materials used in school match the new documents.Since the subject has not really been studied before, the chapter containing recent studies focuses on layout, appearance and contents of good teaching material. The survey that I have implemented includes studies of the two text books, with comparison of the new curriculum, grading criteria and previous studies of what makes a good text book.Conclusions were that Magasinet is very comprehensive and match the criteria and curriculum very well, even though it spans over four classes and has to cover a lot of information. However, since it covers so much information, each section sometimes feels not as thorough as it perhaps should have been. Ess i svenska on the other hand, is a good complement to use in ninth grade, if you have studied the previous books for seventh and eight grade in the series.

Undersökningens syfte Ă€r att belysa hur pedagogerna förhĂ„ller sig och uppfattar barns sprĂ„kutveckling i leken. I litteraturstudier undersöks barns sprĂ„k och lek. I den teoretiska bakgrunden tas styrdokument upp. Det sker Ă€ven en genomgĂ„ng av utvecklingspsykologiska teorier och kulturpedagogiska teorier. Även den nutida forskningen om lek och sprĂ„k tas upp.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med vÄr studie Àr öka kunskap och förstÄelse om förskolepedagogers anvÀndning av pekplattan som ett pedagogiskt verktyg. Vi har redovisat forskares och författares olika synpunkter pÄ dator och IT i förskolan, bÄde positiva och negativa aspekter, samt vad vÄrt styrdokument sÀger om IT och teknik. VÄr studie Àr fenomenologisk och som grund har vi ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. VÄrt resultat grundas pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med fyra verksamma pedagoger. VÄra intervjuer har spelats in och sedan transkriberats.

AbstractThe purpose of this survey is to examine how educators work with reading- and writing-skills in preschool with six year old children. I want to examine if the new curriculum, Lgr11, has affected the school teachers in their teaching of reading- and writing and if their work has changed through the years. Using a qualitative study, five preschool-teachers, working in preschool for several years, were interviewed to be heard of their thoughts about this topic. The survey shows that preschool-teachers are more familiar with the curriculum of today, in relation to previous curriculums. Much because of that the new one is more addressed to preschool compared with earlier curriculums but also that the teachers in an easier way can see the pupils? way to knowledge.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur pedagoger och elever uppleverelevinflytande i matematiken. Vi ville Àven undersöka om pedagogernas syn pÄelevinflytande stÀmde med det som stÄr i styrdokumenten. En kvalitativundersökning med intervjuer av tvÄ pedagoger och fyra elever samt observationer ipedagogernas klassrum genomfördes. VÄrt resultat visade att elevinflytandet inte Àrstort inom matematiken men dock att pedagogerna och eleverna var nöjda med detta.Resultatet visade Àven att eleverna frÀmst har inflytande över praktiska saker somexempelvis vilket material de anvÀnder. GÀllande planeringen avmatematikundervisningen visade resultatet att eleverna inte hade nÄgot inflytande idetta.

I detta examensarbete hade jag syftet att studera ifall lokalhistoria konkretiserar historieundervisningen och dÀrmed skapar förutsÀttningar för motivation till lÀrande hos elever som studerar historia. De teoretiska utgÄngspunkterna togs ur styrdokument för de frivilliga skolformerna och ur tidigare forskning. Modellen för lÀrandet innebar att den lokala historien kopplades samman med den globala. TillvÀgagÄngssÀttet, vilket omarbetades under projektets gÄng för att passa in i planeringen, innebar genomgÄngar av en tidsepok med fokus pÄ den lokala historiens koppling till den globala historien. Denna modell för lÀrande efterföljdes av en enkÀtundersökning.

Syftet med vÄr uppsats Àr att utreda den pedagogiska potentialen i olika typer av arkiv. Vi undersöker hur och om arkiven kan bli en pedagogisk resurs samt hur arkiven tillgÀngliggör sig gentemot skolan. Med hjÀlp av arkivens styrdokument och intervjuer analyserar vi och jÀmför det pedagogiska arbetet och satsningarna hos arkiven. Begreppet historiemedvetande spelar en central roll i uppsatsen och i undersökningen analyseras och redogörs för hur arkivarierna och arkivpedagogerna ser pÄ begreppet historiemedvetande. Vidare refereras och diskuteras den aktuella debatten kring detta centrala begrepp och dess roll i gÀllande kursplaner och lÀroplan.

Syftet med denna studie var att granska observationsmaterialet TRAS, Tidig Registrering Av SprÄkutveckling samt att försöka bringa klarhet i hur TRAS-materialet kan anvÀndas som ett utvÀrderingsmaterial av förskolans verksamhet. Inför studien granskades tidigare forskning samt nationella och lokala styrdokument. DÀrefter genomfördes kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma i en stad i norra Sverige som fÄtt i uppdrag att anvÀnda sig av TRAS i verksamheten. UtgÄngspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har haft en hermeneutisk ansats. Resultatet frÄn denna studie antyder att materialet kan anvÀndas för att följa barnens sprÄkutveckling men att TRAS-materialet ska anvÀndas med försiktighet.

Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare och observationer av konstruktionsmaterial pÄ förskolan har jag fÄtt svar pÄ mina frÄgestÀllningar. Mina frÄgestÀllningar handlar om vilka material förskolan har till tredimensionell konstruktionslek inomhus och om det arbetas medvetet med tredimensionell konstruktionslek. Syftet med studien Àr att undersöka förutsÀttningarna för tredimensionell konstruktionslek pÄ förskolan.Rapporten visar att tillgÄngen till konstruktionsmaterial pÄ förskolorna inte Àr sÀrskilt varierad och inte tillrÀckligt stor. Enligt svaren pÄ intervjuerna Àr den största orsaken bristen pÄ tid för pedagogerna att vara delaktig i konstruktionsleken. Det saknades Àven tid att hÄlla ordning pÄ konstruktionsmaterialet.